Metafysiska förklaringar
Vår förståelse av omvärlden förmedlas via förklaringar. Jag känner smärta därför att jag råkade snubbla. Konstverket är vackert därför att det skapats av en konstnär med talang. Teorier värderas med hänvisning till deras förklaringsvärde, och vetenskapliga framsteg presenteras i termer av att en teori med lägre förklaringsvärde får ge vika för en med högre. Den sorts förklaring man vanligen tänker sig att det här är fråga om är kausal förklaring, förklaring i termer av fenomenets orsak. I det här projektet vill vi dock uppmärksamma en annan sorts förklaring med hänvisning till vilken vi också värderar och jämför teorier. Att jag har ont förklaras även av att min hjärna just nu befinner sig i ett särskilt tillstånd. Att konstverket är vackert förklaras åtminstone delvis av dess komposition. Typiskt för den här sortens förklaringar - som brukar kallas metafysiska - är att de, snarare än fenomenets orsak, hänvisar till det fenomenet i konstitutiv mening beror på för sin existens. Denna sorts förklaring, sitt namn till trots, står att finna inom alla vetenskapsgrenar. Trots detta är den mycket lite diskuterad. Detta är allvarligt då vi, i avsaknad av en fördjupad förståelse, knappast kan rättfärdiga dess användning i teorivärdering och teorijämförelse. Målet med våra utredningar inom ramen för detta projekt är därför en förbättrad och fördjupad förståelse av den metafysiska förklaringen och, därmed, en säkrare användning av den i vår värdering och jämförelse av teorier.
Slutredovisning
Slutredovisning: P-16-0541:1
Syfte och utveckling:
Projektets uttalade mål har varit att undersöka naturen hos metafysiska förklaringar genom att undersöka: (i) denna sorts förklaringars relation till, liksom naturen hos, de relationer som (eventuellt) måste föreligga för att förklaringen ska vara lyckad; (ii) naturen hos relationen mellan den metafysiska förklaringen och de relationer den kan sägas vara ’om’ (i litteraturen kallas denna relation ofta för en ‘tracking-relation’); (iii) den metafysiska förklaringens (formella och andra) egenskaper; (iv) hur, liksom i vilken utsträckningen, metafysiska förklaringar är epistemiskt, konceptuellt och/eller kognitivt villkorade; (v) om, varför, och hur metafysiska förklaringar måste komma till ett slut (huruvida någon form av förklaringsmässig fundamentism måste accepteras).
Projektet kom att utvecklas på så sätt att, förutom ovanstående fokuserade forskargruppen även på en undersökning av metafysiska förklaringar som förklaringar. Närmare bestämt insåg vi snart att en fördjupad förståelse av vårt studieobjekt kräver att vi relaterar det till andra sorters förklaringar, inklusive kausala och—i allmänhet—vetenskapliga förklaringar.
Ytterligare forskningsfrågor som vi därför har försökt besvara har, utöver ovanstående, därför inkluderat: frågor rörande om och i vilken utsträckning metafysiska förklaringar bör förstås i analogi med hur vetenskapliga förklaringar förstås i litteraturen (bland annat som deduktiv nomologiska, som pragmatiska, som unifikationistiska). Mot slutet av projekttiden kom forskargruppen dessutom att intressera sig mer och mer för hur metafysiska förklaringar har och bör användas, bland annat inom naturvetenskaperna, socialvetenskaperna, men även i t ex medvetandefilosofi, moralfilosofi, och religionsfilosofi.
Utförande: Projektet organiserades och leddes av professor Anna-Sofia Maurin. Gruppen arbetade med samtliga forskningsfrågor mer eller mindre parallellt under hela projekttiden. Forskningen utfördes både individuellt och i större eller mindre grupper. Samarbete skedde inte bara mellan medlemmarna i forskningsgruppen, utan även med forskare på annat sätt knutna till projektet (såsom medlemmar i projektets ‘scientific advisory board’, inbjudna gästforskare (1-5 månader; besök som finansierades med medel som vi ansökte om separat), eller inbjudna talare på projektorganiserade workshops och konferenser). Det mest substantiella forskningssamarbetet—ett samarbete som involverade forskargruppens fem medlemmar—bestod i att vi tillsammans skrev en Stanford Encyclopedia of Philosophy artikel på ämnet metafysiska förklaringar (texten är under utgivning). Gruppen organiserade också sammanlagt sex workshops och tre konferenser på projektets tema.
