Kunskapssamhällets mörka sida? Nedgången i ungdomars och utlandsföddas sysselsättning
I Sverige och många andra länder har ungdomar och utlandsfödda fått allt svårare att etablera sig i arbetslivet. Syftet med projektet är att förklara denna utveckling. Detta är brännande sociala frågor - ungas mentala välbefinnande har försämrats parallellt med deras ökade svårigheter på arbetsmarknaden; internationell migration närmar sig rekordhöga nivåer till följd av global ekonomisk och politisk turbulens. Det är angeläget att förbättra ungas och utlandsföddas utsikter i arbetslivet vilket kräver en förståelse av varför deras möjligheter har försämrats under senare decennier. Vår huvudsakliga hypotes är att uppgraderingen av arbetsmarknadens kvalifikationsstruktur - de växande andelarna arbetstagare med hög utbildning och jobb med höga kvalifikationskrav - har gjort inträde i arbetslivet mer krävande och kan ha påverkat ungdomar och nyanlända immigranter mer än andra. Denna hypotes har inte systematiskt utvärderats tidigare. I projektet undersöker vi hur andelen förvärvsarbetande bland unga (20-29 år) och utlandsfödda sammanhänger, mellan länder och över tid, med arbetsmarknadens kvalifikationsstruktur. Vi använder data från arbetskraftsundersökningar i cirka 20 europeiska länder över en period av två decennier, från 1990-tal till nutid. Målet är att bygga en solid bas av empirisk evidens angående sambanden mellan kvalikationsstruktur och ojämlikhet i sysselsättning, en bas som hittills varit anmärkningsvärt svag givet frågornas stora tyngd.
Slutredovisning
Kunskapssamhällets mörka sida?
Nedgången i ungdomars och utlandsföddas sysselsättning
RJ P16-0843:1; Finansieringsperiod 2017-2019/20
Michael Tåhlin (Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet), projektledare
Erik Bihagen (SOFI, SU)
Ryszard Szulkin (sociologiska institutionen, SU)
Johan Westerman (SOFI, SU); ej avlönad av projektet
Projektets syfte och utgångspunkter
Huvudfrågan i projektet är hur uppgraderingen av arbetsmarknadens kvalifikationsstruktur – dvs. framväxten av det som brukar kallas för kunskapssamhället – påverkar sysselsättningschanserna för marginalgrupper, särskilt ungdomar och utlandsfödda?
Bakgrunden till projektet är en sjunkande sysselsättningsgrad bland unga och utlandsfödda, i Sverige och många andra länder, under senare decennier.
Samtidigt sker en stark uppgradering av kvalifikationsstrukturen, dvs. en höjning av individers utbildningsnivå och jobbens utbildningskrav.
Finns ett samband mellan dessa trender, dvs. kan de höjda kvalifikationskraven vara en viktig orsak till ungas och utlandsföddas ökade svårigheter på arbetsmarknaden?
Teoretisk förklaringsmodell
Ungdomar och (nyanlända) utlandsfödda är nykomlingar på arbetsmarknaden och därmed beroende av ingångsjobb.
Ingångsjobb är typiskt sett jobb med relativt låga krav, särskilt vad gäller erfarenhet.
Krav på erfarenhet tenderar att vara högre i mer kvalificerade jobb, t.ex. jobb med relativt höga krav på utbildning.
Därmed kan uppgraderingen av arbetsmarknadens kvalifikationsstruktur (framväxten av kunskapssamhället) bidra till att minska sysselsättningschanserna för ungdomar och utlandsfödda.
Arbetsmarknaden har två sidor, utbud (individer) och efterfrågan (jobb)
Kvalifikationsstrukturen på arbetsmarknaden består av individers humankapital (produktiva resurser) och jobbens (arbetsuppgifternas) krav på humankapital
Uppgraderingen av kvalifikationsstrukturen sker på både utbuds- och efterfrågesidan, dvs. en höjning av såväl individers utbildningsnivå som jobbens utbildningskrav
Uppgraderingen har två huvudsakliga moment:
- en matchad uppgradering, som innebär att individernas utbildning och jobbens utbildningskrav höjs parallellt;
- en ökad överutbildning, som innebär att individernas utbildning höjs snabbare än jobbens utbildningskrav;
- en ökad underutbildning, dvs. att jobbens utbildningskrav höjs mer än individernas utbildning, kan också innebära uppgradering, men en sådan utveckling är betydligt mindre vanlig än matchad kvalifikationshöjning och överutbildning.
