Databasen Sveriges åkerareal 1810 och 1870
Sveriges historiska källmaterial över befolkning och jordbruk är enastående i Europa och världen. En elektronisk registrering gör detta material lättillgängligt i en helt annan utsträckning än tidigare. Här skisserat projekt går ut på att skapa en agrarhistorisk databas med uppgifter om åker- och ängsarealen i Sverige på sockennivå för åren 1810 och 1870. Åker- och ängsarealen ger viktig information om markanvändningen och produktionen, vilken kan användas inom en rad ämnesområden, exempelvis ekonomisk utveckling, kulturmiljövård och hållbar utveckling. Artonhundratalet är särskilt intressant ur svensk synvinkel eftersom den agrara revolutionen då ägde rum. Den återstående bästa möjligheten för att beräkna åkerns och ängens ytvidd under seklet är det samtida kartmaterialet hos lantmäteriet. Genom att systematisera kartbeskrivningarnas uppgifter om de olika markslagens ytvidd kan åker- (och ängs-)arealen räknas fram härads- och sockenvis. Projektet ska resultera i en nationell databas fritt tillgänglig för forskare. Genom ett avslutat VR-projekt och genom att Jordbruksverket har digitaliserat den säkra statistiken åren 1930 och 1990, skulle vi därmed få en digitaliserad åkerstatistik på sockennivå av hög kvalitet för vart sextionde år mellan 1570 och 1990, något få andra länder torde kunna uppvisa. Databasen har därmed stor betydelse för forskare också utanför Sverige.
Slutredovisning
1. Infrastrukturens syfte samt utveckling
1.1 Syfte
Syftet med projektet var att använda det rikhaltiga svenska lantmäterimaterialet för att skapa en databas över åker- och ängsarealer för tiden runt 1810 respektive 1870. Härigenom sökte projektet nå fram till en betydligt säkrare uppskattning av den totala jordbruksproduktionen i riket än vad som tidigare varit möjligt att åstadkomma.
Utgångspunkt för projektet var bristerna i den officiella jordbruksstatistiken. I hög grad byggde den på uppgifter från bönderna själva. Då de var rädda för skattehöjningar tog de ofta till i underkant. Tidigare har forskningen för år 1810 bedömt de verkliga åkerarealerna 100 % större och för 1870 15–30 % större. Lokalstudier har emellertid kastat tvivel över sådana generella uppräkningar. Graden av missvisning varierar stort inom landet.
Lantmäteriets kartor täcker Sveriges jordbruksareal flera gånger om, även om bara en del av materialet ligger i anslutning till projektets mätpunkter 1810 och 1870. Akterna finns tillgängliga som ett digitalt arkiv på lantmäteriets hemsida, vilket gör en macro-studie möjlig. Databasen bygger på drygt 9 500 kartor.
Den metodiska nyckeln som gör att uppgifter ur en mängd olika kartor kan sammanfogas är gårdarnas mantal: ett storleksmått som användes vid taxeringen. Genom att kombinera uppgifter om åker- och ängsarealer per mantal vid ett tillräckligt stort antal gårdar inom ett visst område med uppgifter om det totala antalet mantal för samma område kan den totala åker- och ängsarealen estimeras.
Utifrån åkerarealen beräknades i nästa steg även produktionen. Här byggde projektet på trovärdiga uppgifter från officiella serier om brukningssystem, proportionen mellan olika grödor och arealavkastningen (korntalet). Därefter sattes produktionsvolymen i förhållande till befolkningens näringsbehov, inte minst som ett sätt att testa resultatens rimlighet.
1.2 Utveckling
Det empiriska arbetet igångsattes våren 2017 med excerpering av kartakter. Arbetsnivå var häradet, men i norra Sverige blev det nödvändigt att arbeta med större och färre områden för att få tillräckligt med data. Sammanlagt undersöktes 231 områden. Vintern 2019 förelåg rådata för alla delar av landet.
Därefter gick projektet in i en kvalitetssäkringsfas för att uppdaga och åtgärda fel, svagheter och osäkerheter i materialet. Ett viktigt inslag var kartanalys där data från projektet lades in i ett GIS-system, vilket gav en överblick över regionala mönster. Avvikande härader kontrollerades för att utröna om skillnaden berodde på specifika lokala förhållanden eller på misstag eller fallgropar i källarbetet.
