Fredens minnespolitik
Efter krig och konflikt görs stora ansträngningar för att minnas händelserna under kriget. Museer och monument byggs, olika ceremonier och minnesdagar anordnas - målet sägs ofta vara att högtidlighålla offren och se till att inte historien upprepar sig. Men vi vet väldigt litet om huruvida denna minnespolitik bidrar till hållbar fred. Snarare tycks det uppstå många konflikter runt just detta - vad man ska komma ihåg och vad man ska "glömma"- speciellt efter inbördeskrig där förövare och offer åter lever sida vid sida. Ofta råder motsatta uppfattningar om vad som egentligen hände och vem som bär skulden. I detta projekt undersöks minnespolitiken i fyra postkonflikt-länder: Bosnien-Hercegovina, Cypern, Rwanda och Sydafrika. I varje land undersöker vi hur erfarenheterna från det såriga förflutna hanteras och huruvida minnespolitiken bidrar till att söndra freden eller bygga freden. Vi studerar speciella minnesplatser som museer och monument. Vi undersöker vilka aktörer som engagerar sig i minnespolitik, till exempel organisationer för överlevande, politiker, museiledningar, internationella biståndsgivare och turist-företag, och vi analyserar deras narrativ. Vi undersöker och deltar i olika sammankomster, ceremonier och andra minnesrelaterade händelser, och identifierar de olika berättelser som skapas på t ex museer. Genom en jämförande analys söker vi svar på frågan hur och varför denna politik påverkar byggandet av varaktig fred.
Slutredovisning
Projektets syfte samt utveckling:
Projektet Fredens minnespolitik syftade till att utforska hur minnespolitik påverkar fredens kvalitet i samhällen som har genomgått våldsam konflikt. Hanteras det sargade förflutna på ett vis som leder mot någon form av konflikt-transformation eller bidrar minnespolitiken snarare till att upprätthålla antagonistiska relationer? Hur kan minnespolitik stödja en rättvis fred? Djupgående och jämförande undersökningar av minnespolitik i Bosnien-Hercegovina, Cypern, Rwanda och Sydafrika har utförts, och projektet utvecklades ytterligare till att också inkludera fallet Kambodja.
Genomförandet av projektet:
Projektet har genomförts enligt plan. Teoretiskt och metodologiskt har vi arbetat med begreppet mnemonisk formation, definierat som ett tematiskt kluster av särskild betydelse för minnespolitik. Vi har utvecklat ett nytt analytiskt ramverk (SANE) som möjliggör en systematisk jämförelse av fall och som fokuserar på interaktionen av platser, aktörer, berättelser och händelser kring mnemoniska formationer. Empiriskt har vi i alla fallstudier tillämpat SANE-ramverket och har därigenom kunnat dra slutsatser om fredens kvalitet i de enskilda fallen. Vi har använt de metoder som presenterades i forskningsansökan som intervjuer, deltagande observation, narrativ och spatiell analys. Vi har identifierat och undersökt viktiga minnesplatser och studerat aktörer som t ex organisationer för överlevande, curatorer, media, turistentreprenörer, lokala och globala politiska aktörer och myndigheter. Texter hämtade från bl a museikataloger, tidningar, och social media har analyserats, liksom händelser som till exempel minnes-ceremonier. Genom den jämförande analysen har vi bedömt minnespolitikens påverkan på fredens kvalitet, mätt i termer av mångfald, inklusivitet och mänsklig värdighet. Vi hade planerat att utveckla en typologi över minnesregimer, men detta visade sig vara en mindre passande kategorisering på grund av minnespolitikens mer flytande uttryck i relation till tid och rum. Istället har vi använt begreppet sammanflätning (entanglement)för att teoretisera variationer i hur minnespolitiken påverkar freden.
Projektdeltagarna har kontinuerligt publicerat artiklar och kapitel och lagt fram konferensbidrag som sökt konceptualisera fred i relation till minnespolitik, och även lagt fram ny empirisk forskning om de separata fallstudierna (se publikationslista). Detta arbete har varit avgörande för den övergripande teoretiseringen av fred och minnespolitik i konfliktdrabbade samhällen mer generellt, liksom för den djupare empiriska förståelsen av de samhällen vi studerat. Fokus för projektet har dock främst varit den gemensamt författade monografin, som fullt ut utvecklar och använder SANE-ramverket i en jämförande analys av hur minnespolitik påverkar fredens kvalitet. Nedan fokuserar vi på de resultat som har syntetiserats i monografin.
Projektets tre viktigaste resultat och diskussion om slutsatser:
I den gemensamt författade monografin Fred och minnespolitik lägger vi fram slutsatsen att fredens kvalitet påverkas av i vilken utsträckning minnen är sammanflätade.
