Önver Cetrez

Gilgamesh: flyktingminoriteters traumatiska erfarenheter som hamnat i skuggan

Detta projekt syftar till att visualisera flyktingminoriteters erfarenheter som hamnat i skuggan. Visualiseringarna utgår från tidigare forskning kring assyriska, armeniska, yezidiska och mandeiska fall utförd av forskarna Önver Cetrez (Uppsala universitet) och Naures Atto (University of Cambridge). I en dokumentärfilm kommer projektet illustrera hur känslan av utsatthet och utrotning är inbäddad i kollektiva narrativ bland dessa grupper. Projektet kommer också belysa hur dessa erfarenheter kommer till uttryck i skilda konstnärliga former. Forskargruppen kommer att organisera och skapa en utställning i samarbete med Världskulturmuseerna som visualiserar de glömda berättelserna bland flyktingarna. Projektet omfattar också en workshop kring påtvingat flyktingskap med fokus på känslor av utsatthet. Genom dessa aktiviteter kommer kommunikationsprojektet att dels synliggöra erfarenheterna bland dessa grupper och dels sprida befintlig kunskap i syfte att öppna upp för nya forskningsidéer och policyinitiativ kring dessa centrala frågor.
Slutredovisning

1. Projektets syfte samt utveckling under projektperioden

Det RJ-grundade projektet ”Gilgamesh: Flyktingminoriteters traumatiska erfarenheter som hamnat i skuggan” (framöver kallat Gilgamesh-projektet) syftade till att synliggöra de otaliga erfarenheterna bland utsatta flyktingpopulationer samt illustrera hur rädslan för utrotning varit inbäddad i kollektiva berättelser. För att visualisera detta organiserade och arrangerade projektgruppen en konstutställning i Världskulturmuseerna (Göteborg), utarbetade en dokumentärfilm samt anordnade en specifik forskningsworkshop vid Göteborgs universitet. Gilgamesh-projektet har varit ett framgångsrikt exempel på ett tvärvetenskapligt samarbete mellan konst, humaniora och samhällsvetenskaplig forskning. Projektet administrerades av Världskulturmuseerna (nedan kallat "museet"). För att förverkliga aktiviteterna samarbetade de involverade forskarna med konstnärer, filmredaktörer, icke-statliga företrädare och forskare från olika discipliner med inriktning på liknande ämnen. Kortfattat har projektaktiviteterna varit följande:

Workshop: Untold Experiences of Vulnerable Refugees
(21-23 september 2017, Göteborg)
Workshopen ägde rum vid Centrum för Global Migration (CGM), Göteborgs universitet, där bla internationella forskare och icke-statliga organisationer med expertis om situationen för utsatta flyktinggrupper från Mellanöstern deltog. Workshopen var strukturerad enligt flera tematiska sessioner där deltagarna diskuterade olika utsatta samhällen och deras överlevnadsstrategier samt fokuserade på de trauman som dessa grupper upplever i olika dimensioner. En synopsisrapport om workshopen har publicerats på hemsidan för Gilgameshprojektet.

Konstutställning "Untold | Unheard | Vulnerable | Refugees”
(19 maj 2018 – december 2018)
Förberedelserna för konstutställningen startade från projektets början. Tillsammans med kuratorerna vid museet utformade projektgruppen utställningen med de utvalda konstverken av tolv internationella artister som har en bakgrund i assyrisk och yazidisk kultur. De är minoritetsgrupper som utsatts för utrotning och fördrivning. Deras konstverk visualiserade dessa minoritetsgruppers lidande, deras rädsla för utrotning och deras förhoppningar om framtiden. Utställningen öppnades 19 maj 2018 med en mottagning på Världskulturmuseerna i Göteborg där lokala artister, journalister, politiker, forskargruppen och ett offer för IS-folkmordet (Farida Abbas Khalaf - https://www.yazda.org/survivors ) levererade sina tal. Chefredaktören för Sydsvenska Dagbladet, Rakhel Chukri intervjuade Farida Abbas och skrev en artikel om utställningen. Ca hundra gäster deltog i receptionen.