Länken mellan uppgradering av kvalifikationsstrukturen och minskade chanser till sysselsättning för ungdomar och utlandsfödda består främst i en ökad betydelse av erfarenhet. Denna förändring missgynnar nykomlingar på arbetsmarknaden.
Med höjda utbildningskrav följer höjda krav på erfarenhet. Detta samband avspeglas både i högre lönepremier för erfarenhet i kvalificerade jobb och i arbetsgivares krav på erfarenhet vid rekrytering till jobb på olika kvalifikationsnivåer.
Med en växande överutbildning, dvs. en snabbare höjning av individernas kvalifikationer än av jobbens kvalifikationskrav, konkurreras relativt oerfarna personer ut från arbetslivet på grund av att enkla jobb blir upptagna av kvalificerade personer som inte lyckats hitta ett kvalificerat jobb.
Kortfattad beskrivning av projektets genomförande
Planerade och genomförda delstudier i projektet
Delstudie 1: Uppgraderingens betydelse för ungdomars sysselsättning
Delstudie 2: Uppgraderingens betydelse för utlandsföddas sysselsättning
Delstudie 3: Intern variation (efter kön, ålder, födelseland, utbildning) bland ungdomar och utlandsfödda i uppgraderingens betydelse för sysselsättning. Denna delstudie har inte genomförts separat, utan delvis integrerats i delstudierna 1 och 2.
Delstudie 4: Variationer över konjunkturcykeln i betydelsen av strukturell uppgradering för ungdomars och utlandsföddas sysselsättning.
I alla ovannämnda delstudier används data från European Labour Force Surveys (EU-LFS, 1998-2016).
Projektets tre viktigaste resultat
1) Både matchad uppgradering av arbetsmarknadens kvalifikationsstruktur (dvs en parallell höjning av individers utbildning och jobbens utbildningskrav) och ökad överutbildning (dvs en snabbare höjning av individers utbildning än av jobbens utbildningskrav) har en negativ effekt på ungdomars och utlandsföddas anställningschanser.
2) Ekonomiska konjunkturcykler förstärker den negativa effekten av kvalifikationsstrukturens uppgradering på marginalgruppers anställningschanser: nedgången i ungdomars sysselsättning i recessioner är större än uppgången i deras sysselsättning vid återhämtningar, vilket leder till en nedåtgående strukturell spiral över successiva fullbordade ekonomiska cykler.
3) Jobbstrukturens omvandling är inte bara vertikal utan även horisontell. Den horisontella förändringen utgörs av den sedan länge pågående förskjutningen från produktion till service. Den utbredda föreställningen om jobbpolarisering, dvs. en urholkning av mitten längs jobbstrukturens vertikala dimension, består i själva verket av serviceexpansion, dvs. en omvandling längs strukturens horisontella dimension. Myten om polarisering har uppstått genom att vertikal och horisontell strukturomvandling har förväxlats med varandra.
Kortfattad diskussion av projektets slutsatser
Vilka policy-implikationer har våra forskningsresultat? Vi har funnit att både matchad kvalifikationshöjning och överutbildning tenderar att försämra marginalgruppers sysselsättningschanser. Men åtminstone matchad kvalifikationshöjning är naturligtvis fördelaktig på många sätt. Minskad sysselsättning för ungdomar och utlandsfödda kan ses som en negativ bieffekt av en positiv allmän utveckling. En möjlig väg framåt skulle vara att subventionera lågkvalificerade nybörjarjobb i sektorer där efterfrågan på arbetskraft är hög men lönegolven också är (oöverkomligt) höga. Detta skulle visserligen minska arbetskraftens genomsnittliga produktivitet men via en höjd allmän sysselsättningsgrad skulle befolkningens genomsnittliga produktivitet öka.