Projektets tre viktigaste resultat:
• En fördjupad förståelse av metafysiska förklaringar såsom något distinkt från andra sorters förklaringar liksom från såkallade grundanderelationer (med vilka metafysiska förklaringar har tenderat att sammanblandas) och—därmed—en sorts förklaring som förtjänar ett eget forskningsprogram.
• Skapandet av förutsättningarna för ett sådant program genom byggandet av ett stort och starkt internationellt nätverk av forskare intresserade av ämnet.
• Identifikationen av, samt forskning på, den roll metafysiska förklaringar kan och bör spela i t ex naturvetenskap, socialvetenskap, liksom i t ex medvetandefilosofi, moralfilosofi, och religionsfilosofi. Det är hit vi tror att forskningsfronten nu förflyttats (detta resultat överlappar därmed med det vi listar—nedan—under rubriken ”nya forskningsfrågor”).
Nya forskningsfrågor:
Flera intressanta och potentiellt mycket fruktbara forskningsfält har öppnat upp sig under projektets gång. Nedan listar vi några av de nya forskningsfrågor som för nuvarande intresserar medlemmar i forskningsgruppen:
• Hur ska vi förstå den roll metafysiska förklaringar spelar i den sociala verkligheten, och för socialvetenskaperna?
• Om vi förstår metafysiska förklaringar i anti-realistiska eller projektivistiska termer, hur bör en sådan teori om dessa förklaringars natur se ut?
• Är antirealism/projektivism mer plausible om vi beaktar metafysiska förklaringar i specifika domäner (t ex sociala förklaringar)?
• Om vi accepterar realism med avseende på metafysiska förklaringar, medför detta att vi måste acceptera en syn på verkligheten som uppdelad i olika ‘nivåer’ (levels)?
• Vilken roll spelar första ordningens metafysik för vår förmåga att värdera och jämföra metafysiska förklaringar?
• Vilken form skulle skepticism med avseende på metafysiska förklaringar kunna ta?
Spridning av forskningsresultat och forskningssamverkan:
Som nämnt har projektet karakteriserats av livlig forskningssamverkan, både mellan medlemmar i forskningsgruppen och med andra forskare knutna till projektet på olika sätt.
Aktiviteter organiserade av projektet har inkluderat:
• 5 workshops på projektets tema med föredrag av medlemmar från forskningsgruppen liksom inbjudna forskare (3 i Göteborg, 1 i Lund, och 1 i Umeå (organiserades i samband med filosofidagarna)).
• 1 workshop som samorganiserades med Alastair Wilson (medlem i projektets ‘scientific advisory board’ och forskningsledare för ett ERC-projekt om metafysiska förklaringar i fysiken) i Birmingham.
• 3 konferenser (samtliga 2-dagars konferenser med inbjudna gäster (från Europa och USA); projektets sista konferens (som förlades till Lund snarare än—som de två tidigare—i Göteborg) inkluderade också ett såkallat call for papers).
• Regelbundna möten (framförallt under 2018, då samtliga medlemmar i forskningsgruppen befann sig i Sverige), inklusive möten där gruppen arbetade med att sätta samman ett ’book proposal’ och en encyklopediartikel om metafysiska förklaringar.*
• Kortare gästforskarvistelser i Göteborg av medlemmar i projektets ‘scientific advisory board’: professor Einar Bohn (Adger U) maj 2017; senior lecturer Darragh Byrne (Birmingham U) vårterminen 2018; associate professor Ricki Bliss (Lehigh U) oktober 2018; associate professor Kelly Trogdon (Virginia Tech) höstterminen 2018. Under sina besök interagerade våra gäster livligt med forskningsgruppen: de gav föredrag, medverkade i möten och workshops, gav kurser, och skrev forskningsartiklar med medlemmar i forskargruppen.
• Inbjudna föredrag av Dan Marshall (Lingnan University), Uriah Kriegel (CNRS/Jean Nicod, Paris), och Dai Heide (Simon Fraser University).
