Hans Sjögren

Familjedynastier i nordiskt näringsliv

Utvecklingen av dynastier i nordiskt näringsliv visar på hur familjeföretag antagit tekniska och institutionella utmaningar, sedan det industriella genombrottet. Vår kunskap bygger dock på enskilda monografier, vilket innebär att vi saknar en systematisk och syntetiserande framställning att utgå ifrån. Mitt syfte med att färdigställa två publikationer på engelska är att visa på hur familjen som enhet använts för att garantera entreprenörskap, innovationer och långsiktig överlevnad. Huvudfrågan är vilken betydelse familjedynastier haft i omvandlingen av marknadsekonomin. Det nordiska fallet visar att familjeföretag inte är produkter av imperfekta marknader; de har uppstått och expanderat i välorganiserade och industrialiserade länder. Familjekontrollerade bolag har varit nav av kompetenser som förnyats i kraft av långsiktigt aktivt ägande och stöd från välfärdsstaten. Strategierna innebär upprätthållande av kulturella identiteter. Rädslan att förlora förtroende, anseende och ekonomiska värden kräver implicita kontrakt med samhället, inklusive filantropi, miljömässiga hänsyn och löfte om hållbar tillväxt. En analys av familjedynastier spänner över flera discipliner och fordrar ett mångvetenskapligt synsätt. I skrifterna presenteras en teoretisk ram tillräckligt bred för att svara på frågorna, medan precisa analytiska begrepp används för att vägleda oss genom det rika empiriska materialet fram till generella slutsatser. Studien kommer svara på hur unikt det nordiska fallet är.
Slutredovisning

Projektet har visat att Norden har fler familjedynastier än de flesta andra länder, med hänsyn taget till antalet invånare och storleken på ekonomin. Dynastierna förde länderna in i marknadsekonomin under det industriella genombrottet och var drivande för exportframgångar och allt högre välstånd. När dynastierna byggde landet var landsbygden högst levande: grundandet av de flesta dynastier går att hänföra till entreprenörskap utanför storstäderna. Efter världskrigen fick de gamla dynastierna sällskap av nya, som skapade sysselsättning och värden i en mängd olika expansiva branscher. Dynastierna har berikat Norden och nivån på välfärden i samhället påverkas av hur familjeföretagen sköter sina verksamheter. Familjekapitalismen är hjärtat som förser samhällskroppen med näring, så länge det är blod och inte vatten i systemet.

Varför har Norden fått så många stora och framgångsrika familjeföretag? Och varför skulle inte även företag med anonyma ägare kunna överleva och växa sig lika starka över långa tider? Det korta svaret på den första frågan är att det politiska systemet tillåtit att privatförmögenheter ackumulerats inom landet, allt sedan liberalismens dagar under det industriella genombrottet. Arbetarrörelsens strävan att begränsa privat ägarmakt och statliga regleringar har inte ändrat på den saken. En beräkning säger att upp mot 25 procent av den svenska befolkningens tillgångar år 2016 finns samlade hos en procent av invånarna, att jämföra med 16,5 procent i Spanien, ett land som också har många familjeföretag. Den svenska staten har uppenbarligen accepterat en snedvriden kapitalackumulation, vilket gynnat överlevnaden för de stora familjeföretagen.

Det enkla svaret på den andra frågan är att familjekapitalismen har en åder till en källa av båda emotioner och förnuft som blir till vinnande kombination för de flesta företagare i långa loppet. Den biologiska komponenten – blodsbandet – framkallar ett extra ordinärt engagemang, utöver vad som gäller för icke-familjeägda bolag. Familjeföretagen kommer att styras av både förnuft och stora känslor. Men det sentimentala och utlevande får inte ta över: känslorna ska enbart ta fram tävlingsinstinkten hos varje ny generation, så att familjen och omgivningen får klart för sig vem som är tillräckligt kvalificerad att ta över ansvaret när det är dags att utse en efterträdare. När mixen blir den rätta skapas en trovärdig berättelse om att enskilda personer under sin levnad kan lägga grunden till ekonomiska värden som består långt in i framtiden, och ge stimulerande uppgifter till generationer av familjemedlemmar. Den berättelsen inte bara fascinerar, inspirerar och förebildar, utan skänker även självförtroende och en icke-materiell belöning till familjen på sin strävsamma resa. De värdeskapande filosofierna som dynastierna formulerat och underhållit över tid förknippar vi med den protestantiska etiken: arbetet skall ses som ett kall, inkomsterna ska sparas och återinvesteras, och för livet i stort gäller måttfullhet.            
 
Familjedynastiernas tidiga framgångar har byggt på tillfälliga monopol som skapats kring en innovation. Betecknade är att i många fall har det räckt med en banbrytande innovation inom en specifik bransch för att skapa en fullmogen dynasti. Den basala innovationen har sedan vidareutvecklats, förfinats med ny teknik och spritt sig till en mängd olika områden. Samtidigt har det för att överleva marknadsmässigt krävts ett kontinuerligt entreprenörskap, med ständig förnyelse som signum, även från medarbetarnas sida (intraprenörskap). Genom en banbrytande innovation har familjedynastierna brutit med gängse institutionella spelregler och branschlogik, på ett mer visionärt sätt än vad företag utan synliga ägare har gjort. Grundarna har på ett övertygande sätt förmedlat sina visioner: medarbetare har fått en orsak till varför företaget gör som det gör, inte bara att de gör, och kunderna har upptäckt hur produkterna är kopplade till en helhet av idéer och en specifik företagskultur. Det personliga ledarskapet har skapat många tillfällen till identifikation som varit en attraktionskraft på marknaden.

Familjeföretagen har genom att utmana status quo och sitt privata risktagande skapat sig ett möjlighetsutrymme, en arena där ägarutövningen kunnat slå rot och växa. För att få till stånd förändringar av villkoren på marknaden har de också behövt agera lobbyister eller skapa starka band till politiska makthavare. Med sina företag har dynastierna skapat nya marknader och samhällsekonomin har belönats med ett växande antal arbetstillfällen. I och med att företagen blivit stora arbetsgivare och viktiga för landets arbetsmarknad har de också hamnat i politikernas intresse. Så länge de varit goda donerande kapitalister som bidragit till nationens välfärd har de gynnats av kontrollmakten, till exempel genom särskilda skatteregler. Mellan kapitalägarna och det omgivande samhället har ett samhällskontrakt uppstått. I framtida forskning bör ytterligare uppmärksamhet ägnas åt komponenterna i samhällskontraktet mellan privata ägare och staten, och låta analysen omfatta en internationell jämförelse.

Bidragsförvaltare
Linköpings universitet
Diarienummer
SAB16-0781:1
Summa
SEK 726 000
Stödform
RJ Sabbatical
Ämne
Ekonomisk historia
År
2016