När det gäller mismatch mellan individers utbildning och jobbens utbildningskrav tycks vi konfrontera ett problem av typen ”allmänningens tragedi”: på individnivå är det typiskt sett rationellt att vidareutbilda sig för att bli mer konkurrenskraftig på arbetsmarknaden. Och detta är också den vanliga policyrekommendationen. Men ju fler individer som ökar sin utbildning, desto hårdare blir konkurrensen som varje enskild person möter. Enligt våra resultat kan aggregerad överutbildning skada marginalgruppers sysselsättningsmöjligheter. Den politiska uppgiften är därför knappast en allmän utbildningsexpansion utan att mer noggrant kalibrera expansionen vad gäller såväl omfattning som inriktning.
Nya forskningsfrågor som vuxit fram under projektet: tre nya delstudier
Arbetslivets struktur är inte bara vertikal utan även horisontell. Detsamma gäller strukturomvandlingen. Omvandlingen har vittgående konsekvenser både för marginalgruppers anställningschanser, som utgör projektets huvudfråga. Men konsekvenserna kan även vara politiska. Övergången från jordbrukssamhälle till industrisamhälle ledde till framväxten av arbetarrörelsen. Vid övergången till det post-industriella samhället har populistiska rörelser vuxit i betydelse. Två delstudier i projektet som inte var planerade från början anknyter till detta skeende. En av dem visar att den förändring av arbetslivets struktur som ofta tolkats som en polarisering av jobbstrukturen med avseende på kvalifikationskrav egentligen är en övergång från mansdominerad produktion till kvinnodominerad service. Denna övergång kan uppfattas som hotfull av många män i den traditionella arbetarklassen. Ett annat möjligt upplevt hot av grupper som förlorar i status är en kombination av ökad invandring och ekonomisk stagnation i form av t.ex. stigande arbetslöshet. En av projektets sena delstudier tyder på att denna kombination tenderar att driva på invandringsfientliga attityder.
I ytterligare en ny delstudie, ej ursprungligen planerad, analyseras individers inkomstutveckling. Detta är ett mer långsiktigt utfall än sysselsättning i aggregerade upprepade tvärsnitt, som i projektets huvudsakliga delstudier. Inkomstanalyserna bygger på svenska longitudinella registerdata, med regionala jämförelser (som parallell till de jämförelser mellan länder som annars utgör projektets fokus).
Spridning av projektets forskningsresultat
Projektets medlemmar har medverkat vid en rad olika evenemang, såväl inom som utom Sverige, där de spridit sina resultat. Exempel inkluderar plenarföredrag vidårskonferensen för Forum för Arbetslivsforskning (FALF), Gävle (2018), Nätverkets för forskning om socialpolitik och välfärd årskonferens, Uppsala (2018), medverkan i lärobok om arbetslivet (red. Åke Sandberg, Studentlitteratur 2019), artikel på DN Debatt (2019), rapport på Arena Idé (2019), presentation i Almedalen (2019), föredrag vid symposium i Lund (2019), föredrag vid konferens om polarisering i Göteborg (2019), medverkan vid debatt i Stockholm om polarisering anordnad av Arbetarrörelsens forskarnätverk (2019), Technequality (EU Framework Program) online workshop (2020), presentation vid seminarium på Ratio, Stockholm (2020), presentation vid Technequality (EU Framework Program) online final conference (2021).
Nedgången i ungdomars och utlandsföddas sysselsättning
RJ P16-0843:1; Finansieringsperiod 2017-2019/20
Michael Tåhlin (Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet), projektledare
Erik Bihagen (SOFI, SU)
Ryszard Szulkin (sociologiska institutionen, SU)
Johan Westerman (SOFI, SU); ej avlönad av projektet
Projektets syfte och utgångspunkter
Huvudfrågan i projektet är hur uppgraderingen av arbetsmarknadens kvalifikationsstruktur – dvs. framväxten av det som brukar kallas för kunskapssamhället – påverkar sysselsättningschanserna för marginalgrupper, särskilt ungdomar och utlandsfödda?
Bakgrunden till projektet är en sjunkande sysselsättningsgrad bland unga och utlandsfödda, i Sverige och många andra länder, under senare decennier.
Samtidigt sker en stark uppgradering av kvalifikationsstrukturen, dvs. en höjning av individers utbildningsnivå och jobbens utbildningskrav.
Finns ett samband mellan dessa trender, dvs. kan de höjda kvalifikationskraven vara en viktig orsak till ungas och utlandsföddas ökade svårigheter på arbetsmarknaden?
Teoretisk förklaringsmodell
Ungdomar och (nyanlända) utlandsfödda är nykomlingar på arbetsmarknaden och därmed beroende av ingångsjobb.
