Syftet med kommunikationsprojektet Minnen av Selma Lagerlöf var tvåfaldigt: att förmedla resultatet av ett tidigare projekt, Läsarnas Lagerlöf. Allmänhetens brev till Selma Lagerlöf 1890-1940, samt att samla in tidigare okända brev från Selma Lagerlöf i allmänhetens ägo. Under det tidigare projektet Läsarnas Lagerlöf 1890-1940 undersöktes breven till Selma Lagerlöf från allmänheten. Målet med den brevinsamling som ägt rum inom ramen för Minnen av Selma Lagerlöf var att ta reda på hur Lagerlöf svarade på breven från allmänheten samt att tillgängliggöra dessa brev i en digital utställning. Projektet bestod av tre huvudsakliga delar: 1) urval och bearbetning av brev från allmänheten och forskning från projektet Läsarnas Lagerlöf 2) insamling av nytt material med hjälp av allmänheten 3) presentation av dessa material i en digital utställning.
Projektet pågick under 2018. Redan i samband med att beslut om finansiering av projektet meddelades i december 2016 uppmärksammades det i dags- och kvällspress. Detta ledde också till ett intresse från lokalradion där ett antal inslag gjordes. Detta publika intresse fick till följd att brev började komma in per epost från bidragsgivare redan innan webbsidan var på plats. När projektet startade i januari 2018 gick det därför relativt snabbt att börja publicera de inkomna breven. I mars 2018 var webbsidan utvecklad, liksom även en Facebooksida som använts för att sprida information om projektet samt att länka till nya brev som publicerats på webbsidan. Utöver de notiser om projektet som publicerades i dags- och kvällspress uppmärksammades också projektet av mer riktade publikationer såsom nättidningen Svensk historia och Släkthistoria. Projektet presenterades även på Kulturveckan i Sunne augusti 2018, på konferensen ”Selma Lagerlöf 2018”, Karlstad Universitet 18-20 juni 2018, på Bokmässan i Göteborg, september 2018, samt på DHN2019, Digital Humanities in the Nordic Countries 4th Conference, Köpenhamn 6-8 mars 2019.

Webbsidan, http://minnenavselma.org, utvecklades i samarbete med Centrum för digital humaniora (CDH) vid Göteborgs universitet. Kraven på webbsidan var att den skulle vara tillgänglig och lättnavigerad samt ge möjlighet till en kontextualisering av breven (d.v.s. inte endast visa bilder på breven som utställda objekt). Varje brev har också tillförts ämnen som är synliga och klickbara längst ned på webbplatsens olika sidor. Där kan man också nå breven från specifika adressater. I menyn längts upp på sidan når man ett urval av brev till Selma Lagerlöf i olika kategorier som är viktiga i brevsamlingen (läsarbrev, brev om ekonomisk hjälp, brev om egna alster, brev från skolvärlden och brev om religion).

Genom menyn kommer man även till ett webbformulär där den som vill bidra kan ladda upp en digital kopia av sitt brev genom ett enkelt webbformulär. Webbformuläret utformades på det viset att grundläggande information om brevet efterfrågades. Trots detta har det i många fall krävts direkt kommunikation per epost för att exempelvis få mer information om sammanhanget kring brevet eller adressaten. Kontakter med de enskilda bidragsgivarna har tagit en del tid i anspråk, men betyder också att bidragsgivarna fått en tydligare respons på sina bidrag och att deras expertis när det gäller materialet har kunnat utnyttjas till fullo. En del brev har också inkommit per epost och per post. I det senare fallet har projektets deltagare stått för digitaliseringen.

Websidan har i nuläget 39 artiklar, men antalet insamlade brev uppgår till 75, detta eftersom varje artikel i många fall innehåller flera brev. Vanligen är artiklarna ägnade åt en adressat, men något undantag har gjorts för särskilda kategorier såsom kortfattade tackkort. Breven är helt eller partiellt transkriberade beroende på längd. Syftet med projektet var insamling och inte i första hand transkription, vilket är tids- och resurskrävande. Att projektet ändå i viss mån arbetat med transkription grundar sig i en ambition att göra breven mer tillgängliga även för den som inte är van att läsa äldre handskrivna dokument. I de fall partiell transkription tillämpats är brevens innehåll beskrivet.

