Evidensbaserad praktik, delat beslutsfattande och utförande inom socialtjänsten – projekt vid Leanlink, Råd och Stöd, Linköpings kommun
Idéer om evidensbaserad praktik (EBP) har sedan 1900-talets slut vunnit stort internationellt genomslag. Såväl inom vården som inom utbildningsväsendet och socialtjänsten tänks EBP lägga grund för bästa möjliga behandling, utbildning och social service. EBP beskrivs av Socialstyrelsen som "en medveten och systematisk användning av den bästa tillgängliga kunskapen; den professionelles expertis; den berörda personens situation, erfarenhet och önskemål".
Detta projekt tar fasta på den sista komponenten. Ett sätt att tolka hur den "berörda personens situation, erfarenhet och önskemål" ska tillvaratas, är att formulera det i termer av delat beslutsfattande.
Projektets syfte är att undersöka idéer om delat beslutsfattande eller delaktighet i relation till utförandet av socialtjänstens insatser. Detta betyder att undersöka huruvida vissa modeller eller insatser (för delat beslutsfattande och delaktighet för brukare) bättre än andra svarar mot de värden och den hänsyn som socialtjänsten enligt lagstiftningen ska värna och ta.
För att uppnå syftet analyseras olika spänningar (t.ex. mellan brukares önskemål om tjänster och tjänster grundade i EBP; mellan brukares önskemål om delaktighet och olika idéer om delat beslutsfattande) genom filosofisk metod och med hjälp av moralfilosofisk teoribildning. Insamlande av data som består i dokumenterade utvecklingssatsningar ger projektet en koppling till den lokala utförarnivån och de erfarenheter som görs i praktiskt socialt arbete.
Detta projekt tar fasta på den sista komponenten. Ett sätt att tolka hur den "berörda personens situation, erfarenhet och önskemål" ska tillvaratas, är att formulera det i termer av delat beslutsfattande.
Projektets syfte är att undersöka idéer om delat beslutsfattande eller delaktighet i relation till utförandet av socialtjänstens insatser. Detta betyder att undersöka huruvida vissa modeller eller insatser (för delat beslutsfattande och delaktighet för brukare) bättre än andra svarar mot de värden och den hänsyn som socialtjänsten enligt lagstiftningen ska värna och ta.
För att uppnå syftet analyseras olika spänningar (t.ex. mellan brukares önskemål om tjänster och tjänster grundade i EBP; mellan brukares önskemål om delaktighet och olika idéer om delat beslutsfattande) genom filosofisk metod och med hjälp av moralfilosofisk teoribildning. Insamlande av data som består i dokumenterade utvecklingssatsningar ger projektet en koppling till den lokala utförarnivån och de erfarenheter som görs i praktiskt socialt arbete.
Slutredovisning
Projektets syfte samt utveckling
Projektets syfte var att undersöka idéer om delat beslutsfattande (DBF) eller delaktighet som del av den evidensbaserade praktiken (EBP) i relation till utförandet av socialtjänstens insatser. Fokus var på den komponent av EBP som rör ”den berörda personens situation, erfarenhet och önskemål” och att undersöka om vissa modeller för brukares delaktighet bättre än andra svarar mot de värden som socialtjänsten enligt svensk lagstiftning ska värna och ta.
Litteraturstudier och mötet med praktiken har bidragit till flera insikter som spelat roll för projektets utveckling. En första att EBP i mycket inte är ”på plats” inom socialtjänsten (även om det framförs i olika typer av officiella dokument). Därtill är EBP och svenska myndigheters arbete med att främja denna, ifrågasatt av ett antal forskare inom socialt arbete men även av somliga praktiker. Då projektet hade EBP som sin utgångspunkt (och där DBF behandlades som en komponent av EBP), såg jag mig nödd att fokusera denna spänning mellan myndigheter, forskare och profession. En första artikel författades därför om ett dilemma som praktikern i socialt arbete möter med avseende på införandet av EBP.
En andra insikt var att det inte finns mycket empiri att hämta med avseende på modeller för brukares delaktighet. Många modeller har inte utvärderats ordentligt så frågan om på vilka grunder socialtjänsten bör välja metod för delaktighet blev central och behandlades i en andra artikel.
Ett flertal av frågeställningarna i projektet blev aktuella för såväl beslut om insats som beslut om insatsens innehåll och skillnaden mellan beslutsnivå och utförarnivå blev därför inte avgörande. Mötet med praktik och litteratur visade även att denna distinktion sällan är klar, ett beslut om insats kan vara mer eller mindre explicit vad gäller innehållet i insatsen.