För att nå ut till en större publik och för att vara kostnadseffektiv utformade projektgruppen utställningen i ett digitalt format där hela utställningsutrymmet fylldes med projektioner av de samlade konstverken i olika format och storlekar. Några följde en jämn takt i presentation medan andra lyftes särskilt fram. Med detta koncept gav vi besökarna möjlighet att gå in i konstnärernas visuella värld. I utställningsrummet tillhandahöll vi också sånger från minoritetsgrupperna, vilket bidrog till den framträdande atmosfären i rummet. På en specifik skärm, med hörlurar och en sittplats framför, visades dokumentären "Granatäpplet" med vissa tidsintervaller. För att bjuda in besökarna att delta i utställningen placerades en gästbok i utställningsrummet. Tyvärr försvann den under slutet av utställningsperioden.

Museet höll utställningen öppen fram till slutet av 2018. Därefter är museet intresserat av att flytta utställningen till Medelhavsmuseet i Stockholm, men något beslut har inte tagits.


Dokumentärfilmen "Granatäpplet: Röster från Sinjar"
Projektgruppen utarbetade den korta dokumentären "Granatäpplet: Röster från Sinjar," (se videon: https://vimeo.com/283899553, lösenord: yazda), som bygger på vittnesmål från tre kvinnliga överlevare för folkmordet som begåtts av ISIS, under 2014. Projektgruppen intervjuade tolv kvinnliga överlevare i Tyskland och Sverige. Intervjuerna transkriberades och översattes till engelska. Baserat på detta material utarbetades ett manus för dokumentären tillsammans med redaktörerna från DragonLight Film Company (www.dragonlightfilms.com), i Cambridge. Den fullständiga produktionen av dokumentären tog 8 månader och dokumentären släpptes tillsammans med öppnandet av konstutställningen i Göteborg.

Granatäpplet har fått många positiva recensioner för att vara en av de bästa dokumentärerna om offren för IS folkmord i det att den tillhandahöll ett icke-intermedierat perspektiv på överlevarna och deras berättelser.


Granatäpplet i Cambridge Festival of Ideas
(20 oktober 2018)
Dokumentären screenades i ”Cambridge Festival of Ideas” som är ett av de mest spännande och dynamiska tillfällena i Cambridges kulturkalender. Idéfestivalens mål var att stimulera allmänhetens intresse för och engagemang med konst, humaniora och samhällsvetenskap på ett unikt och inspirerande sätt. Screeningen av Granatäpplet lockade en mycket engagerad publikgrupp. I utvärderingen av festivalens aktiviteter fick dokumentären toppbetyg. Detta var en extra utställning som inte ursprungligen ingick i projektplanen eller i budgeten.

Konstutställning på Assyriska Kulturhuset, Västra Frölunda
(15-18 oktober 2018)
Assyriska Kulturhuset i Västra Frölunda lånade utställningen för att visa den under sitt 30-årsjubileum, som hölls i oktober. Det var väl mottaget av många personer, både bland vuxna och ungdomar med invandrarbakgrund, och det första i sitt slag som hölls i en av förorterna till Göteborg. Detta var också en extra utställning som inte ursprungligen ingick i projektplanen eller i budgeten.

Projektets webbplats
För att visa projektaktiviteterna och konstverken från utställningen lanserades en särskild projektwebbplats www.vulnerable-groups.com/gilgamesh.


2. Kort om genomförandet samt en diskussion om projektets mål nåddes

Projektet som startade i februari 2017 organiserade periodiska möten och utarbetade parallellt tre huvudsakliga verksamheter. Teamet organiserade workshopen enligt planen, med deltagandet av 25 forskare, icke-statliga företrädare och samhällsledare.

Arbetet med utställningen började omedelbart vid projektets början. Tillsammans med kuratorerna i museet utformade laget utställningens allmänna ramverk och samlade samt sammanställde tolv konstnärers verk. Utställningen öppnades enligt museets kalender.