Ingångsjobb är typiskt sett jobb med relativt låga krav, särskilt vad gäller erfarenhet.
Krav på erfarenhet tenderar att vara högre i mer kvalificerade jobb, t.ex. jobb med relativt höga krav på utbildning.
Därmed kan uppgraderingen av arbetsmarknadens kvalifikationsstruktur (framväxten av kunskapssamhället) bidra till att minska sysselsättningschanserna för ungdomar och utlandsfödda.
Arbetsmarknaden har två sidor, utbud (individer) och efterfrågan (jobb)
Kvalifikationsstrukturen på arbetsmarknaden består av individers humankapital (produktiva resurser) och jobbens (arbetsuppgifternas) krav på humankapital
Uppgraderingen av kvalifikationsstrukturen sker på både utbuds- och efterfrågesidan, dvs. en höjning av såväl individers utbildningsnivå som jobbens utbildningskrav
Uppgraderingen har två huvudsakliga moment:
- en matchad uppgradering, som innebär att individernas utbildning och jobbens utbildningskrav höjs parallellt;
- en ökad överutbildning, som innebär att individernas utbildning höjs snabbare än jobbens utbildningskrav;
- en ökad underutbildning, dvs. att jobbens utbildningskrav höjs mer än individernas utbildning, kan också innebära uppgradering, men en sådan utveckling är betydligt mindre vanlig än matchad kvalifikationshöjning och överutbildning.
Länken mellan uppgradering av kvalifikationsstrukturen och minskade chanser till sysselsättning för ungdomar och utlandsfödda består främst i en ökad betydelse av erfarenhet. Denna förändring missgynnar nykomlingar på arbetsmarknaden.
Med höjda utbildningskrav följer höjda krav på erfarenhet. Detta samband avspeglas både i högre lönepremier för erfarenhet i kvalificerade jobb och i arbetsgivares krav på erfarenhet vid rekrytering till jobb på olika kvalifikationsnivåer.
Med en växande överutbildning, dvs. en snabbare höjning av individernas kvalifikationer än av jobbens kvalifikationskrav, konkurreras relativt oerfarna personer ut från arbetslivet på grund av att enkla jobb blir upptagna av kvalificerade personer som inte lyckats hitta ett kvalificerat jobb.
Kortfattad beskrivning av projektets genomförande
Planerade och genomförda delstudier i projektet
Delstudie 1: Uppgraderingens betydelse för ungdomars sysselsättning
Delstudie 2: Uppgraderingens betydelse för utlandsföddas sysselsättning
Delstudie 3: Intern variation (efter kön, ålder, födelseland, utbildning) bland ungdomar och utlandsfödda i uppgraderingens betydelse för sysselsättning. Denna delstudie har inte genomförts separat, utan delvis integrerats i delstudierna 1 och 2.
Delstudie 4: Variationer över konjunkturcykeln i betydelsen av strukturell uppgradering för ungdomars och utlandsföddas sysselsättning.
I alla ovannämnda delstudier används data från European Labour Force Surveys (EU-LFS, 1998-2016).
Projektets tre viktigaste resultat
1) Både matchad uppgradering av arbetsmarknadens kvalifikationsstruktur (dvs en parallell höjning av individers utbildning och jobbens utbildningskrav) och ökad överutbildning (dvs en snabbare höjning av individers utbildning än av jobbens utbildningskrav) har en negativ effekt på ungdomars och utlandsföddas anställningschanser.
2) Ekonomiska konjunkturcykler förstärker den negativa effekten av kvalifikationsstrukturens uppgradering på marginalgruppers anställningschanser: nedgången i ungdomars sysselsättning i recessioner är större än uppgången i deras sysselsättning vid återhämtningar, vilket leder till en nedåtgående strukturell spiral över successiva fullbordade ekonomiska cykler.
3) Jobbstrukturens omvandling är inte bara vertikal utan även horisontell. Den horisontella förändringen utgörs av den sedan länge pågående förskjutningen från produktion till service. Den utbredda föreställningen om jobbpolarisering, dvs. en urholkning av mitten längs jobbstrukturens vertikala dimension, består i själva verket av serviceexpansion, dvs. en omvandling längs strukturens horisontella dimension. Myten om polarisering har uppstått genom att vertikal och horisontell strukturomvandling har förväxlats med varandra.