• Två kurser (för forskarstuderande och mastersstudenter), en på tema "Metafysiska förklaringar" (lärare: Anna-Sofia Maurin och Daniel Giberman (medlem av projektets scientific advisory board)) och en på tema förklaring, regress, fundamentism (lärare: Ricki Bliss (medlem av projektets scientific advisory board)).
* Gruppen beslöt i inledningen av projektet att ge sig på att samförfatta en bok om metafysiska förklaringar. Som ett första steg satte vi samman ett s.k. ‘book proposal’ som vi bland annat skickade till Routledge. Responsen från Routledge var positiv. Dock hade vi då de, efter relativt lång tid, återkom till oss redan satt samman, skickat in, och fått accepterat, ett förslag på en ny artikel i The Stanford Encyclopedia of Philosophy på ämnet metafysiska förklaringar. Gruppen beslöt att den, i ljuset av den tid som återstod, endast kunde gå vidare med ett av projekten, och att en artikel i SEP med all sannolikhet skulle ha större inflytande på den internationella debatten på området. Ett färdigt manuskript skickades in i oktober 2020. Vi förväntar oss att artikeln publiceras under våren 2021.
Spridning av forskningsresultat:
Resultaten av vår forskning har spridits genom publicering av forskningsartiklar i referensgranskade internationella tidskrifter, kapitel i editerade volymer, inbjudna föredrag på forskningsseminarier, konferenser, och workshops, liksom via de aktiviteter som organiserats av gruppen (och som listas ovan).
Samtliga artiklar i internationella referensgranskade tidskrifter har, i enlighet med instruktionerna från RJ, publicerats med open access. En hel del av de texter som publicerats i editerade volymer finns också tillgängliga på ett eller annat sätt (se publikationslistan).
Gruppens medlemmar har gett inbjudna föredrag på projektets tema i Europa (Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Ungern, Irland, Israel, Italien, Polen, Spanien, liksom på andra universitet i Sverige), Storbritannien, USA, Kina, och Hong Kong. Vi har valt att inte lista samtliga inbjudna föredrag här. Dessa finns dock listade på projektets hemsida (under fliken “Outputs”) som det finns en länk till sist i denna redovisning. För mer detaljerade beskrivningar av vilket föredrag som hållits var (inklusive beskrivningar av presentationer medlemmar i forskningsgruppen gjort i samband med aktiviteter organiserade av projektgruppen) hänvisar vi till respektive forskares hemsida (också länkade nedan).
Länkar:
Projekthemsida: https://metaphysicalexplanation.wordpress.com/
Projektdeltagarnas hemsidor:
Andrew Brenner: https://sites.google.com/site/andrewtbrenner/home
Anna-Sofia Maurin: https://annasofiamaurin.com/
Alexander Skiles: https://alexanderjskiles.weebly.com/
Robin Stenwall: https://www.fil.lu.se/en/person/RobinStenwall/
Naomi Thompson: https://nmcthompson.wordpress.com/
Syfte och utveckling:
Projektets uttalade mål har varit att undersöka naturen hos metafysiska förklaringar genom att undersöka: (i) denna sorts förklaringars relation till, liksom naturen hos, de relationer som (eventuellt) måste föreligga för att förklaringen ska vara lyckad; (ii) naturen hos relationen mellan den metafysiska förklaringen och de relationer den kan sägas vara ’om’ (i litteraturen kallas denna relation ofta för en ‘tracking-relation’); (iii) den metafysiska förklaringens (formella och andra) egenskaper; (iv) hur, liksom i vilken utsträckningen, metafysiska förklaringar är epistemiskt, konceptuellt och/eller kognitivt villkorade; (v) om, varför, och hur metafysiska förklaringar måste komma till ett slut (huruvida någon form av förklaringsmässig fundamentism måste accepteras).
Projektet kom att utvecklas på så sätt att, förutom ovanstående fokuserade forskargruppen även på en undersökning av metafysiska förklaringar som förklaringar. Närmare bestämt insåg vi snart att en fördjupad förståelse av vårt studieobjekt kräver att vi relaterar det till andra sorters förklaringar, inklusive kausala och—i allmänhet—vetenskapliga förklaringar.
