Rationalitet och gruppbeteende
Personer i grupp beter sig ofta till synes irrationellt vilket leder till oönskade resultat både individuellt och kollektivt. Attityder som polariseras i debatter eller åskådareffekter är typexempel på skadligt gruppbeteende som mestedels beror på samverkansfaktorer där individerna påverkar varandra.
Under 1900-talet ägnade socialpsykologer mycken uppmärksamhet åt dylika fenomen och försåg oss med förklaringar till många av dem. I flera fall kvarstår dock frågan om huruvida dessa företeelser visar att människor är sant irrationella.
Projektet syftar till att söka förstå och förklara vissa av dessa företeelser huvudsakligen med hjälp av epistemologiska verktyg: logik, sannolikhets-, spel- och argumentationsteori. Formella metoder gör det möjligt att testa experimentella hypoteser i mer kontrollerad miljö och gör studien immun mot konfirmeringsbias och andra försvårande faktorer som ger bränsle åt den nuvarande reproducerbarhetskrisen inom socislpsykologin. De epistemologiska verktygen ger också möjlighet att förändra fler parametrar än vad som är möjligt i labbmiljö såsom t.ex. gruppstruktur, -storlek och tidsspann. Formella analysmetoder genom modeller kan följaktligen både undersöka och skänka förklaringar åt hypoteser som har genererats av psykologiska experiment.
Under 1900-talet ägnade socialpsykologer mycken uppmärksamhet åt dylika fenomen och försåg oss med förklaringar till många av dem. I flera fall kvarstår dock frågan om huruvida dessa företeelser visar att människor är sant irrationella.
Projektet syftar till att söka förstå och förklara vissa av dessa företeelser huvudsakligen med hjälp av epistemologiska verktyg: logik, sannolikhets-, spel- och argumentationsteori. Formella metoder gör det möjligt att testa experimentella hypoteser i mer kontrollerad miljö och gör studien immun mot konfirmeringsbias och andra försvårande faktorer som ger bränsle åt den nuvarande reproducerbarhetskrisen inom socislpsykologin. De epistemologiska verktygen ger också möjlighet att förändra fler parametrar än vad som är möjligt i labbmiljö såsom t.ex. gruppstruktur, -storlek och tidsspann. Formella analysmetoder genom modeller kan följaktligen både undersöka och skänka förklaringar åt hypoteser som har genererats av psykologiska experiment.
Slutredovisning
Syfte, utveckling och genomförande.
Det sociala sammanhanget där individer interagerar leder ofta till suboptimala - ibland katastrofala - kollektiva beteenden. Lemmingeffekter, extrem polarisering av åsikter, kafkiska sociala normer som främjar ineffektivitet är bara några exempel på sådana beteenden. En relevant fråga för epistemologi är om individuell irrationalitet är en nödvändig förutsättning för att dessa fenomen ska uppstå och sprida sig. Syftet med detta projekt är att besvara denna fråga genom att kombinera formella metoder, tillhandahållna av logik, spelteori och abstrakt argumentation.
Projektet genomfördes vid Filosofiska institutionen vid Lunds universitet. Det var strukturerat i tre huvudblock; vart och ett undersökte ett kluster av olika typer av dynamik genererad av interaktion, mer exakt:
(a) Skadliga sociala normer
(b) Gruppolarisering och ekokamrar
(c) Pluralistisk okunnighet och relaterade fenomen
Block (a) - (c) planerades som helt oberoende, under en tidsrymd på 9-12 månader vardera. Utförande av block (a) prioriterades då den inbegrep ett samarbete med medlemmar av institutionen för elektroteknik och informationsteknik vid Lunds universitet. Detta block bestod av en spelteoretisk analys och en serie datorsimuleringar på artificiella samhällen. Därefter tog block (b) vid – gruppolarisering. Forskningens framsteg gav upphov till ett antal ytterligare, mer specifika forskningsfrågor, som ledde till ett avknoppningsprojekt om de epistemiska och dynamiska aspekterna av polarisering. Detta projekt tilldelades i sin tur ett Marie Curie-stipendium som startade i september 2018, i samförstånd med RJ-styrelsen. Genomförandet av avknoppningsprojektet flyttade huvudfokus på forskningsfrågorna relaterade till block (b) – se resultat och nya forskningsfrågor. Projektet avslutades före dess naturliga slut och genomförandet av det sista blocket (c), eftersom forskaren erhöll en ny akademisk position vid National Research Council of Italy.