Kortfattad diskussion av projektets slutsatser
Vilka policy-implikationer har våra forskningsresultat? Vi har funnit att både matchad kvalifikationshöjning och överutbildning tenderar att försämra marginalgruppers sysselsättningschanser. Men åtminstone matchad kvalifikationshöjning är naturligtvis fördelaktig på många sätt. Minskad sysselsättning för ungdomar och utlandsfödda kan ses som en negativ bieffekt av en positiv allmän utveckling. En möjlig väg framåt skulle vara att subventionera lågkvalificerade nybörjarjobb i sektorer där efterfrågan på arbetskraft är hög men lönegolven också är (oöverkomligt) höga. Detta skulle visserligen minska arbetskraftens genomsnittliga produktivitet men via en höjd allmän sysselsättningsgrad skulle befolkningens genomsnittliga produktivitet öka.
När det gäller mismatch mellan individers utbildning och jobbens utbildningskrav tycks vi konfrontera ett problem av typen ”allmänningens tragedi”: på individnivå är det typiskt sett rationellt att vidareutbilda sig för att bli mer konkurrenskraftig på arbetsmarknaden. Och detta är också den vanliga policyrekommendationen. Men ju fler individer som ökar sin utbildning, desto hårdare blir konkurrensen som varje enskild person möter. Enligt våra resultat kan aggregerad överutbildning skada marginalgruppers sysselsättningsmöjligheter. Den politiska uppgiften är därför knappast en allmän utbildningsexpansion utan att mer noggrant kalibrera expansionen vad gäller såväl omfattning som inriktning.
Nya forskningsfrågor som vuxit fram under projektet: tre nya delstudier
Arbetslivets struktur är inte bara vertikal utan även horisontell. Detsamma gäller strukturomvandlingen. Omvandlingen har vittgående konsekvenser både för marginalgruppers anställningschanser, som utgör projektets huvudfråga. Men konsekvenserna kan även vara politiska. Övergången från jordbrukssamhälle till industrisamhälle ledde till framväxten av arbetarrörelsen. Vid övergången till det post-industriella samhället har populistiska rörelser vuxit i betydelse. Två delstudier i projektet som inte var planerade från början anknyter till detta skeende. En av dem visar att den förändring av arbetslivets struktur som ofta tolkats som en polarisering av jobbstrukturen med avseende på kvalifikationskrav egentligen är en övergång från mansdominerad produktion till kvinnodominerad service. Denna övergång kan uppfattas som hotfull av många män i den traditionella arbetarklassen. Ett annat möjligt upplevt hot av grupper som förlorar i status är en kombination av ökad invandring och ekonomisk stagnation i form av t.ex. stigande arbetslöshet. En av projektets sena delstudier tyder på att denna kombination tenderar att driva på invandringsfientliga attityder.
I ytterligare en ny delstudie, ej ursprungligen planerad, analyseras individers inkomstutveckling. Detta är ett mer långsiktigt utfall än sysselsättning i aggregerade upprepade tvärsnitt, som i projektets huvudsakliga delstudier. Inkomstanalyserna bygger på svenska longitudinella registerdata, med regionala jämförelser (som parallell till de jämförelser mellan länder som annars utgör projektets fokus).
Spridning av projektets forskningsresultat
Projektets medlemmar har medverkat vid en rad olika evenemang, såväl inom som utom Sverige, där de spridit sina resultat. Exempel inkluderar plenarföredrag vidårskonferensen för Forum för Arbetslivsforskning (FALF), Gävle (2018), Nätverkets för forskning om socialpolitik och välfärd årskonferens, Uppsala (2018), medverkan i lärobok om arbetslivet (red. Åke Sandberg, Studentlitteratur 2019), artikel på DN Debatt (2019), rapport på Arena Idé (2019), presentation i Almedalen (2019), föredrag vid symposium i Lund (2019), föredrag vid konferens om polarisering i Göteborg (2019), medverkan vid debatt i Stockholm om polarisering anordnad av Arbetarrörelsens forskarnätverk (2019), Technequality (EU Framework Program) online workshop (2020), presentation vid seminarium på Ratio, Stockholm (2020), presentation vid Technequality (EU Framework Program) online final conference (2021).