Under 2020 sammanställdes produktions- respektive kaloriberäkningarna. De innebar en analys av många agrarhistoriska spörsmål kring spannmålens avkastning, vikt, användning inom jordbruket, spill och kaloriinnehåll. En artikel, “Finally getting a grip on Sweden’s agricultural revolution. A reconstruction of arable land and food production in 1810 and 1870”, redogör närmare för metod, källor och använd forskningslitteratur.
2. Projektets resultat och ett resonemang om dessa
2.1 Resultat
Resultatet på aggregerad nationell nivå visar att Sverige år 1810 hade 1,3 milj och år 1870 2,9 milj hektar åker. Detta är något mindre åker än förväntat, särskilt för år 1810. Den officiella statistiken var totalt sett bättre än vad forskare trott. Åkerarealen var 67% större än enligt statistiken 1810 och 13% större år 1870. Åren 1810–1870 ökade åkern 120% och befolkningen 75%. Att jordbruksproduktionen varaktigt ökar snabbare än befolkningen är innebörden i begreppet den agrara revolutionen.
2.2 Resonemang om resultatens kvalitet
I huvudsak har projektmetoden visat sig robust. Bortsett från för Lappland och städerna (som exkluderats i undersökningen) har vi över hela landet lyckats att ta fram uppskattningar av åker- och ängsarealerna. Målsättningen var att ha minst 30 jordeboksenheter (den nivå på vilken mantalet bestämdes) och 15 kartor i varje urval. I vissa områden har vi utifrån tillgängligt källmaterial dock varit tvungna att acceptera ett något mindre underlag.
Hur säkra är siffrorna? En beräkning av den statistiska variationen har gjorts enligt bootstrap-modell. Bootstrap baseras på beräkning av slumpmässiga urval och används för att undersöka den statistiska osäkerheten när urvalet (i det här fallet per härad) är litet och en normalfördelning inte kan antas. På nationell aggregerad nivå visar en bootstrap-beräkning att konfidensintervallet (95%) upp och ner ligger på 2,4% för år 1810 och 2,0% för år 1870. På lokal nivå blir dock osäkerheten större.
Tre huvudfaktorer bedöms bidra till variationen:
I. Mantalet var inte bara en bedömning av jordeboksenhetens åkermark utan också av andra resurser som ängar, betesmarker, skogar och fiske. Därför varierade ration åker per mantal stort inom riket. Eftersom åkerarealen beräknas per härad är denna variation på riksplanet inget problem för undersökningen. Däremot bidrar variationen mellan jordeboksenheter inom varje härad till en ökad statistisk känslighet.
II. Urvalens storlek. Den statistiska variationen ökar ju mindre urvalet är.
III. Kartornas olika storlek. Jordeboksenheten var den nivå mantalet bestämdes. Dock visade det sig praktiskt svårt att excerpera insamlat material på denna nivå. Istället fick i de flesta fall varje karta utgöra en observation. Lantmätarna gjorde förrättningar av allt ifrån flera byar till delar av en gård. Vid beräkning av åkerarealen i häradet får kartor som täcker in många jordeboksenheter stort genomslag. Förekomst av stora kartor höjer med all sannolikhet även måttet för den statistiska osäkerhetsmarginalen i ett bootstrap-test. Hade dessa kartor kunnat brytas ned på jordeboksnivå hade resultaten (dvs åkerareal per härad) förblivit de samma, samtidigt som den statistiska osäkerheten blivit lägre.
Avstämningar gjordes också mot andra källserier: 1. de ekonomiska häradskartor som finns för några län från ca 1870; och 2. den officiella statistiken (BiSOS) från samma tid över områden som baserades på mer noggranna undersökningar. Sammantaget täcker dessa referensområden nära 1/3 av Sverige. Korrelationen i åker per mantal på häradsnivå mellan projektet och de häradsekonomiska kartorna är 0,97; och mellan projektet och BiSOS 0,93. Aggregerade siffror över referensområdenas åkerareal enligt dessa källor diffade mot projektets med 0,3% respektive 1,3%.