1. Metodologiskt har projektet utvecklat ett nytt analytiskt ramverk. SANE-ramverket möjliggör jämförande studier av mnemoniska formationer i syfte att identifiera olika grader av sammanflätning av minnen. Genom denna analys kan vi bedöma hur och varför minnespolitiken bidrar till konstruktionen av en rättvis fred eller upprätthållandet av konflikt, eller nyanser däremellan.
2. Vi finner att minnespolitik som möjliggör en sammanflätning av minnen främjar en rättvis fred. Denna sammanflätning innehåller tre särskilt viktiga dimensioner: en rättvis fred är inkluderande (i termer av etnicitet, religion, ålder och kön, bland annat), pluralistisk (i termer av olika minnen och minnespraktiker) och bidrar till att omfamna mänsklig värdighet (i termer av att erkänna begångna orättvisor). Detta står i kontrast till minnespolitik som kännetecknas av separata minneskulturer, av homogenitet och av ett tystande eller marginaliserande av t ex överlevandes rätt till upprättelse.
3. Det analytiska ramverket har gjort det möjligt för oss att bedöma fredens kvalitet och identifiera vad en rättvis fred innebär. Att betrakta fred genom minnespolitikens lins kan därmed öppna upp för en omprövning av vad en rättvis fred är. Vi visar att fred är en process snarare än ett utfall. Genom att identifiera de viktigaste dimensionerna som utmärker en sammanflätad, pågående minnespolitik - mångfald, inklusivitet och mänsklig värdighet - kan vi förstå hur minnespolitik påverkar fredens kvalitet.
Utifrån en mer övergripande diskussion noterar vi att både minne och fred är värdeladdade begrepp som står under ständig förhandling. Det är en inte helt lätt uppgift att ta sig an en mer systematisk analys av hur de är relaterade och vi har därför sett det som viktigt att försöka överbrygga den rådande klyftan mellan minnesstudier och fredsforskning. Analysen av mnemoniska formationer i fem olika konfliktdrabbade samhällen visar att minnespolitik och fredsbyggande är intimt sammankopplade. Våra resultat är likartade i de fem olika fallen och vi sluter oss till att att observationerna om minnespolitikens inverkan på fredens kvalitet är generaliserbara, åtminstone till en viss grad.
Nya forskningsfrågor:
Forskningsprojektet har genererat ett antal nya forskningsfrågor som olika projektdeltagare har börjat adressera.
Ett exempel gäller minnet av fred. Efter att under de senaste åren ha ägnat oss åt att studera minnen av konflikter, insåg vi att det inte finns många minnesmärken som explicit gäller fred. Varför inte? Hur kan vi identifiera, kartlägga och konceptualisera minnet/minnen av fred? Vad innebär frånvaron/närvaron av minnespolitik kring fred?
Ett annat exempel på en ny forskningsfråga är hur vi kan hitta vägar att tänka bortom linjära tidsaspekter. De trauman och lidande som våldet orsakar bleknar inte linjärt – tiden läker inte alla sår. Våra fallstudier visar alla på kvardröjande och föränderliga effekter. Det finns alltså ett behov att ytterligare adressera frågor om minnespolitikens tidpunkter och timing. Hur kan vi identifiera de ögonblick då sprickor i minnespolitiken uppstår – sprickor som kan öppna upp för konflikt-transformation mot en rättvis fred?
En tredje ny forskningsfråga gäller hur digitala minnesplatser och andra digitala uttryck förändrar förutsättningarna för minnespolitik och vi är intresserade av hur denna förändring påverkar fredens kvalitet och huruvida dessa nya former och rum kan skapa utrymme för en sammanflätad minnespolitik.
Dissemination och samverkan:
Forskningsgruppen har disseminerat forskningen på minst 20 paneler och rundabords-samtal på internationella akademiska konferenser. Vi har presenterat enskilda papers men också ordnat egna paneler. De viktigaste konferenserna har varit de som organiserats av International Studies Association (ISA), European International Studies Association (EISA) och Memory Studies Association (MSA), och Annual Conference of the Historical Dialogues, Justice and Memory Network at Columbia University.
Vi har bjudits in att hålla föredrag och ge expertråd vid över 20 tillfällen i olika delar av världen, bl a Nordmakedonien, Sydafrika, Sverige, Storbritannien, Tyskland, Belgien och Kambodja.
Vi har publicerat populärvetenskapliga artiklar och berättat om vår forskning i olika sammanhang, från nyhetsprogram på tv till en pubquiz, och vi har deltagit i två podcasts. Vi har också organiserat ett evenemang i Durham Cathedral med en bosnisk kör och producera en kort video om folkmordet i Kambodja i samarbete med TedEd.