Projektets tre viktigaste resultat och bidrag till den internationella forskningsfronten.
Block (a). Denna studie bestod av en spelteoretisk analys och en simulativ studie av effekten av att införa rättvisa sociala normer i ett blandat samhälle bestående av ”låg-presterare” och ”hög-presterare”. Huvudsyftet var att bedöma om pro-socialt gruppbeteende i ett sådant blandat samhälle har en negativ inverkan på social effektivitet och välfärd. Det ursprungliga antagandet var baserat på enkla spelteoretiska överväganden. För att testa robustheten i detta antagande, utformade vi och implementerade en datorsimuleringsmodell med flera agenter, där ”pro-sociala lågmälda” interagerar med grupper med olika ”moraliska profiler”. Som ett första resultat bekräftar modellen den spelteoretiska hypotesen, enligt vilken fördelen med "rättvis" låg prestation är ganska robust i ett samhälle och på sikt leder till en strikt dominans (när det gäller individuellt välbefinnande) för lågpresterare. Vår datormodell är också utformad för att testa ett antal möjliga motåtgärder och deras effektivitet. Alla resultat från block (a) publiceras som en artikel i Journal for Artificial Societies and Social Simulations (se publikationslistan).
Block (b). Här var fokus på dynamiken i polarisering och bipolarisering av åsikter i grupper av individer, det vill säga situationer där åsikterna från medlemmarna i en grupp antingen konvergerar till en ytterlighet eller avviker åt motsatta riktningar efter debatt. Abstrakt argumentation gör det möjligt att förklara dessa kollektiva fenomen på ett naturligt sätt. Målet var att bedöma om polarisering förutsätter individuell irrationalitet, uppfattad som fullständigt partisk assimilering av delar av informationen. Det andra resultatet av detta projekt var utarbetandet av en rigorös ram för att svara på dessa frågor, lämpliga att implementera på simuleringsmodeller med flera agenter. Ett tredje resultat, genererat av teoretisk analys inom detta ramverk, var att visa bland annat att både polarisering och bipolarisering kan inträffa även i situationer med transparens och icke-partisk assimilering av ny information av individer i en debatt. Resultaten publiceras i två artiklar conference proceedings – se publikationslistan nedan.
Nya forskningsfrågor genererade genom projektet.
Utarbetandet av en formell ram för abstrakt argumentation i block (b) öppnade nya insikter och frågor om utbytesprocesser som orsakar polarisering och bipolarisering i en grupp - t.ex. vilken typ av informationsutlämnande och trosuppdatering av individer är mer benägna att inducera dessa effekter. Dessa frågor studerades djupgående i spin-off-projektet. Analysen visar att mer subtila policyer för informationsutlämnande och trosuppdatering - knappast identifierbara som irrationella - har en signifikant polariserande effekt. Det formella ramverk som utarbetats i denna forskning är redo för implementering i simulatorer med flera agenter och möjliggör en förfining av befintliga modeller inom samhällsvetenskap, där strategisk kommunikation av information och partisk assimilering inte ingår som en funktion. Resultaten av denna undersökning är öppna för validering med experimentella tester på faktiska diskussionsgrupper. Detta öppnar lovande platser för framtida tvärvetenskaplig forskning.
Projektets internationella dimensioner, såsom kontakter och material.
I den inledande fasen av projektet har huvudsyftet med internationalisering utgjorts av deltagande i stora internationella konferenser som Logic Rationality and Interaction (LORI 2017), Sapporo, Japan; Europeiska konferensen om multiagentsystem (EUMAS 2017), Evry, Frankrike; och den internationella konferensen för den italienska föreningen för artificiell intelligens (AI * IA 2017), Bari, Italien. Forskningsutbyte genomfördes med professor Stephan Hartmanns grupp under dennes besök vid München Center for Mathematical Philosophy (MCMP, LMU Munich) i maj 2018; ett ledande centrum i Europa för forskning inom social epistemologi. Övergripande samarbeten inrättades med forskare vid Institutet för logik, språk och beräkning vid universitetet i Amsterdam, dit också det ovannämnda Marie Curie-projektet förlades mellan 2018 och 2020.