Resultatet av dessa jämförelser och bootstrap-analysen visar att våra siffror rymmer en viss felmarginal på lokal nivå, medan siffrorna på aggregerad nivå (länsnivå och riksnivå) är solida.
3. Kort om hur infrastrukturen använts samt vilken forskning som påbörjats med hjälp av infrastrukturen
I anslutning till projektet har två artiklar färdigställts där resultaten presenteras och diskuteras för det svenska och internationella forskarsamhället. Ytterligare forskning som påbörjats är Mats Morells agrarhistoriska projekt om den agrara revolutionen i Östsverige, till vilket vi i förväg överlämnade arealuppgifter för Mälarlänen.
Databasen täpper en lucka mellan de av Lennart Palm med flera rekonstruerade serierna av jordbruksstatistik 1570, 1630, 1690 och 1750; och 1900-talets pålitliga jordbruksstatistik.
4. Oförutsedda tekniska och metodiska problem, samt avvikelser från den ursprungliga planen
Källarbetet följde planen från forskningsansökan med ett undantag. Enligt ansökan skulle vi inte bearbeta områden där det förelåg högkvalitativa ekonomiska kartor redan ca 1870, vilket vi dock gjorde, dels för att få en databas byggd på ett enhetligt material och arbetssätt för hela landet, dels för att kunna använda de ekonomiska kartorna som kontrollmaterial (se ovan).
I arbetet uppenbarade sig en mångfald av problem som har att göra med att jordbruk, terminologi, kamerala traditioner och skiftesförlopp skiljer sig på regional nivå. Hit hör klassificeringen gråzoner av markslag som inte självklart kan kategoriseras som antingen äng eller åker, exempelvis åkerslått, sval, nybruk i längs Norrlandskusten som i sluttabellerna delats mellan åker och äng. Ytterligare ett problem var återanvändningen av äldre kartor vid förrättningar (främst i Skåne), vilket tvingade till skärpt uppmärksamhet på uppgiften när karteringen verkligen gjordes. I Dalarna och Norrland försvårades undersökningen av att uppgifter om mantal ofta saknades i kartorna. Andra källmaterial fick då konsulteras. I några fall behövde lokala skattemått omvandlas till mantal.
Excerperingen och granskningen av den officiella jordbruksstatistiken 1870 (BiSOS N) respektive befolkningsstatistiken 1810–1870, vilka användes som underlag för produktions- och konsumtionsberäkningar, var tidsödande. Infogandet av dessa uppgifter i databasen tillgängliggör central information för forskarsamhället.
5. Arbetets integrering i myndigheten/organisationen, samt hur infrastrukturen ska underhållas långsiktigt
Databasen överlämnas till SND som universitetet har avtal med om långtidslagring av data.
6. Infrastrukturen tillgänglighet och förhållande till krav på öppen tillgänglighet och Open Science
Databasen är fritt tillgänglig för forskare.
7. Eventuella internationella samarbeten
Arbetet har lett till internationella kontakter och utbyte genom konferensdeltagande (se nedan).
8. Eventuella publikationer som tillkommit till följd av den forskning som bedrivits i anslutning till infrastrukturen
8.1 Artiklar
Även om projektet var ett infrastrukturprojekt utan egentligt krav att avkasta analyserande publikationer har det ändå avsatt två artiklar:
• “Finally getting a grip on Sweden’s agricultural revolution. A reconstruction of arable land and food production in 1810 and 1870”, insänds inom kort till internationell peer-review tidskrift, presenterar källmaterial och metoden samt resultatet på aggregerad nationell nivå.
• ”Att komma till ’möjligaste sannolikhet; om icke alldeles träffa sanningen’. Kring präststatistiken 1802–1820 – världens äldsta jordbruksstatistik”, insänd till Scandia (peer-review), analyserar vilka metoder och beräkningsgrunder som prästerna använde i insamlingsarbetet; och sätter in statistiken i sitt sammanhang.
8.2 Deltagande med papers vid konferenser om projektet och databasen:
• European Society for Environmental History (ESEH), Boundaries in/of Environmental History, Tallinn 21–25 augusti 2019.
