Hens ansikte – ett könsneutralt pronomens påverkan på könskategorisering och ansiktsperception
År 2015 inkluderades 'hen' i Svenska Akademins Ordlista. 'Hen' kan användas både för att benämna människor utanför den binära könsdikotomin och för att benämna personer när kön är oviktigt eller okänt. Tidigare forskning har visat att kön är en primär kategori vid bedömning av andra samt att kön uppfattas dikotomt snarare än kontinuerligt, trots att människor i verkligheten uppvisar en hög variation i utseende och könsuttryck. En fråga för projektet är att undersöka om 'hen' kan minska den dikotoma kategoriseringen av kön. Den andra frågan handlar om huruvida 'hen' kan minska könsstereotyper i samband med personbedömningar. Tidigare studier har visat att glädje upptäcks snabbare i ett kvinnligt ansikte medan aggression uppfattas snabbare i ett manligt. Studier har även visat att androgyna ansikten som etiketteras som kvinnliga eller manliga bedöms enligt könsstereotyper trots att det inte finna några ledtrådar i ansiktena. Även minnet påverkas av vilka köns-etiketter som sätts på ett ansikte. Projektet genomförs genom en serie experiment för att testa om och hur 1) 'hen' kan minska benägenheten till binär kategorisering (kvinna/man); 2) emotioner uppfattas annorlunda beroende på om ett ansikte presenteras som 'hon', 'hen' eller 'han'; 3) pronomenval i samband med ansiktspresentation påverkar bedömningar av personlighet 4) hur minnet påverkas av ansiktens utseende och pronomenval.
Slutredovisning
Projektets syfte samt utveckling
Det könsneutrala pronomenet hen infördes i Svenska språket 2014 och används både för att benämna människor utanför den binära könsdikotomin (kvinna/man) samt för att benämna personer när kön är oviktigt, okänt eller när personen ska anonymiseras. Projektets syfte var att undersöka hur användandet av hen påverkar hur ansikten kategoriseras och bedöms. Projektet har genomfört en serie experiment för att testa hur hen påverkar 1) könskategorisering, 2) emotionsigenkänning, 3) attribution av personlighetsdrag, och 4) minnen av ansikten.
Projektets syfte har utvecklats väl med avseende på antalet experiment som genomförts, och det mottagande projektet fått i internationella samarbeten och vid konferenser.
Kort om genomförandet
Genomförandet av projektet har framför allt omfattat experimentella studier. Ett omfattande arbete har lagts på att ta fram stimulimaterial där grad av femininitet och maskulinitet i ansikten har varierats med hjälp av morfning för att sedan användas i studier.
Projektets tre viktigaste resultat, samt ett resonemang om projektets slutsatser
Projektet startade med en utgångspunkt i den debatt som följde på det att hen implementerades i det svenska språket. I början av hens implementering var åsikterna om hen till stor del polariserade. Motståndarna till hen var i majoritet och en viktig fråga för projektet var huruvida sådana negativa attityder också skulle kunna spilla över på bedömningar av olika slag som till exempel bedömningar av personlighetsdrag eller gillande. Förespråkarna för hen menade att hen skulle kunna bidra till minskat inflytande av könsstereotyper och att personer skulle uppfattas mer neutralt om hen används istället för binära pronomen. De studier som genomförts i projektet har haft som avsikt att testa såväl positiva som negativa effekter av hens användning.
Sammanfattningsvis kan vi dra slutsatsen att effekterna av hen synes vara mindre hen än vad både motståndare och förespråkare hävdade. Det betyder att vi inte har funnit några starka effekter vare sig i positiv eller negativ bemärkelse. Däremot är tydligt är att hen har kommit för att stanna i det svenska språket. Hen verkar också ha en neutral betydelse på så sätt att det inte associeras mer med något av de binära könen till skillnad från andra neutrala ord (tex personen) som oftare associeras med män.
De tre viktigaste resultaten specificeras nedan
Finns det negativa aspekter av att använda hen? Av de experiment som genomförts visar majoriteten frånvaro av negativa spill-over effekter. Deltagare som läser om en person som benämns som hen attribueras inte med mera negativa personlighetsdrag jämfört med personer som benämns med ett binärt pronomen, och de uppfattas inte heller mindre attraktiva (Gustafsson Sendén et al 2023). Däremot visar våra studier att hen minskar något som kallas en male bias vilket innebär att andra typer av neutrala ord (tex personen) oftare associeras med maskulinitet och män (Lindqvist et al., 2018). Hen minskar även en könsnormativ bias jämfört med kombinerade pronomen han/hon, (Renström, et al., 2023). Det betyder att när han/hon används för att beskriva människor i allmänhet så blir deras mentala representationer mer prototypiska jämfört med när hen används.
