Syntes av forskning om begreppsbildning i samhällsvetenskapliga ämnen
Forskning om lärande och begreppsbildning är viktig av flera skäl. Dessa tydliggjordes av forskarna Carretero och Voss år 1994, men är lika aktuella idag. För det första, demokratiska samhällen som ska fungera väl och utvecklas är beroende av en väljarkår med någorlunda kunskap om den politiska och ekonomiska värld de lever i. För det andra, om lärare ska kunna spela en viktig roll och bidra till medborgares kunskaper behöver de ha kännedom om elevers förförståelse, och om begreppsbildning, som är lärarnas mål med undervisningen. Det har nu gått 20 år sedan Carretero och Voss skrev fram dessa argument för forskning om lärande i samhällsvetenskapliga ämnen, men mycket litet har hänt och studier om lärande i matematik och naturvetenskap är i överväldigande majoritet.
Projektet kommer utveckla, berika och stärka forskning om begreppsbildning i samhällsvetenskapliga ämnen genom att summera och analysera pågående och senare års empiriska studier. Ökad kunskap om begreppsbildning i dessa ämnen kommer stärka forskningsfältet internationellt och samtidigt stärka lärarutbildning och lärares undervisning i dessa ämnen på alla nivåer i utbildningssystemet.
Projektet är ett samarbete mellan kollegor vid Stockholms universitet och UCLA och därmed utvecklas och etableras internationella kontakter vilket är av betydelse för pedagogisk forskning, liksom den lokala forsknings- och utbildningsinstitutionen.
Projektet kommer utveckla, berika och stärka forskning om begreppsbildning i samhällsvetenskapliga ämnen genom att summera och analysera pågående och senare års empiriska studier. Ökad kunskap om begreppsbildning i dessa ämnen kommer stärka forskningsfältet internationellt och samtidigt stärka lärarutbildning och lärares undervisning i dessa ämnen på alla nivåer i utbildningssystemet.
Projektet är ett samarbete mellan kollegor vid Stockholms universitet och UCLA och därmed utvecklas och etableras internationella kontakter vilket är av betydelse för pedagogisk forskning, liksom den lokala forsknings- och utbildningsinstitutionen.
Slutredovisning
1. Projektets viktigaste resultat och publikationer
De viktigaste resultaten från projektet är publikationer som rör samhällsvetenskaplig kunskap, lärande och relation till miljövänliga handlingar (Ekström och Lundholm, 2020; Lundholm, 2019, 2020; Torbjörnsson och Lundholm, 2019) samt samarbete med kollegor på UCLA, USC och Florida Atlantic University om forskningsprojekt.
Projektets syfte var att sammanfatta forskning om begreppsbildning inom samhällsvetenskaperna och ett bokkapitel publicerads 2018 rörande detta (Lundholm, 2018). Den visar hur begreppsbildning och begreppsförändring är en lärandeprocess där individen (elev/student) aktivt prövar och relaterar en meta, begreppslig och empirisk nivå. Det innebär att en metanivå i ett ämne som ekonomi inkluderar kausalitet och det är avgörande att de komplexa kausala samband som prisbildning innefattar synliggörs i undervisning för att studenten ska utveckla kunskap om begreppet (Jägerskog, Davies och Lundholm, 2019). Vidare tar kapitlet upp utmaningar som rör de vardagsföreställningar som elever och studenter har och som måste beaktas i undervisning (se också Arrhenius, Bladh och Lundholm, accepterat) samt emotionella, sociala och epistemologiska utmaningar (se också Ekström och Lundholm 2020).
Projektets initiala fokus på en syntes av forskning om begreppsbildning i samhällsvetenskap har uppnåtts (Lundholm, 2018) men ytterligare arbete inom området blev svårt eftersom min kontaktperson på UCLA flyttade till Berkeley University 2018. Jag inledde istället ett samarbete med professor William Sandoval, UCLA, rörande samhällsvetenskaplig kunskap och klimatundervisning som varit mycket givande.
Publikationer
På uppdrag av redaktören för tidskriften Environmental Education Research skrev jag en editorial – en tillbakablick och framåtblick på forskning om klimat- och miljöundervisning (Lundholm, 2019). Där summeras resultat av empirisk forskning jag bedrivit med kollegor om hur samhällsvetenskaplig kunskap bidrar till miljövänliga handlingar som att stötta miljöpolicys som t ex skatter och lagstiftning.
Vidare arbetade jag med artiklar som publicerats/antagits rörande lärande, värderingar och föreställningar om vetenskap i statsvetenskap och ekonomi. Ekström och Lundholm (2020) visar hur studenter under första terminen i statsvetenskap brottas med aspekter som rör ämnet och vetenskap; deras uppfattningar om vad som är objektiv/subjektiv kunskap samt om lärarna varit opartiska/partiska. Miljöproblem ses inte som värdeladdade (trots att ämnet hanterar just intressekonflikter rörande dessa) – däremot uppfattas ’skolfrågor’ och forskning om skolan som värdeladdat och kontroversiellt.