Spridning och samarbete.
Projektets resultat sprids huvudsakligen via konferensbidrag och inbjudna talare vid konferenser och seminarier, samt genom tidskriftsartiklar och artiklar i samband med stora konferenser inom området (se publikationer). Forskningsmaterial om abstrakt argumentation utgjorde grunden för en kurs på avancerad nivå (PhD/Master) – ”Topics in Argumentation Theory” – som hölls vid Lunds universitet 2018, men även för en kurs, i samarbete med professor Davide Grossi (University of Groningen) ), för European Summer School of Logic Language and Information 2020 (uppskjuten till 2021 på grund av COVID-krisen). Detta material kommer att sammanställas i en lärobok om abstrakt argumentation, som håller på att iordningställas. Dessutom hölls en internationell workshop om ”Visdom och galenskap hos folkmassor: argumentation, informationsutbyte och social interaktion” online 2020.
Det sociala sammanhanget där individer interagerar leder ofta till suboptimala - ibland katastrofala - kollektiva beteenden. Lemmingeffekter, extrem polarisering av åsikter, kafkiska sociala normer som främjar ineffektivitet är bara några exempel på sådana beteenden. En relevant fråga för epistemologi är om individuell irrationalitet är en nödvändig förutsättning för att dessa fenomen ska uppstå och sprida sig. Syftet med detta projekt är att besvara denna fråga genom att kombinera formella metoder, tillhandahållna av logik, spelteori och abstrakt argumentation.
Projektet genomfördes vid Filosofiska institutionen vid Lunds universitet. Det var strukturerat i tre huvudblock; vart och ett undersökte ett kluster av olika typer av dynamik genererad av interaktion, mer exakt:
(a) Skadliga sociala normer
(b) Gruppolarisering och ekokamrar
(c) Pluralistisk okunnighet och relaterade fenomen
Block (a) - (c) planerades som helt oberoende, under en tidsrymd på 9-12 månader vardera. Utförande av block (a) prioriterades då den inbegrep ett samarbete med medlemmar av institutionen för elektroteknik och informationsteknik vid Lunds universitet. Detta block bestod av en spelteoretisk analys och en serie datorsimuleringar på artificiella samhällen. Därefter tog block (b) vid – gruppolarisering. Forskningens framsteg gav upphov till ett antal ytterligare, mer specifika forskningsfrågor, som ledde till ett avknoppningsprojekt om de epistemiska och dynamiska aspekterna av polarisering. Detta projekt tilldelades i sin tur ett Marie Curie-stipendium som startade i september 2018, i samförstånd med RJ-styrelsen. Genomförandet av avknoppningsprojektet flyttade huvudfokus på forskningsfrågorna relaterade till block (b) – se resultat och nya forskningsfrågor. Projektet avslutades före dess naturliga slut och genomförandet av det sista blocket (c), eftersom forskaren erhöll en ny akademisk position vid National Research Council of Italy.
Projektets tre viktigaste resultat och bidrag till den internationella forskningsfronten.
Block (a). Denna studie bestod av en spelteoretisk analys och en simulativ studie av effekten av att införa rättvisa sociala normer i ett blandat samhälle bestående av ”låg-presterare” och ”hög-presterare”. Huvudsyftet var att bedöma om pro-socialt gruppbeteende i ett sådant blandat samhälle har en negativ inverkan på social effektivitet och välfärd. Det ursprungliga antagandet var baserat på enkla spelteoretiska överväganden. För att testa robustheten i detta antagande, utformade vi och implementerade en datorsimuleringsmodell med flera agenter, där ”pro-sociala lågmälda” interagerar med grupper med olika ”moraliska profiler”. Som ett första resultat bekräftar modellen den spelteoretiska hypotesen, enligt vilken fördelen med "rättvis" låg prestation är ganska robust i ett samhälle och på sikt leder till en strikt dominans (när det gäller individuellt välbefinnande) för lågpresterare. Vår datormodell är också utformad för att testa ett antal möjliga motåtgärder och deras effektivitet. Alla resultat från block (a) publiceras som en artikel i Journal for Artificial Societies and Social Simulations (se publikationslistan).