Hur påverkar hen minnesrepresentationer av ansikten? Tidigare studier har visat att information om kön tillsammans med presentation av ett ansikte kan överdriva hur könstypiskt ett ansikte uppfattas, att emotionsigenkänning påverkas av stereotyper. Inledande studier av emotionsigenkänning visade inte på de effekter av könsstereotyper på emotionsigenkänning som tidigare litteratur visat. Av den anledningen har vi inte gått vidare med att undersöka emotioner där hen används då hen inte kan minska någon stereotypeffekt eftersom denna saknades. I andra experiment har vi inte heller kunnat visa att pronomen påverkar hur maskulint, feminint eller androgynt ett ansikte uppfattas. I en studie framkom en effekt av pronomen på så sätt att deltagare som kodade in ett ansikte tillsammans med binärt pronomen (hon eller han) lade mer tid på att avgöra om andra ansikten av samma kön var det inkodade ansiktet eller inte (Gustafsson Sendén et al, 2023).
Kan hen minska binär könskategorisering? Vi har även genomfört experiment där deltagare har fått använda hen i orelaterade uppgifter (tex genom att skriva meningar som innehåller hen) och därefter har de fått kategorisera köntvetydiga ansikten. De deltagare som använt hen (jämfört med hon eller han) var mer benägna att kategorisera ansikten som icke-binära. Det betyder att användandet av hen kan göra människor mer öppna för könskategorisering utöver det binära. Men även här ska sägas att det mest vanliga är att människor är starkt benägna att kategorisera ett ansikte binärt (van Berlekom, 2023a, 2023b).
Nya forskningsfrågor
Eftersom språk skiljer sig vad gäller pronomen har vi undersökt neutrala pogromen i andra språk än svenskan. I engelskan finns genusneutrala pronomen (t ex ze, xe, they). Vi har därför undersökt vilka mentala representationer som aktiveras vid könsneutrala pronomen (Lindqvist et al. 2018). Vi har även undersökt vilka mentala representationer som aktiveras i språk som bara har genusneutrala pronomen som turkiskan och finskan (Renström et al., 2022). Vi har utvecklat forskningsfrågor som mer generellt har undersökt hur attityderna till hen har utvecklats över tid (Gustafsson Sendén et al, 2021) liksom huruvida attityder till hen påverkas av deltagares egen könsidentitet (Morgenroth et al, 2020).
Hur projektgruppen har spridit forskningen och resultaten samt om och hur samverkan skett.
Resultat från studier om hen har spridits i vetenskapliga journaler och vid vetenskapliga konferenser. Det faktum att Sverige var pionjär när det gäller införandet av könsinkluderande pronomen gör att de artiklar vi skrivits citeras regelbundet (över 600 citeringar gällande samtliga artiklar gällande hen). Kännedomen om Sverige och könsneutrala pronomen har också lett till intervjuer i internationella tidskrifter (tex Reuters https://www.reuters.com/graphics/GENDER-LANGUAGE/LGBT/mopanqoelva/ , Wired https://www.wired.com/story/actually-gender-neutral-pronouns-can-change-a-culture/ ). Projektgruppen har även en egen hemsida (genderfair.se).
Det könsneutrala pronomenet hen infördes i Svenska språket 2014 och används både för att benämna människor utanför den binära könsdikotomin (kvinna/man) samt för att benämna personer när kön är oviktigt, okänt eller när personen ska anonymiseras. Projektets syfte var att undersöka hur användandet av hen påverkar hur ansikten kategoriseras och bedöms. Projektet har genomfört en serie experiment för att testa hur hen påverkar 1) könskategorisering, 2) emotionsigenkänning, 3) attribution av personlighetsdrag, och 4) minnen av ansikten.
Projektets syfte har utvecklats väl med avseende på antalet experiment som genomförts, och det mottagande projektet fått i internationella samarbeten och vid konferenser.
Kort om genomförandet
Genomförandet av projektet har framför allt omfattat experimentella studier. Ett omfattande arbete har lagts på att ta fram stimulimaterial där grad av femininitet och maskulinitet i ansikten har varierats med hjälp av morfning för att sedan användas i studier.
Projektets tre viktigaste resultat, samt ett resonemang om projektets slutsatser
Projektet startade med en utgångspunkt i den debatt som följde på det att hen implementerades i det svenska språket. I början av hens implementering var åsikterna om hen till stor del polariserade. Motståndarna till hen var i majoritet och en viktig fråga för projektet var huruvida sådana negativa attityder också skulle kunna spilla över på bedömningar av olika slag som till exempel bedömningar av personlighetsdrag eller gillande. Förespråkarna för hen menade att hen skulle kunna bidra till minskat inflytande av könsstereotyper och att personer skulle uppfattas mer neutralt om hen används istället för binära pronomen. De studier som genomförts i projektet har haft som avsikt att testa såväl positiva som negativa effekter av hens användning.