Kort om genomförandet
Genomförandet har skett genom litteraturstudier av såväl internationell som nationell litteratur på områdena EBP i socialtjänst, implementering, brukares delaktighet i allmänhet och DBF i synnerhet. Lagstiftning och andra styrande och rekommenderande dokument har också utgjort en central del.
I projektplanen lämnades öppningar för att den utvecklingsstation (där vissa praktiker har en procent av sin arbetstid som så kallade medforskare) som etablerats vid Råd & Stöd skulle kunna bidra med insamling av material. Dock poängterades i projektplanen att projektet inte var beroende av sådan empirisk data. Utvecklingsstationen var också mer i sin linda än vad jag uppfattat den som utifrån den skrivning jag fått om den innan Flexitprojektets start. För att erhålla mer empirisk kunskap inleddes artikelsamarbete med prof. U-K Schön vid Stockholms universitet som har stor erfarenhet av forskning om DBF inom socialtjänsten.
Artiklar har författats löpande under projektet och sänts till tidskrifter med referentbedömning. Konferensbidrag har författats och hållits vid nationell och internationella konferenser.
Hur projektet har bidragit till ökad samverkan mellan lärosäte och organisationer utanför akademin
Projektet har bidragit till ökad samverkan mellan lärosäte och organisationer utanför akademin först och främst genom Flexittjänstens organisering. Konkret har samverkan ägt rum vad gäller etik- och värdegrundsfrågor, bland annat genom 14 föredrag om etik, värdegrund och brukares delaktighet inom olika delar av Råd & Stöd, två föredrag på Socialförvaltningen i Linköping men också samverkan inom Råd & Stöds ledningsgrupps interna värdegrundsarbete.
Jag har medverkat i utvecklingen av Råd & Stöds utvecklingsstation, såväl som deltagare i styrgruppen, deltagare i stationens EBP-grupp och med handledning med olika så kallade medforskare inom utvecklingsstationen. Därtill har jag medverkat på två konferenser anordnade av organisationen. Jag har medverkat på Råd & Stöds studiebesök i Angered och Helsingborg, för att se hur dessa organisationer arbetar med brukares delaktighet och utlokaliserad socialtjänst.
Tillsammans med medarbetare i organisationen har jag utfört en undersökning av metoder och arbetssätt inom Råd & Stöd. Detta var en gemensamt utförd enkätundersökning till Råd & Stöds medarbetare där resultaten sammanställdes i en rapport på svenska för organisationen. Jag har även bidragit kontinuerligt med stöd till verksamhetsutvecklare vad gäller omvärldsbevakning och Råd & Stöds webb vad gäller området Forskning och utveckling. Verksamhetsutvecklare och koordinator för utvecklingsstationen har också bidragit med synpunkter på de artiklar som författats under tiden vid organisationen.
Genom Flexittjänsten blir forskare också tillgängliga för andra aktörer utanför akademin på ett nytt sätt. Konkret har detta inneburit att bli inbjuden talare på konferens anordnad av Linköpings kommun och Samordningsförbundet Centrala Östergötland. Även att bli inbjuden talare (tillsammans med prof. C. Munthe och prof. L. Sandman) på jubileumskonferens hållen av SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) samt två SBU-uppdrag som etiskt sakkunnig i utvärderingar rörande metoder inom socialtjänsten. Därutöver också medverkan i ett expertmöte på Socialstyrelsen angående öppna insatser utan samtycke inom socialtjänsten. Ett uppdrag angående insatsen Bostad Först har också erhållits av Sveriges Stadsmissioner, tack vare Flexittjänsten.
Det Flexitseminarium som hölls av oss tre Flexitforskare (2016-2019) stationerade vid Göteborgs universitet, resulterade också i ett arrangemang ägnat just samverkan, i september 2019. Vid Flexit-seminariet om samverkan och kunskapsbyte medverkade såväl representanter för akademi som organisationerna utanför akademin.
Projektets tre viktigaste resultat samt ett resonemang kring detta
Ett resultat har med förutsättningarna för EBP och DBF att göra. Socialtjänstens organisering ger en ”beslutstopografi” som ser annorlunda ut än i den medicinska praktiken (där delat beslutsfattande har sitt ursprung) och därtill organiseras socialtjänsten olika i olika svenska kommuner. EBP-arbetet och arbetet med DBF har således olika förutsättningar och kan exempelvis bli mycket komplext i en beställar-utförar-modell. Givet den spänning som finns mellan myndigheter, forskare och praktik vad gäller EBP och dess implementering föreslås en organisering av EBP-arbetet som har som önskvärda karakteristika stabilitet och kontinuitet, tillräcklig närhet och mångdisciplinaritet.