Block (b). Här var fokus på dynamiken i polarisering och bipolarisering av åsikter i grupper av individer, det vill säga situationer där åsikterna från medlemmarna i en grupp antingen konvergerar till en ytterlighet eller avviker åt motsatta riktningar efter debatt. Abstrakt argumentation gör det möjligt att förklara dessa kollektiva fenomen på ett naturligt sätt. Målet var att bedöma om polarisering förutsätter individuell irrationalitet, uppfattad som fullständigt partisk assimilering av delar av informationen. Det andra resultatet av detta projekt var utarbetandet av en rigorös ram för att svara på dessa frågor, lämpliga att implementera på simuleringsmodeller med flera agenter. Ett tredje resultat, genererat av teoretisk analys inom detta ramverk, var att visa bland annat att både polarisering och bipolarisering kan inträffa även i situationer med transparens och icke-partisk assimilering av ny information av individer i en debatt. Resultaten publiceras i två artiklar conference proceedings – se publikationslistan nedan.
Nya forskningsfrågor genererade genom projektet.
Utarbetandet av en formell ram för abstrakt argumentation i block (b) öppnade nya insikter och frågor om utbytesprocesser som orsakar polarisering och bipolarisering i en grupp - t.ex. vilken typ av informationsutlämnande och trosuppdatering av individer är mer benägna att inducera dessa effekter. Dessa frågor studerades djupgående i spin-off-projektet. Analysen visar att mer subtila policyer för informationsutlämnande och trosuppdatering - knappast identifierbara som irrationella - har en signifikant polariserande effekt. Det formella ramverk som utarbetats i denna forskning är redo för implementering i simulatorer med flera agenter och möjliggör en förfining av befintliga modeller inom samhällsvetenskap, där strategisk kommunikation av information och partisk assimilering inte ingår som en funktion. Resultaten av denna undersökning är öppna för validering med experimentella tester på faktiska diskussionsgrupper. Detta öppnar lovande platser för framtida tvärvetenskaplig forskning.
Projektets internationella dimensioner, såsom kontakter och material.
I den inledande fasen av projektet har huvudsyftet med internationalisering utgjorts av deltagande i stora internationella konferenser som Logic Rationality and Interaction (LORI 2017), Sapporo, Japan; Europeiska konferensen om multiagentsystem (EUMAS 2017), Evry, Frankrike; och den internationella konferensen för den italienska föreningen för artificiell intelligens (AI * IA 2017), Bari, Italien. Forskningsutbyte genomfördes med professor Stephan Hartmanns grupp under dennes besök vid München Center for Mathematical Philosophy (MCMP, LMU Munich) i maj 2018; ett ledande centrum i Europa för forskning inom social epistemologi. Övergripande samarbeten inrättades med forskare vid Institutet för logik, språk och beräkning vid universitetet i Amsterdam, dit också det ovannämnda Marie Curie-projektet förlades mellan 2018 och 2020.
Spridning och samarbete.
Projektets resultat sprids huvudsakligen via konferensbidrag och inbjudna talare vid konferenser och seminarier, samt genom tidskriftsartiklar och artiklar i samband med stora konferenser inom området (se publikationer). Forskningsmaterial om abstrakt argumentation utgjorde grunden för en kurs på avancerad nivå (PhD/Master) – ”Topics in Argumentation Theory” – som hölls vid Lunds universitet 2018, men även för en kurs, i samarbete med professor Davide Grossi (University of Groningen) ), för European Summer School of Logic Language and Information 2020 (uppskjuten till 2021 på grund av COVID-krisen). Detta material kommer att sammanställas i en lärobok om abstrakt argumentation, som håller på att iordningställas. Dessutom hölls en internationell workshop om ”Visdom och galenskap hos folkmassor: argumentation, informationsutbyte och social interaktion” online 2020.