Sammanfattningsvis kan vi dra slutsatsen att effekterna av hen synes vara mindre hen än vad både motståndare och förespråkare hävdade. Det betyder att vi inte har funnit några starka effekter vare sig i positiv eller negativ bemärkelse. Däremot är tydligt är att hen har kommit för att stanna i det svenska språket. Hen verkar också ha en neutral betydelse på så sätt att det inte associeras mer med något av de binära könen till skillnad från andra neutrala ord (tex personen) som oftare associeras med män.
De tre viktigaste resultaten specificeras nedan
Finns det negativa aspekter av att använda hen? Av de experiment som genomförts visar majoriteten frånvaro av negativa spill-over effekter. Deltagare som läser om en person som benämns som hen attribueras inte med mera negativa personlighetsdrag jämfört med personer som benämns med ett binärt pronomen, och de uppfattas inte heller mindre attraktiva (Gustafsson Sendén et al 2023). Däremot visar våra studier att hen minskar något som kallas en male bias vilket innebär att andra typer av neutrala ord (tex personen) oftare associeras med maskulinitet och män (Lindqvist et al., 2018). Hen minskar även en könsnormativ bias jämfört med kombinerade pronomen han/hon, (Renström, et al., 2023). Det betyder att när han/hon används för att beskriva människor i allmänhet så blir deras mentala representationer mer prototypiska jämfört med när hen används.
Hur påverkar hen minnesrepresentationer av ansikten? Tidigare studier har visat att information om kön tillsammans med presentation av ett ansikte kan överdriva hur könstypiskt ett ansikte uppfattas, att emotionsigenkänning påverkas av stereotyper. Inledande studier av emotionsigenkänning visade inte på de effekter av könsstereotyper på emotionsigenkänning som tidigare litteratur visat. Av den anledningen har vi inte gått vidare med att undersöka emotioner där hen används då hen inte kan minska någon stereotypeffekt eftersom denna saknades. I andra experiment har vi inte heller kunnat visa att pronomen påverkar hur maskulint, feminint eller androgynt ett ansikte uppfattas. I en studie framkom en effekt av pronomen på så sätt att deltagare som kodade in ett ansikte tillsammans med binärt pronomen (hon eller han) lade mer tid på att avgöra om andra ansikten av samma kön var det inkodade ansiktet eller inte (Gustafsson Sendén et al, 2023).
Kan hen minska binär könskategorisering? Vi har även genomfört experiment där deltagare har fått använda hen i orelaterade uppgifter (tex genom att skriva meningar som innehåller hen) och därefter har de fått kategorisera köntvetydiga ansikten. De deltagare som använt hen (jämfört med hon eller han) var mer benägna att kategorisera ansikten som icke-binära. Det betyder att användandet av hen kan göra människor mer öppna för könskategorisering utöver det binära. Men även här ska sägas att det mest vanliga är att människor är starkt benägna att kategorisera ett ansikte binärt (van Berlekom, 2023a, 2023b).
Nya forskningsfrågor
Eftersom språk skiljer sig vad gäller pronomen har vi undersökt neutrala pogromen i andra språk än svenskan. I engelskan finns genusneutrala pronomen (t ex ze, xe, they). Vi har därför undersökt vilka mentala representationer som aktiveras vid könsneutrala pronomen (Lindqvist et al. 2018). Vi har även undersökt vilka mentala representationer som aktiveras i språk som bara har genusneutrala pronomen som turkiskan och finskan (Renström et al., 2022). Vi har utvecklat forskningsfrågor som mer generellt har undersökt hur attityderna till hen har utvecklats över tid (Gustafsson Sendén et al, 2021) liksom huruvida attityder till hen påverkas av deltagares egen könsidentitet (Morgenroth et al, 2020).
Hur projektgruppen har spridit forskningen och resultaten samt om och hur samverkan skett.
Resultat från studier om hen har spridits i vetenskapliga journaler och vid vetenskapliga konferenser. Det faktum att Sverige var pionjär när det gäller införandet av könsinkluderande pronomen gör att de artiklar vi skrivits citeras regelbundet (över 600 citeringar gällande samtliga artiklar gällande hen). Kännedomen om Sverige och könsneutrala pronomen har också lett till intervjuer i internationella tidskrifter (tex Reuters https://www.reuters.com/graphics/GENDER-LANGUAGE/LGBT/mopanqoelva/ , Wired https://www.wired.com/story/actually-gender-neutral-pronouns-can-change-a-culture/ ). Projektgruppen har även en egen hemsida (genderfair.se).