Ett andra resultat handlar om metoder för delaktighet. Om tillförlitliga utvärderingar av modeller för delaktighet är få, hur bör socialtjänsten då välja modell? Här föreslås att valet bör göras utifrån hur väl en modell ”harmonierar” med lagstiftningars mål och värden, givet att dessa är moraliskt sunda. Om lagstiftningen inte är tydlig, kan förarbeten till dylik ge viss ledning. DBF stöds genom att den har utvärderats tillförlitligt och genom att dess komponenter harmonierar med relevanta komponenter i (den svenska) lagstiftningen.
Ett tredje resultat poängterar att även ideologisk och organisatorisk passform är viktig och att det givet socialtjänstens organisering, kvarstår flera frågor vad gäller organisatorisk passform av DBF i socialtjänsten. Det behöver klargöras vilka beslut DBF ska tillämpas på och även vad för slags DBF som är önskvärd. Såväl attitydarbete som ”vaneformande” arbete kan också vara relevant vad gäller implementeringen.
Eventuellt nya forskningsfrågor
Flera nya forskningsfrågor har uppstått tack vare och genom projektet. Normativa frågor om styrning och implementering har ställts på sin spets genom mötet med praktik och forskning kring det sociala arbetets villkor. Detta gäller såväl implementering generellt som implementering av EBP och olika metoder för brukares delaktighet, såsom DBF. Den springande punkten här är hur myndigheter men också regionala och lokala aktörer bör arbeta för att utforma, främja och implementera olika arbetssätt.
När uppfattas exempelvis rekommendationer och riktlinjer som ”top-down” av praktiker och när gör de inte det? Och vad följer av det med avseende på hur rekommendationer och riktlinjer bör tas fram, kommuniceras och implementeras?
Hur projektgruppen har spridit forskningen, samt om och hur samverkan har skett
Forskningen har spridits såväl inom Flexittjänstens organisation som utanför. Inom organisationen har forskningen (som nämnts ovan) spridits – förutom kontinuerligt informellt – genom 14 föredrag om etik, värdegrund och brukares delaktighet och vid två konferenser anordnade av organisationen. Därtill vid ett avslutande Flexitseminarium vid Råd & Stöd i Linköping 2019 vid projektets slut.
Ett annat sätt är vetenskapliga konferenser och forskning har presenterats som sex konferensbidrag vid fem konferenser: en nationell konferens vid Umeå universitet (2017) och fyra internationella konferenser, tre i Sydafrika (2017, 2018 och 2019) och en i Nordirland (2018, deltagande med två konferensbidrag).
Ett tredje sätt är samverkan med forskare man inte samarbetat med tidigare. Via konferenser har jag fått kontakter som utvecklats till bl.a. medverkan 2017-2019 i forskarnätverket och/eller gruppen KSSA (Kommunstrategiskt socialt arbete) vid CKS (Centrum för kommunstrategiska studier) vid Linköpings universitet och där Flexitforskningen presenterats. Jag har även haft möte med forskare vid SCORE (Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor) vid Stockholms universitet. Sedan 2019 deltar jag i forskargruppen PROG (Professionalisering, organisering och kunskapsbildning i socialt arbete) vid Göteborgs universitet och har även där presenterat forskningen. Artikel har också författats med prof. Ulla-Karin Schön och FD Alexander Björk vid Stockholms universitet. Ett samarbete med forskare vid fyra sydafrikanska lärosäten och två svenska lärosäten har utvecklats under Flexittjänsten via SASUF (South Africa Sweden University Forum) och de två konferenser som hållits inom ramen för SASUF. Detta samarbete rör även det delaktighet inom socialtjänsten.
Projektets syfte var att undersöka idéer om delat beslutsfattande (DBF) eller delaktighet som del av den evidensbaserade praktiken (EBP) i relation till utförandet av socialtjänstens insatser. Fokus var på den komponent av EBP som rör ”den berörda personens situation, erfarenhet och önskemål” och att undersöka om vissa modeller för brukares delaktighet bättre än andra svarar mot de värden som socialtjänsten enligt svensk lagstiftning ska värna och ta.
Litteraturstudier och mötet med praktiken har bidragit till flera insikter som spelat roll för projektets utveckling. En första att EBP i mycket inte är ”på plats” inom socialtjänsten (även om det framförs i olika typer av officiella dokument). Därtill är EBP och svenska myndigheters arbete med att främja denna, ifrågasatt av ett antal forskare inom socialt arbete men även av somliga praktiker. Då projektet hade EBP som sin utgångspunkt (och där DBF behandlades som en komponent av EBP), såg jag mig nödd att fokusera denna spänning mellan myndigheter, forskare och profession. En första artikel författades därför om ett dilemma som praktikern i socialt arbete möter med avseende på införandet av EBP.