• Rural History 2019, the fourth biennial conference of the European Rural History Organisation (EURHO), Paris 10–13 september 2019.
• Svenska ekonomisk-historiska mötet, Uppsala 10–12 oktober 2019.
• Historical Land Registers in Europe: Existing Sources & Current State of Research, University of Innsbruck, 26–28 februari 2020
8.3 Tredje uppgiften – kontakten med allmänheten:
• Artikeln ”Dalslands åkerareal och jordbruksproduktion 1810 och 1870” för Hembygden, Dalslands fornminnes och hembygdsförbunds tidskrift (i tryck);
• En föreläsning på Rinkeby bibliotek 22 mars 2019.
9. Länkar till egna webbsidor
Inga.
1.1 Syfte
Syftet med projektet var att använda det rikhaltiga svenska lantmäterimaterialet för att skapa en databas över åker- och ängsarealer för tiden runt 1810 respektive 1870. Härigenom sökte projektet nå fram till en betydligt säkrare uppskattning av den totala jordbruksproduktionen i riket än vad som tidigare varit möjligt att åstadkomma.
Utgångspunkt för projektet var bristerna i den officiella jordbruksstatistiken. I hög grad byggde den på uppgifter från bönderna själva. Då de var rädda för skattehöjningar tog de ofta till i underkant. Tidigare har forskningen för år 1810 bedömt de verkliga åkerarealerna 100 % större och för 1870 15–30 % större. Lokalstudier har emellertid kastat tvivel över sådana generella uppräkningar. Graden av missvisning varierar stort inom landet.
Lantmäteriets kartor täcker Sveriges jordbruksareal flera gånger om, även om bara en del av materialet ligger i anslutning till projektets mätpunkter 1810 och 1870. Akterna finns tillgängliga som ett digitalt arkiv på lantmäteriets hemsida, vilket gör en macro-studie möjlig. Databasen bygger på drygt 9 500 kartor.
Den metodiska nyckeln som gör att uppgifter ur en mängd olika kartor kan sammanfogas är gårdarnas mantal: ett storleksmått som användes vid taxeringen. Genom att kombinera uppgifter om åker- och ängsarealer per mantal vid ett tillräckligt stort antal gårdar inom ett visst område med uppgifter om det totala antalet mantal för samma område kan den totala åker- och ängsarealen estimeras.
Utifrån åkerarealen beräknades i nästa steg även produktionen. Här byggde projektet på trovärdiga uppgifter från officiella serier om brukningssystem, proportionen mellan olika grödor och arealavkastningen (korntalet). Därefter sattes produktionsvolymen i förhållande till befolkningens näringsbehov, inte minst som ett sätt att testa resultatens rimlighet.
1.2 Utveckling
Det empiriska arbetet igångsattes våren 2017 med excerpering av kartakter. Arbetsnivå var häradet, men i norra Sverige blev det nödvändigt att arbeta med större och färre områden för att få tillräckligt med data. Sammanlagt undersöktes 231 områden. Vintern 2019 förelåg rådata för alla delar av landet.
Därefter gick projektet in i en kvalitetssäkringsfas för att uppdaga och åtgärda fel, svagheter och osäkerheter i materialet. Ett viktigt inslag var kartanalys där data från projektet lades in i ett GIS-system, vilket gav en överblick över regionala mönster. Avvikande härader kontrollerades för att utröna om skillnaden berodde på specifika lokala förhållanden eller på misstag eller fallgropar i källarbetet.
Under 2020 sammanställdes produktions- respektive kaloriberäkningarna. De innebar en analys av många agrarhistoriska spörsmål kring spannmålens avkastning, vikt, användning inom jordbruket, spill och kaloriinnehåll. En artikel, “Finally getting a grip on Sweden’s agricultural revolution. A reconstruction of arable land and food production in 1810 and 1870”, redogör närmare för metod, källor och använd forskningslitteratur.
