Ursprunglig titel: Atlas över värden, moral och värdeförändringar

Reviderad titel: Atlas över dygd och dygdeetik: En historisk undersökning och presentation

De mer övergripande aspekterna och syftena med detta projekt, att visuellt presentera humanistisk kunskap (i detta fall synen på dygd, dygdeetik och dygdernas historia) diskuteras mer utförligt i den engelska slutrapporten. Här kommer jag efter en kort beskrivning att begränsa mig till en kort redogörelse för själva genomförandet.

Mitt projekt bygger till stor del på det faktum att visuellt tänkande har utnyttjats lite inom humaniora, och presenterar ett försök att visa hur sådant tänkande kan nyttjas mer. Vi vet att visuellt tänkande har varit viktigt och relativt vanligt för många naturvetenskapsmän (Newton, Einstein, Watson och Crick et al), och visuella presentationer (bilder, diagram, flödescheman etc) är relativt vanliga i naturvetenskapliga böcker, läroböcker och populariseringar. Inom de flesta områden av humaniora är de däremot mycket ovanliga och information och resonemang presenteras nästan uteslutande med hjälp av ett linjärt flöde av text. Ett relevant men nästan unikt undantag är historiska atlaser, som kombinerar politiskt-historiska föränderingar med geografiska kartor.
Mitt projekt skapar och presenterar diagram, ”kartor” och flödesscheman (avlägset beläktade med de som finns i historiska atlaser) över olika aspekter av moralens och värderingars historiska utveckling, främst de som berör dygd och dygdeetik, inte för att ersätta, men för att komplettera, ren text (på ett liknande sätt som historiska atlaser kompletterar texter). Den primära fördelen med att presentera intellektuella landskap visuellt är kanske pedagogisk och populärvetenskaplig – det ger läsaren tydliga överblickar över hur tänkare har tänkt – och att det betonar kontextuell förståelse, men kan kanske också bredda sättet att tänka så att även humanister ska kunna dra nytta av våra hjärnors visuellt/spatiala förmågor (inklusive våra lokalsinnen), samt att bättre se och förstå den stora bilden (världsåskådningar).

1. Inom projektet skapade jag en B-kurs (andra terminen) i idéhistoria vid Uppsala universitet. Kursen har getts två terminer (och båda gångerna i dubbel version då många studenter valde kursen), dvs fyra gånger, med 8-12 studenter per gång/grupp, och kommer också att ges nästa termin.

Kursbeskrivning:

Dygd: Hur man blir en bättre människa
Kartläggning av tänkandet runt dygder, moral och själen

Kursen syftar till att undersöka synen på dygd (och besläktade begrepp som själ, känslor, personlighet och moral). Under större delen av västerlandets historia har värde och moral främst diskuterats i form av dygd och dygder. Dygd har dock betytt olika saker under olika epoker. Ursprungligen (under antiken) betydde dygd ’positiva själsegenskaper’ för att senare få en mycket mer begränsad och tydligare ’moralisk’ eller t.o.m. moraliserande innebörd. Begreppet dygd fick minskad betydelse under arton- och nittonhundratalen, men intresset för dygd ökar nu drastiskt igen. Kursen syftar till att ge förståelse för vad dygd har inneburit (och hur det har setts som besläktat med begrepp som själ, känslor och värde), och hur synen på dygd har förändrats genom historien. Vi kommer att försöka besvara frågor som: Vad är dygd, och vilka dygder finns? Hur ser själen ut (dvs hur har man sett på själen och dess delar)? Hur förhåller sig dygd till känslor och tänkande? Hur föränderlig har synen på dygd och de specifika dygderna varit? Hur förhåller sig dygd till moral?

Ett visst problem med kursen har varit att finna lämplig kurslitteratur. Det visar sig att det är svårt att finna texter som diskuterar och undersöker dygdens och dygdernas historia, medan det finns mycket filosofisk litteratur om dygdeetik, inklusive om dygdeetikens historia. Jag har därför tvingats använda sådan litteratur, främst The Cambridge Companion to Virtue Ethics, edited D.C. Russell (2013).
2. Projektet har gett mig möjlighet och erfarenhet av att skapa ”kartor” över humanistisk kunskap, i detta fall, synen på dygd och dygdeetik. Jag har blivit bättre på att skapa sådana ’kartor’, vilket också har reflekterats i hur olika av kartorna i atlasen har utvecklats och blivit tydligare och mer pedagogiska under det gångna året. Mina ”kartor” har används i kursen för att presentera och sammanfatta olika moment och frågeställningar, oftast hittills som OH (overhead-bilder) eller handouts.
3. Jag arbetar på ett manuskript Atlas of Virtue and Virtue Ethics betående av hittills ett hundratal ”kartor” över hur synen på dygd och dygder har utvecklats och förändrats. Detta arbete kommer att fortsätta under kommande termin, och därefter kommer jag försöka få den publicerad.