För dokumentären kontaktade projektgruppen först flera filmskapare, men av olika anledningar bestämde sig gruppen för att genomföra inspelningen på egen hand. En av forskarna spelade in mer än 12 intervjuer bland överlevare i Tyskland och i Sverige i oktober 2017. Dessa intervjuer transkriberades och översattes till engelska. Därefter utarbetade projektgruppen ett manuskript tillsammans med redaktörerna och samlade sekundära källor för dokumentären. Detta intensiva arbete slutfördes i mars 2018 innan den officiella öppningen av utställningen i maj 2018.

Projektet mål var att synliggöra de mindre kända erfarenheterna bland utsatta flyktingpopulationer, illustrera hur rädslan för utrotning är inbäddad i kollektiva berättelser och från ett interventionsperspektiv ge de berörda grupperna en röst. Med utgångspunkt i de genomförda aktiviteterna och de produkter som skapades har projektet uppnått det syfte och de mål det avsåg att uppnå.

  • Workshopen har lyckats lägga fram frågan om hot mot dessa minoritetskulturer på agendan och också lyckats presentera en sammanhängande diskussion om de utmaningar som dessa grupper står inför pga en tvångsmigrering. 
  • Både utställningen och dokumentären har bidragit positivt till att synliggöra dessa grupper och deras problem på ett effektivt sätt genom användning av kreativ konst. 
  • Både dokumentären och utställningen delar samma metodologiska tillvägagångssätt i att ge röst åt de grupper som omfattas: medan utställningen bygger på konstverk av konstnärer som är medlemmar i dessa grupper, berättar de överlevande om sina erfarenheter och talar om sina lidanden utan några yttre tolkningar.


3. Erfarenheter och lärdomar

Projektgruppen har fått en stärkt erfarenhet i att höja forskningens inverkan både inom det vetenskapliga samfundet och i det breda samhället. De tvärvetenskapliga aktiviteterna som utformades inom detta projekt visade gruppen hur akademisk forskning kan få samhälleliga effekter genom användandet av en kreativ sektor.

Dessutom är arbetet med konstutställningen och dokumentären unika exempel på hur forskning inom humaniora och samhällsvetenskap kan kombineras med konst. Av många anledningar kan individer och grupper som utsätts för extremt våld inte alltid uttrycka sin smärta på ett verbalt eller akademiskt sätt, vilket gör att konst, musik och andra kulturella aktiviteter blir än mer viktiga som kommunikationsverktyg. Detta har lärt oss att hitta alternativa sätt att ge röst åt de som drabbas hårdast.

En annan viktig erfarenhet och slutsats är vikten av att planera inverkansstrategier (impact) och spridningskanaler från början av all akademisk forskning. Denna dimension är vanligtvis inte prioriterad i många forskningsprojekt och lämnas först till slutet. Vi är av uppfattningen att den akademiska forskningen bör innehålla en tydlig konsekvensstrategi i planeringsfasen, och detta bör ses som en integrerad del av forskningen för att den ska kunna föra det akademiska engagemanget närmare samhällets behov samt skapa fruktbara kommunikationsförbindelser mellan dessa två. Utifrån detta perspektiv spelar den kreativa kultursektorn en viktig roll i att underlätta kommunikationsförbindelserna och tvinga akademiker att tänka utanför ”lådan” samt utveckla innovativa modeller. Gilgamesh-projektet kan ses som ett framgångsrikt exempel som redan har påverkat flera akademiska projekt, till exempel Horizon 2020 RESPOND-projektet (www.respondmigration.com).


Webbsidor och eventuella publikationer, samt länkar till OA-publikationer:
Projektets hemsida: www.vulnerable-groups.com/gilgamesh

Workshoprapporten:
http://vulnerable-groups.com/gilgamesh/wp-content/uploads/sites/2/2018/05/Report_GILGAMESH-WORKSHOP.pdf

Dokumentärvideon: https://vimeo.com/283899553 (password: yazda)

Utställningen: http://www.varldskulturmuseerna.se/varldskulturmuseet/pa-gang/kalendarier/arkiv-program-2018/utstallningsoppning-unheard-untold/  

Bidragsförvaltare
Statens museer för världskultur
Diarienummer
KOM16-1270:1
Summa
SEK 490 000
Stödform
Kommunikationsprojekt
Ämne
Religionsvetenskap
År
2016