I den mån det har varit möjligt har också hela korrespondenser publicerats, det vill säga inte bara det brev från Lagerlöf som inkommit, utan även de brev som dessa utgör svar på. Flera intressanta matchningar av insamlade brev och brev som tidigare studerats i projektet Läsarnas Lagerlöf har gjorts. Bland annat finns intressanta exempel på hur Lagerlöf svarade aspirerande författare som ville ha hjälp och råd inför publicering. Projektet har också fått in brev i många av de kategorier som finns representerade i de tidigare studerade breven till Lagerlöf: inbjudningar, förfrågningar om publicering i tidskrifter, brev som rör hennes litterära texter, brev från skolvärlden, samt brev som rör släkt, vänner eller grannar. Inga exempel på Lagerlöfs svar på brev angående ekonomisk hjälp har dock inkommit, trots att detta är den största kategorin i breven till Lagerlöf från allmänheten. Det kan ha sin förklaring i att dessa brev bevarats i lägre grad än exempelvis brev från aspirerande författare.

De insamlade breven har gett ny kunskap om hur Lagerlöf hanterade den stora mängd brev hon mottog dagligen under sin författarkarriär. Att hon också besvarade brev från för henne okända personer har tidigare varit känt genom anteckningar på brev, men insamlingen har gett konkreta exempel på hur dessa svar kunde se ut. Särskilt har projektet givit intressant information om hur Lagerlöf hanterade den stora mängd brev som handlar om hjälp och råd vid publicering av egna texter. Breven till Selma Lagerlöf och hennes svar på dessa ger inte bara ger information om läsning i historisk tid, utan också om hur människor använde skrivande som en identitetsskapande handling och hur Lagerlöf mötte detta med professionella råd.

Detta projekt har till skillnad från många andra projekt med inslag av medborgarforskning inte bara varit beroende av frivilliga som vill delta, utan också av att kunna nå ut till en särskild grupp deltagare, närmare bestämt de med brev från Selma Lagerlöf i sin ägo. En slutsats är att uppmärksamheten kring projektet i etablerade medier såsom radio och tidningar hade en stor betydelse för deltagande. Facebookkampanjer har också använts för att nå ut till fler, men dessa har visat sig mindre effektiva än traditionella medier. Ursprungligen var det också tänkt att projektet skulle samla in materiella minnen av Selma Lagerlöf, det vill säga, kulturarvsmaterial som på olika sätt kan belysa Lagerlöfs relation med sin publik, exempelvis fotografier eller föremål. Denna insamling har inte givit lika goda resultat som brevinsamlingen, kanske för att projektet uppfattades som huvudsakligen fokuserat just på breven. Facebooksidan användes för att publicera det material av detta slag som inkom, exempelvis fotografier från möten med Selma Lagerlöf, en upphittad sko som i en skolklass tolkades som Nils Holgerssons sko och vykort från platser relaterade till Lagerlöfs verk.

Projektets aktiva fas avslutades i december 2018, men webbsidan kommer även fortsättningsvis vara tillgänglig. De brev som inkommer efter projektets slut kommer i mån av tid att publiceras på webbsidan. De digitala kopiorna av de brev som samlats in har genom en donation skänkts till Kungl. Biblioteket för långsiktigt bevarande. Projektets vetenskapliga råd bestående av Mats Malm, professor i litteraturvetenskap, föreståndare för Litteraturbanken och projektledare för Aroseniusarkivet som också arbetat med insamling av material, Cecilia Lindhé, fil dr. i litteraturvetenskap och föreståndare för Centrum för digital humaniora vid Göteborgs universitet, Christopher Kullenberg, docent i vetenskapsteori och forskare vid Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori vid Göteborgs universitet med inriktning på Citizen Science har konsulterats när det gäller projektets metoder och praktiska genomförande. Cecilia Lindhé och CDH har bistått med webbutveckling, Christopher Kullenberg med respons på projektets metod och genomförande och Mats Malm och övriga deltagare i Aroseniusarkivet med erfarenheter av insamling av material. En mer utförlig diskussion av projektets teoretiska och metodiska överväganden finns öppet tillgänglig i Jenny Bergenmar (2019), ”Managing Uncertainties. Small-scale Crowdsourcing of Author Letters, http://ceur-ws.org/Vol-2364/4_paper.pdf.