2. Projektets resultat och ett resonemang om dessa
2.1 Resultat
Resultatet på aggregerad nationell nivå visar att Sverige år 1810 hade 1,3 milj och år 1870 2,9 milj hektar åker. Detta är något mindre åker än förväntat, särskilt för år 1810. Den officiella statistiken var totalt sett bättre än vad forskare trott. Åkerarealen var 67% större än enligt statistiken 1810 och 13% större år 1870. Åren 1810–1870 ökade åkern 120% och befolkningen 75%. Att jordbruksproduktionen varaktigt ökar snabbare än befolkningen är innebörden i begreppet den agrara revolutionen.
2.2 Resonemang om resultatens kvalitet
I huvudsak har projektmetoden visat sig robust. Bortsett från för Lappland och städerna (som exkluderats i undersökningen) har vi över hela landet lyckats att ta fram uppskattningar av åker- och ängsarealerna. Målsättningen var att ha minst 30 jordeboksenheter (den nivå på vilken mantalet bestämdes) och 15 kartor i varje urval. I vissa områden har vi utifrån tillgängligt källmaterial dock varit tvungna att acceptera ett något mindre underlag.
Hur säkra är siffrorna? En beräkning av den statistiska variationen har gjorts enligt bootstrap-modell. Bootstrap baseras på beräkning av slumpmässiga urval och används för att undersöka den statistiska osäkerheten när urvalet (i det här fallet per härad) är litet och en normalfördelning inte kan antas. På nationell aggregerad nivå visar en bootstrap-beräkning att konfidensintervallet (95%) upp och ner ligger på 2,4% för år 1810 och 2,0% för år 1870. På lokal nivå blir dock osäkerheten större.
Tre huvudfaktorer bedöms bidra till variationen:
I. Mantalet var inte bara en bedömning av jordeboksenhetens åkermark utan också av andra resurser som ängar, betesmarker, skogar och fiske. Därför varierade ration åker per mantal stort inom riket. Eftersom åkerarealen beräknas per härad är denna variation på riksplanet inget problem för undersökningen. Däremot bidrar variationen mellan jordeboksenheter inom varje härad till en ökad statistisk känslighet.
II. Urvalens storlek. Den statistiska variationen ökar ju mindre urvalet är.
III. Kartornas olika storlek. Jordeboksenheten var den nivå mantalet bestämdes. Dock visade det sig praktiskt svårt att excerpera insamlat material på denna nivå. Istället fick i de flesta fall varje karta utgöra en observation. Lantmätarna gjorde förrättningar av allt ifrån flera byar till delar av en gård. Vid beräkning av åkerarealen i häradet får kartor som täcker in många jordeboksenheter stort genomslag. Förekomst av stora kartor höjer med all sannolikhet även måttet för den statistiska osäkerhetsmarginalen i ett bootstrap-test. Hade dessa kartor kunnat brytas ned på jordeboksnivå hade resultaten (dvs åkerareal per härad) förblivit de samma, samtidigt som den statistiska osäkerheten blivit lägre.
Avstämningar gjordes också mot andra källserier: 1. de ekonomiska häradskartor som finns för några län från ca 1870; och 2. den officiella statistiken (BiSOS) från samma tid över områden som baserades på mer noggranna undersökningar. Sammantaget täcker dessa referensområden nära 1/3 av Sverige. Korrelationen i åker per mantal på häradsnivå mellan projektet och de häradsekonomiska kartorna är 0,97; och mellan projektet och BiSOS 0,93. Aggregerade siffror över referensområdenas åkerareal enligt dessa källor diffade mot projektets med 0,3% respektive 1,3%.
Resultatet av dessa jämförelser och bootstrap-analysen visar att våra siffror rymmer en viss felmarginal på lokal nivå, medan siffrorna på aggregerad nivå (länsnivå och riksnivå) är solida.
3. Kort om hur infrastrukturen använts samt vilken forskning som påbörjats med hjälp av infrastrukturen
I anslutning till projektet har två artiklar färdigställts där resultaten presenteras och diskuteras för det svenska och internationella forskarsamhället. Ytterligare forskning som påbörjats är Mats Morells agrarhistoriska projekt om den agrara revolutionen i Östsverige, till vilket vi i förväg överlämnade arealuppgifter för Mälarlänen.