En andra insikt var att det inte finns mycket empiri att hämta med avseende på modeller för brukares delaktighet. Många modeller har inte utvärderats ordentligt så frågan om på vilka grunder socialtjänsten bör välja metod för delaktighet blev central och behandlades i en andra artikel.
Ett flertal av frågeställningarna i projektet blev aktuella för såväl beslut om insats som beslut om insatsens innehåll och skillnaden mellan beslutsnivå och utförarnivå blev därför inte avgörande. Mötet med praktik och litteratur visade även att denna distinktion sällan är klar, ett beslut om insats kan vara mer eller mindre explicit vad gäller innehållet i insatsen.
Kort om genomförandet
Genomförandet har skett genom litteraturstudier av såväl internationell som nationell litteratur på områdena EBP i socialtjänst, implementering, brukares delaktighet i allmänhet och DBF i synnerhet. Lagstiftning och andra styrande och rekommenderande dokument har också utgjort en central del.
I projektplanen lämnades öppningar för att den utvecklingsstation (där vissa praktiker har en procent av sin arbetstid som så kallade medforskare) som etablerats vid Råd & Stöd skulle kunna bidra med insamling av material. Dock poängterades i projektplanen att projektet inte var beroende av sådan empirisk data. Utvecklingsstationen var också mer i sin linda än vad jag uppfattat den som utifrån den skrivning jag fått om den innan Flexitprojektets start. För att erhålla mer empirisk kunskap inleddes artikelsamarbete med prof. U-K Schön vid Stockholms universitet som har stor erfarenhet av forskning om DBF inom socialtjänsten.
Artiklar har författats löpande under projektet och sänts till tidskrifter med referentbedömning. Konferensbidrag har författats och hållits vid nationell och internationella konferenser.
Hur projektet har bidragit till ökad samverkan mellan lärosäte och organisationer utanför akademin
Projektet har bidragit till ökad samverkan mellan lärosäte och organisationer utanför akademin först och främst genom Flexittjänstens organisering. Konkret har samverkan ägt rum vad gäller etik- och värdegrundsfrågor, bland annat genom 14 föredrag om etik, värdegrund och brukares delaktighet inom olika delar av Råd & Stöd, två föredrag på Socialförvaltningen i Linköping men också samverkan inom Råd & Stöds ledningsgrupps interna värdegrundsarbete.
Jag har medverkat i utvecklingen av Råd & Stöds utvecklingsstation, såväl som deltagare i styrgruppen, deltagare i stationens EBP-grupp och med handledning med olika så kallade medforskare inom utvecklingsstationen. Därtill har jag medverkat på två konferenser anordnade av organisationen. Jag har medverkat på Råd & Stöds studiebesök i Angered och Helsingborg, för att se hur dessa organisationer arbetar med brukares delaktighet och utlokaliserad socialtjänst.
Tillsammans med medarbetare i organisationen har jag utfört en undersökning av metoder och arbetssätt inom Råd & Stöd. Detta var en gemensamt utförd enkätundersökning till Råd & Stöds medarbetare där resultaten sammanställdes i en rapport på svenska för organisationen. Jag har även bidragit kontinuerligt med stöd till verksamhetsutvecklare vad gäller omvärldsbevakning och Råd & Stöds webb vad gäller området Forskning och utveckling. Verksamhetsutvecklare och koordinator för utvecklingsstationen har också bidragit med synpunkter på de artiklar som författats under tiden vid organisationen.
Genom Flexittjänsten blir forskare också tillgängliga för andra aktörer utanför akademin på ett nytt sätt. Konkret har detta inneburit att bli inbjuden talare på konferens anordnad av Linköpings kommun och Samordningsförbundet Centrala Östergötland. Även att bli inbjuden talare (tillsammans med prof. C. Munthe och prof. L. Sandman) på jubileumskonferens hållen av SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) samt två SBU-uppdrag som etiskt sakkunnig i utvärderingar rörande metoder inom socialtjänsten. Därutöver också medverkan i ett expertmöte på Socialstyrelsen angående öppna insatser utan samtycke inom socialtjänsten. Ett uppdrag angående insatsen Bostad Först har också erhållits av Sveriges Stadsmissioner, tack vare Flexittjänsten.