Vi har undervisat och organiserat kurser och sommarskolor direkt relaterade till forskningsprojektets ämne om fred och minnespolitik på grund, magister- och doktorandnivå på Durham University, Lunds universitet, Philipps University Marburg, Bundeswehr University Munich och Södertörns högskola.
Vi har producerat vår egen Working Paper Series som publicerats på vår webbplats där vi också har publicerat många inlägg på vår blogg med både interna och externa författare www.peaceandmemory.net
Vi har organiserat en två-dagars internationell akademisk konferens i Stockholm i december 2022 på temat fred och minnespolitik. Flera paneler med internationella forskare, konstnärer och praktiker och cirka 100 personer från den intresserade allmänheten. https://www.ui.se/evenemang/tidigare/2022/december/peace-and-the-politics-of-memory/
Projektet Fredens minnespolitik syftade till att utforska hur minnespolitik påverkar fredens kvalitet i samhällen som har genomgått våldsam konflikt. Hanteras det sargade förflutna på ett vis som leder mot någon form av konflikt-transformation eller bidrar minnespolitiken snarare till att upprätthålla antagonistiska relationer? Hur kan minnespolitik stödja en rättvis fred? Djupgående och jämförande undersökningar av minnespolitik i Bosnien-Hercegovina, Cypern, Rwanda och Sydafrika har utförts, och projektet utvecklades ytterligare till att också inkludera fallet Kambodja.
Genomförandet av projektet:
Projektet har genomförts enligt plan. Teoretiskt och metodologiskt har vi arbetat med begreppet mnemonisk formation, definierat som ett tematiskt kluster av särskild betydelse för minnespolitik. Vi har utvecklat ett nytt analytiskt ramverk (SANE) som möjliggör en systematisk jämförelse av fall och som fokuserar på interaktionen av platser, aktörer, berättelser och händelser kring mnemoniska formationer. Empiriskt har vi i alla fallstudier tillämpat SANE-ramverket och har därigenom kunnat dra slutsatser om fredens kvalitet i de enskilda fallen. Vi har använt de metoder som presenterades i forskningsansökan som intervjuer, deltagande observation, narrativ och spatiell analys. Vi har identifierat och undersökt viktiga minnesplatser och studerat aktörer som t ex organisationer för överlevande, curatorer, media, turistentreprenörer, lokala och globala politiska aktörer och myndigheter. Texter hämtade från bl a museikataloger, tidningar, och social media har analyserats, liksom händelser som till exempel minnes-ceremonier. Genom den jämförande analysen har vi bedömt minnespolitikens påverkan på fredens kvalitet, mätt i termer av mångfald, inklusivitet och mänsklig värdighet. Vi hade planerat att utveckla en typologi över minnesregimer, men detta visade sig vara en mindre passande kategorisering på grund av minnespolitikens mer flytande uttryck i relation till tid och rum. Istället har vi använt begreppet sammanflätning (entanglement)för att teoretisera variationer i hur minnespolitiken påverkar freden.
Projektdeltagarna har kontinuerligt publicerat artiklar och kapitel och lagt fram konferensbidrag som sökt konceptualisera fred i relation till minnespolitik, och även lagt fram ny empirisk forskning om de separata fallstudierna (se publikationslista). Detta arbete har varit avgörande för den övergripande teoretiseringen av fred och minnespolitik i konfliktdrabbade samhällen mer generellt, liksom för den djupare empiriska förståelsen av de samhällen vi studerat. Fokus för projektet har dock främst varit den gemensamt författade monografin, som fullt ut utvecklar och använder SANE-ramverket i en jämförande analys av hur minnespolitik påverkar fredens kvalitet. Nedan fokuserar vi på de resultat som har syntetiserats i monografin.
Projektets tre viktigaste resultat och diskussion om slutsatser:
I den gemensamt författade monografin Fred och minnespolitik lägger vi fram slutsatsen att fredens kvalitet påverkas av i vilken utsträckning minnen är sammanflätade.
1. Metodologiskt har projektet utvecklat ett nytt analytiskt ramverk. SANE-ramverket möjliggör jämförande studier av mnemoniska formationer i syfte att identifiera olika grader av sammanflätning av minnen. Genom denna analys kan vi bedöma hur och varför minnespolitiken bidrar till konstruktionen av en rättvis fred eller upprätthållandet av konflikt, eller nyanser däremellan.
2. Vi finner att minnespolitik som möjliggör en sammanflätning av minnen främjar en rättvis fred. Denna sammanflätning innehåller tre särskilt viktiga dimensioner: en rättvis fred är inkluderande (i termer av etnicitet, religion, ålder och kön, bland annat), pluralistisk (i termer av olika minnen och minnespraktiker) och bidrar till att omfamna mänsklig värdighet (i termer av att erkänna begångna orättvisor). Detta står i kontrast till minnespolitik som kännetecknas av separata minneskulturer, av homogenitet och av ett tystande eller marginaliserande av t ex överlevandes rätt till upprättelse.