Databasen täpper en lucka mellan de av Lennart Palm med flera rekonstruerade serierna av jordbruksstatistik 1570, 1630, 1690 och 1750; och 1900-talets pålitliga jordbruksstatistik.
4. Oförutsedda tekniska och metodiska problem, samt avvikelser från den ursprungliga planen
Källarbetet följde planen från forskningsansökan med ett undantag. Enligt ansökan skulle vi inte bearbeta områden där det förelåg högkvalitativa ekonomiska kartor redan ca 1870, vilket vi dock gjorde, dels för att få en databas byggd på ett enhetligt material och arbetssätt för hela landet, dels för att kunna använda de ekonomiska kartorna som kontrollmaterial (se ovan).
I arbetet uppenbarade sig en mångfald av problem som har att göra med att jordbruk, terminologi, kamerala traditioner och skiftesförlopp skiljer sig på regional nivå. Hit hör klassificeringen gråzoner av markslag som inte självklart kan kategoriseras som antingen äng eller åker, exempelvis åkerslått, sval, nybruk i längs Norrlandskusten som i sluttabellerna delats mellan åker och äng. Ytterligare ett problem var återanvändningen av äldre kartor vid förrättningar (främst i Skåne), vilket tvingade till skärpt uppmärksamhet på uppgiften när karteringen verkligen gjordes. I Dalarna och Norrland försvårades undersökningen av att uppgifter om mantal ofta saknades i kartorna. Andra källmaterial fick då konsulteras. I några fall behövde lokala skattemått omvandlas till mantal.
Excerperingen och granskningen av den officiella jordbruksstatistiken 1870 (BiSOS N) respektive befolkningsstatistiken 1810–1870, vilka användes som underlag för produktions- och konsumtionsberäkningar, var tidsödande. Infogandet av dessa uppgifter i databasen tillgängliggör central information för forskarsamhället.
5. Arbetets integrering i myndigheten/organisationen, samt hur infrastrukturen ska underhållas långsiktigt
Databasen överlämnas till SND som universitetet har avtal med om långtidslagring av data.
6. Infrastrukturen tillgänglighet och förhållande till krav på öppen tillgänglighet och Open Science
Databasen är fritt tillgänglig för forskare.
7. Eventuella internationella samarbeten
Arbetet har lett till internationella kontakter och utbyte genom konferensdeltagande (se nedan).
8. Eventuella publikationer som tillkommit till följd av den forskning som bedrivits i anslutning till infrastrukturen
8.1 Artiklar
Även om projektet var ett infrastrukturprojekt utan egentligt krav att avkasta analyserande publikationer har det ändå avsatt två artiklar:
• “Finally getting a grip on Sweden’s agricultural revolution. A reconstruction of arable land and food production in 1810 and 1870”, insänds inom kort till internationell peer-review tidskrift, presenterar källmaterial och metoden samt resultatet på aggregerad nationell nivå.
• ”Att komma till ’möjligaste sannolikhet; om icke alldeles träffa sanningen’. Kring präststatistiken 1802–1820 – världens äldsta jordbruksstatistik”, insänd till Scandia (peer-review), analyserar vilka metoder och beräkningsgrunder som prästerna använde i insamlingsarbetet; och sätter in statistiken i sitt sammanhang.
8.2 Deltagande med papers vid konferenser om projektet och databasen:
• European Society for Environmental History (ESEH), Boundaries in/of Environmental History, Tallinn 21–25 augusti 2019.
• Rural History 2019, the fourth biennial conference of the European Rural History Organisation (EURHO), Paris 10–13 september 2019.
• Svenska ekonomisk-historiska mötet, Uppsala 10–12 oktober 2019.
• Historical Land Registers in Europe: Existing Sources & Current State of Research, University of Innsbruck, 26–28 februari 2020
8.3 Tredje uppgiften – kontakten med allmänheten:
• Artikeln ”Dalslands åkerareal och jordbruksproduktion 1810 och 1870” för Hembygden, Dalslands fornminnes och hembygdsförbunds tidskrift (i tryck);
• En föreläsning på Rinkeby bibliotek 22 mars 2019.
9. Länkar till egna webbsidor
Inga.