Ingela Nilsson

Författaren och hans berättelse i 1100-talets Bysans

Syftet med detta projekt är att avsluta en monografi om författarskap i 1100-talets Bysans. Under 1100-talet blomstrade grekisk litteratur, särkilt kring hovet i huvudstaden Konstantinopel. Aspirerande intellektuella och blivande ämbetsmän utbildades i den grekiska tradition som hållits levande sedan senantiken, vilket resulterade i en stor produktion av klassicerande retorik och poesi. En administrativ karriär inleddes ofta med just undervisning, vilket kunde resultera i vidsträckta och långvariga nätverk med blivande kollegor eller mecenater. En stor mängd bevarad beställningsdiktning ger forskare möjlighet att kartlägga såväl relationer mellan författare och mecenater som retoriska och litterära stategier. Även om forskningen på så sätt gjort stora framsteg under senare år saknar vi en detaljerad studie av en enskild 1100-talsförfattares samlade produktion. En sådan undersökning skulle blotta inte bara individuella strategier, utan också författarens relation till utbildning, genre, patronage, publik och samhälle. Min monografi avser fylla detta behov med en fallstudie om en av 1100-talets centrala lärare och beställningsförfattare, Konstantin Manasses. Genom att tillämpa narratologisk method på flera nivåer kommer jag att analysera inte bara Manasses bevarade verk, utan också hans författarskap som helhet. Den berättelse jag vill kartlägga är den som Manasses själv förmedlar genom litterära val och självreferenser.
Slutredovisning

Syftet med detta projekt var att avsluta en monografi om författarskap i 1100-talets Bysans, baserad på läraren, historikern och beställningsdiktaren Konstantinos Manasses bevarade produktion. En sådan detaljerad studie av en enskild 1100-talsförfattares samlade produktion saknas fortfarande och monografin kommer därmed att vara den första i sitt slag. Den har ett delvis narratologiskt perspektiv och har därför tillkommit i nära dialog med forskningsnätverket ”Text and Narrative in Byzantium” (RJ 2015-2017, se separat rapport). Fokus ligger inte i första hand på den empiriske författaren Manasses, utan på författaren så som den projiceras i hans texter – den röst (stil) som var igenkänlig för hans publik och den person han ville uppfattas som. Manasses produktion (så som den bevarats för oss) utgörs av ca 25 texter från sent 1130-tal eller tidigt 1140-tal fram till 1175. De bevarade texterna spänner alltså över en hel karriär och trots att de tillhör olika genrer och är skrivna för olika sammanhang uppvisar de en förvånansvärt tydlig berättarröst och en homogen författarberättelse. Min monografi vill visa hur en sådan röst upprätthölls under en lång karrär, både rent retoriskt och berättartekniskt och i relation till den socio-kuturella kontexten som präglades av patronage och beställning.
Boken föreligger nu i en första manusversion under titeln Constantine Manasses, Mercenary of the Pen: Occasional Literature in Twelfth-Century Byzantium. Under första terminens forskningsledighet (våren 2017) tillbringade jag 3 månader i Wien, där jag som gästforskare vid Österreichische Akademie der Wissenschaften / Byzanzforschung hade tillgång till det utmärkta biblioteket och kunde diskutera mitt bokprojekt med kollegor. Dessa månader resulterade i två kapitel som sändes till Oxford University Press (OUP) i juni 2017 tillsammans med en formell proposal. I oktober fick jag besked att OUP är intresserade av att publicera boken, och större delen av höstterminen 2017 tillbringade jag i Paris med att skriva klart bokens övriga kapitel. Under våren 2018 kommer jag att revidera och finslipa manuset för att skicka det till OUP för peer review i maj. Förhoppningsvis kan boken publiceras under 2019.

Bidragsförvaltare
Uppsala universitet
Diarienummer
SAB16-0401:1
Summa
SEK 1 325 000
Stödform
RJ Sabbatical
Ämne
Litteraturstudier
År
2016