3. Det analytiska ramverket har gjort det möjligt för oss att bedöma fredens kvalitet och identifiera vad en rättvis fred innebär. Att betrakta fred genom minnespolitikens lins kan därmed öppna upp för en omprövning av vad en rättvis fred är. Vi visar att fred är en process snarare än ett utfall. Genom att identifiera de viktigaste dimensionerna som utmärker en sammanflätad, pågående minnespolitik - mångfald, inklusivitet och mänsklig värdighet - kan vi förstå hur minnespolitik påverkar fredens kvalitet.
Utifrån en mer övergripande diskussion noterar vi att både minne och fred är värdeladdade begrepp som står under ständig förhandling. Det är en inte helt lätt uppgift att ta sig an en mer systematisk analys av hur de är relaterade och vi har därför sett det som viktigt att försöka överbrygga den rådande klyftan mellan minnesstudier och fredsforskning. Analysen av mnemoniska formationer i fem olika konfliktdrabbade samhällen visar att minnespolitik och fredsbyggande är intimt sammankopplade. Våra resultat är likartade i de fem olika fallen och vi sluter oss till att att observationerna om minnespolitikens inverkan på fredens kvalitet är generaliserbara, åtminstone till en viss grad.
Nya forskningsfrågor:
Forskningsprojektet har genererat ett antal nya forskningsfrågor som olika projektdeltagare har börjat adressera.
Ett exempel gäller minnet av fred. Efter att under de senaste åren ha ägnat oss åt att studera minnen av konflikter, insåg vi att det inte finns många minnesmärken som explicit gäller fred. Varför inte? Hur kan vi identifiera, kartlägga och konceptualisera minnet/minnen av fred? Vad innebär frånvaron/närvaron av minnespolitik kring fred?
Ett annat exempel på en ny forskningsfråga är hur vi kan hitta vägar att tänka bortom linjära tidsaspekter. De trauman och lidande som våldet orsakar bleknar inte linjärt – tiden läker inte alla sår. Våra fallstudier visar alla på kvardröjande och föränderliga effekter. Det finns alltså ett behov att ytterligare adressera frågor om minnespolitikens tidpunkter och timing. Hur kan vi identifiera de ögonblick då sprickor i minnespolitiken uppstår – sprickor som kan öppna upp för konflikt-transformation mot en rättvis fred?
En tredje ny forskningsfråga gäller hur digitala minnesplatser och andra digitala uttryck förändrar förutsättningarna för minnespolitik och vi är intresserade av hur denna förändring påverkar fredens kvalitet och huruvida dessa nya former och rum kan skapa utrymme för en sammanflätad minnespolitik.
Dissemination och samverkan:
Forskningsgruppen har disseminerat forskningen på minst 20 paneler och rundabords-samtal på internationella akademiska konferenser. Vi har presenterat enskilda papers men också ordnat egna paneler. De viktigaste konferenserna har varit de som organiserats av International Studies Association (ISA), European International Studies Association (EISA) och Memory Studies Association (MSA), och Annual Conference of the Historical Dialogues, Justice and Memory Network at Columbia University.
Vi har bjudits in att hålla föredrag och ge expertråd vid över 20 tillfällen i olika delar av världen, bl a Nordmakedonien, Sydafrika, Sverige, Storbritannien, Tyskland, Belgien och Kambodja.
Vi har publicerat populärvetenskapliga artiklar och berättat om vår forskning i olika sammanhang, från nyhetsprogram på tv till en pubquiz, och vi har deltagit i två podcasts. Vi har också organiserat ett evenemang i Durham Cathedral med en bosnisk kör och producera en kort video om folkmordet i Kambodja i samarbete med TedEd.
Vi har undervisat och organiserat kurser och sommarskolor direkt relaterade till forskningsprojektets ämne om fred och minnespolitik på grund, magister- och doktorandnivå på Durham University, Lunds universitet, Philipps University Marburg, Bundeswehr University Munich och Södertörns högskola.
Vi har producerat vår egen Working Paper Series som publicerats på vår webbplats där vi också har publicerat många inlägg på vår blogg med både interna och externa författare www.peaceandmemory.net
Vi har organiserat en två-dagars internationell akademisk konferens i Stockholm i december 2022 på temat fred och minnespolitik. Flera paneler med internationella forskare, konstnärer och praktiker och cirka 100 personer från den intresserade allmänheten. https://www.ui.se/evenemang/tidigare/2022/december/peace-and-the-politics-of-memory/