Ytterligare forskningsfrågor som vi därför har försökt besvara har, utöver ovanstående, därför inkluderat: frågor rörande om och i vilken utsträckning metafysiska förklaringar bör förstås i analogi med hur vetenskapliga förklaringar förstås i litteraturen (bland annat som deduktiv nomologiska, som pragmatiska, som unifikationistiska). Mot slutet av projekttiden kom forskargruppen dessutom att intressera sig mer och mer för hur metafysiska förklaringar har och bör användas, bland annat inom naturvetenskaperna, socialvetenskaperna, men även i t ex medvetandefilosofi, moralfilosofi, och religionsfilosofi.
Utförande: Projektet organiserades och leddes av professor Anna-Sofia Maurin. Gruppen arbetade med samtliga forskningsfrågor mer eller mindre parallellt under hela projekttiden. Forskningen utfördes både individuellt och i större eller mindre grupper. Samarbete skedde inte bara mellan medlemmarna i forskningsgruppen, utan även med forskare på annat sätt knutna till projektet (såsom medlemmar i projektets ‘scientific advisory board’, inbjudna gästforskare (1-5 månader; besök som finansierades med medel som vi ansökte om separat), eller inbjudna talare på projektorganiserade workshops och konferenser). Det mest substantiella forskningssamarbetet—ett samarbete som involverade forskargruppens fem medlemmar—bestod i att vi tillsammans skrev en Stanford Encyclopedia of Philosophy artikel på ämnet metafysiska förklaringar (texten är under utgivning). Gruppen organiserade också sammanlagt sex workshops och tre konferenser på projektets tema.
Projektets tre viktigaste resultat:
• En fördjupad förståelse av metafysiska förklaringar såsom något distinkt från andra sorters förklaringar liksom från såkallade grundanderelationer (med vilka metafysiska förklaringar har tenderat att sammanblandas) och—därmed—en sorts förklaring som förtjänar ett eget forskningsprogram.
• Skapandet av förutsättningarna för ett sådant program genom byggandet av ett stort och starkt internationellt nätverk av forskare intresserade av ämnet.
• Identifikationen av, samt forskning på, den roll metafysiska förklaringar kan och bör spela i t ex naturvetenskap, socialvetenskap, liksom i t ex medvetandefilosofi, moralfilosofi, och religionsfilosofi. Det är hit vi tror att forskningsfronten nu förflyttats (detta resultat överlappar därmed med det vi listar—nedan—under rubriken ”nya forskningsfrågor”).
Nya forskningsfrågor:
Flera intressanta och potentiellt mycket fruktbara forskningsfält har öppnat upp sig under projektets gång. Nedan listar vi några av de nya forskningsfrågor som för nuvarande intresserar medlemmar i forskningsgruppen:
• Hur ska vi förstå den roll metafysiska förklaringar spelar i den sociala verkligheten, och för socialvetenskaperna?
• Om vi förstår metafysiska förklaringar i anti-realistiska eller projektivistiska termer, hur bör en sådan teori om dessa förklaringars natur se ut?
• Är antirealism/projektivism mer plausible om vi beaktar metafysiska förklaringar i specifika domäner (t ex sociala förklaringar)?
• Om vi accepterar realism med avseende på metafysiska förklaringar, medför detta att vi måste acceptera en syn på verkligheten som uppdelad i olika ‘nivåer’ (levels)?
• Vilken roll spelar första ordningens metafysik för vår förmåga att värdera och jämföra metafysiska förklaringar?
• Vilken form skulle skepticism med avseende på metafysiska förklaringar kunna ta?
Spridning av forskningsresultat och forskningssamverkan:
Som nämnt har projektet karakteriserats av livlig forskningssamverkan, både mellan medlemmar i forskningsgruppen och med andra forskare knutna till projektet på olika sätt.
Aktiviteter organiserade av projektet har inkluderat:
• 5 workshops på projektets tema med föredrag av medlemmar från forskningsgruppen liksom inbjudna forskare (3 i Göteborg, 1 i Lund, och 1 i Umeå (organiserades i samband med filosofidagarna)).
• 1 workshop som samorganiserades med Alastair Wilson (medlem i projektets ‘scientific advisory board’ och forskningsledare för ett ERC-projekt om metafysiska förklaringar i fysiken) i Birmingham.