Det Flexitseminarium som hölls av oss tre Flexitforskare (2016-2019) stationerade vid Göteborgs universitet, resulterade också i ett arrangemang ägnat just samverkan, i september 2019. Vid Flexit-seminariet om samverkan och kunskapsbyte medverkade såväl representanter för akademi som organisationerna utanför akademin.
Projektets tre viktigaste resultat samt ett resonemang kring detta
Ett resultat har med förutsättningarna för EBP och DBF att göra. Socialtjänstens organisering ger en ”beslutstopografi” som ser annorlunda ut än i den medicinska praktiken (där delat beslutsfattande har sitt ursprung) och därtill organiseras socialtjänsten olika i olika svenska kommuner. EBP-arbetet och arbetet med DBF har således olika förutsättningar och kan exempelvis bli mycket komplext i en beställar-utförar-modell. Givet den spänning som finns mellan myndigheter, forskare och praktik vad gäller EBP och dess implementering föreslås en organisering av EBP-arbetet som har som önskvärda karakteristika stabilitet och kontinuitet, tillräcklig närhet och mångdisciplinaritet.
Ett andra resultat handlar om metoder för delaktighet. Om tillförlitliga utvärderingar av modeller för delaktighet är få, hur bör socialtjänsten då välja modell? Här föreslås att valet bör göras utifrån hur väl en modell ”harmonierar” med lagstiftningars mål och värden, givet att dessa är moraliskt sunda. Om lagstiftningen inte är tydlig, kan förarbeten till dylik ge viss ledning. DBF stöds genom att den har utvärderats tillförlitligt och genom att dess komponenter harmonierar med relevanta komponenter i (den svenska) lagstiftningen.
Ett tredje resultat poängterar att även ideologisk och organisatorisk passform är viktig och att det givet socialtjänstens organisering, kvarstår flera frågor vad gäller organisatorisk passform av DBF i socialtjänsten. Det behöver klargöras vilka beslut DBF ska tillämpas på och även vad för slags DBF som är önskvärd. Såväl attitydarbete som ”vaneformande” arbete kan också vara relevant vad gäller implementeringen.
Eventuellt nya forskningsfrågor
Flera nya forskningsfrågor har uppstått tack vare och genom projektet. Normativa frågor om styrning och implementering har ställts på sin spets genom mötet med praktik och forskning kring det sociala arbetets villkor. Detta gäller såväl implementering generellt som implementering av EBP och olika metoder för brukares delaktighet, såsom DBF. Den springande punkten här är hur myndigheter men också regionala och lokala aktörer bör arbeta för att utforma, främja och implementera olika arbetssätt.
När uppfattas exempelvis rekommendationer och riktlinjer som ”top-down” av praktiker och när gör de inte det? Och vad följer av det med avseende på hur rekommendationer och riktlinjer bör tas fram, kommuniceras och implementeras?
Hur projektgruppen har spridit forskningen, samt om och hur samverkan har skett
Forskningen har spridits såväl inom Flexittjänstens organisation som utanför. Inom organisationen har forskningen (som nämnts ovan) spridits – förutom kontinuerligt informellt – genom 14 föredrag om etik, värdegrund och brukares delaktighet och vid två konferenser anordnade av organisationen. Därtill vid ett avslutande Flexitseminarium vid Råd & Stöd i Linköping 2019 vid projektets slut.
Ett annat sätt är vetenskapliga konferenser och forskning har presenterats som sex konferensbidrag vid fem konferenser: en nationell konferens vid Umeå universitet (2017) och fyra internationella konferenser, tre i Sydafrika (2017, 2018 och 2019) och en i Nordirland (2018, deltagande med två konferensbidrag).
Ett tredje sätt är samverkan med forskare man inte samarbetat med tidigare. Via konferenser har jag fått kontakter som utvecklats till bl.a. medverkan 2017-2019 i forskarnätverket och/eller gruppen KSSA (Kommunstrategiskt socialt arbete) vid CKS (Centrum för kommunstrategiska studier) vid Linköpings universitet och där Flexitforskningen presenterats. Jag har även haft möte med forskare vid SCORE (Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor) vid Stockholms universitet. Sedan 2019 deltar jag i forskargruppen PROG (Professionalisering, organisering och kunskapsbildning i socialt arbete) vid Göteborgs universitet och har även där presenterat forskningen. Artikel har också författats med prof. Ulla-Karin Schön och FD Alexander Björk vid Stockholms universitet. Ett samarbete med forskare vid fyra sydafrikanska lärosäten och två svenska lärosäten har utvecklats under Flexittjänsten via SASUF (South Africa Sweden University Forum) och de två konferenser som hållits inom ramen för SASUF. Detta samarbete rör även det delaktighet inom socialtjänsten.