• 3 konferenser (samtliga 2-dagars konferenser med inbjudna gäster (från Europa och USA); projektets sista konferens (som förlades till Lund snarare än—som de två tidigare—i Göteborg) inkluderade också ett såkallat call for papers).
• Regelbundna möten (framförallt under 2018, då samtliga medlemmar i forskningsgruppen befann sig i Sverige), inklusive möten där gruppen arbetade med att sätta samman ett ’book proposal’ och en encyklopediartikel om metafysiska förklaringar.*
• Kortare gästforskarvistelser i Göteborg av medlemmar i projektets ‘scientific advisory board’: professor Einar Bohn (Adger U) maj 2017; senior lecturer Darragh Byrne (Birmingham U) vårterminen 2018; associate professor Ricki Bliss (Lehigh U) oktober 2018; associate professor Kelly Trogdon (Virginia Tech) höstterminen 2018. Under sina besök interagerade våra gäster livligt med forskningsgruppen: de gav föredrag, medverkade i möten och workshops, gav kurser, och skrev forskningsartiklar med medlemmar i forskargruppen.
• Inbjudna föredrag av Dan Marshall (Lingnan University), Uriah Kriegel (CNRS/Jean Nicod, Paris), och Dai Heide (Simon Fraser University).
• Två kurser (för forskarstuderande och mastersstudenter), en på tema "Metafysiska förklaringar" (lärare: Anna-Sofia Maurin och Daniel Giberman (medlem av projektets scientific advisory board)) och en på tema förklaring, regress, fundamentism (lärare: Ricki Bliss (medlem av projektets scientific advisory board)).
* Gruppen beslöt i inledningen av projektet att ge sig på att samförfatta en bok om metafysiska förklaringar. Som ett första steg satte vi samman ett s.k. ‘book proposal’ som vi bland annat skickade till Routledge. Responsen från Routledge var positiv. Dock hade vi då de, efter relativt lång tid, återkom till oss redan satt samman, skickat in, och fått accepterat, ett förslag på en ny artikel i The Stanford Encyclopedia of Philosophy på ämnet metafysiska förklaringar. Gruppen beslöt att den, i ljuset av den tid som återstod, endast kunde gå vidare med ett av projekten, och att en artikel i SEP med all sannolikhet skulle ha större inflytande på den internationella debatten på området. Ett färdigt manuskript skickades in i oktober 2020. Vi förväntar oss att artikeln publiceras under våren 2021.
Spridning av forskningsresultat:
Resultaten av vår forskning har spridits genom publicering av forskningsartiklar i referensgranskade internationella tidskrifter, kapitel i editerade volymer, inbjudna föredrag på forskningsseminarier, konferenser, och workshops, liksom via de aktiviteter som organiserats av gruppen (och som listas ovan).
Samtliga artiklar i internationella referensgranskade tidskrifter har, i enlighet med instruktionerna från RJ, publicerats med open access. En hel del av de texter som publicerats i editerade volymer finns också tillgängliga på ett eller annat sätt (se publikationslistan).
Gruppens medlemmar har gett inbjudna föredrag på projektets tema i Europa (Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Ungern, Irland, Israel, Italien, Polen, Spanien, liksom på andra universitet i Sverige), Storbritannien, USA, Kina, och Hong Kong. Vi har valt att inte lista samtliga inbjudna föredrag här. Dessa finns dock listade på projektets hemsida (under fliken “Outputs”) som det finns en länk till sist i denna redovisning. För mer detaljerade beskrivningar av vilket föredrag som hållits var (inklusive beskrivningar av presentationer medlemmar i forskningsgruppen gjort i samband med aktiviteter organiserade av projektgruppen) hänvisar vi till respektive forskares hemsida (också länkade nedan).
Länkar:
Projekthemsida: https://metaphysicalexplanation.wordpress.com/
Projektdeltagarnas hemsidor:
Andrew Brenner: https://sites.google.com/site/andrewtbrenner/home
Anna-Sofia Maurin: https://annasofiamaurin.com/
Alexander Skiles: https://alexanderjskiles.weebly.com/
Robin Stenwall: https://www.fil.lu.se/en/person/RobinStenwall/
Naomi Thompson: https://nmcthompson.wordpress.com/