Ämnet statsvetenskap innehåller forskningsområden som rör både empiriska och normativa frågor samt olika epistemologier – en tolkande tradition och en positivistisk. Detta bidrar troligtvis till svårigheter att förstå statsvetenskap som vetenskap och en förståelse av att forskning är objektiv på olika sätt - vilket tycks inverka på studenternas lärande och syn på ämnet. Ett synliggörande i undervisning av multipla epistemologier och olika typer av forskning skulle kunna stöda lärande och utveckla studenters sätt att resonera om objektivitet/subjektivitet och fakta/åsikter (jfr Lundholm, 2019).
Intervjumaterial analyserades rörande ekonomistudenters uppfattningar och erfarenheter av värden och politik i undervisning om miljöpolicys (Lundholm, accepterat). Resultaten visar att studenter uppfattar att lärare tar upp detta på ett neutralt och opartiskt sätt men ser det samtidigt som höger och vänster politik och värdeladdat. Studenterna menar också att det är viktig kunskap som rör lösningar av miljö- och klimatproblem.
Slutligen revideras och accepterades en artikel om högskolestudenters föreställningar om äganderätt och naturskydd (Torbjörnsson och Lundholm, oktober 2019). Resultaten visar att studenter uppfattar äganderätt endast i relation till personer(er) och inte institutioner, som staten. Samt att den förlorade parten är miljön. Studenter fick svara skriftligt på frågan ’Finns det en konflikt mellan äganderätt och miljöskydd? Om ja, vänligen beskriv en sådan konflikt’. Detta gjordes vid två tillfällen – i början och slutet av första terminen – med studenter i juridik, ekonomi och statsvetenskap. Totalt 747 svar analyserades och en majoritet av studenterna svarade ’ja’ på frågan och anger nästan uteslutande ägande i termer av privat ägande – och därmed inte annan typ av ägande som t ex statligt. Majoriteten av studenterna beskrev att det finns en konflikt där land (ofta skog) är den ’förlorande parten’. Vidare visar studien på intressanta resultat rörande förändringar i uppfattningar efter en termin. Studenter i ekonomi såg i högre grad naturen som den förlorande parten. Den uppfattningen minskade istället bland studenter i juridik och statsvetenskap.
Resultaten är av relevans för miljöundervisning och lyfter fram en tydlig bild av studenternas uppfattningar som lärare kan beakta, bemöta och problematisera. Resultaten har därmed relevans för miljöundervisning som fokuserar på samhället och dess relation till natur och lösningar. I och med att olika institutioner och aktörer adresseras kan äganderätt och dess konsekvenser lyftas med fokus på lagstiftning och juridik.
2. Ytterligare resultat från projektet
Projektet har resulterat i ett samarbete med professor William Sandoval, UCLA, professor Gale Sinatra, USC och professor William Bosshardt, Florida Atlantic University. Dessa presnteras nedan.
- Ansökan inskickad till Vetenskapsrådet för workshops (2021–2022) för att utforma gemensamma projektansökningar om klimatundervisning med fokus på samhällsvetenskap och utveckling av elevers handlingskompetens.
- Projektansökan inskickad till Formas; utveckling av undervisning och forskning om elevers uppfattningar om klimatpåverkan i närmiljön – klimatundervisning som skapar motivation och intresse och rör samhälleliga lösningar. Åk 6, i Stockholm och LA. Tillsammans med prof. Gale Sinatra, University of Southern California.
- Samarbete rörande gemensamma symposier att skicka in i höst till EARLI konferens 2021 som rör klimatundervisning.
Professor William Bosshardt is Professor of Economics and Director of the FAU Center for Economic Education at Florida Atlantic University. Bosshardt has published articles in leading economics journals dealing with the effectiveness of economics and personal finance education and teaches environmental economics at Florida Atlantic University. He recently developed a series of high school lessons plans in environmental economics for the Federal Reserve Bank of St. Louis. https://business.fau.edu/faculty-research/faculty-profiles/profile/wbosshar.php
Professor William Sandoval, Department of Education, University of California, Los Angeles, specialised in science and climate change education. Sandoval’s research concerns how students may come to understand school science in ways that help them engage with science in everyday life and focused on students’ ideas about the features of persuasive scientific arguments. Work is conducted in the mode of educational design research as a means to improve practice and develop situated learning theory. Sandoval is engaged in the Environmental and Climate Change Literacy Project in California ECCLPS. https://gseis.ucla.edu/directory/william-sandoval/
Professor Gale Sinatra, Rossier School of Education, University of Southern California, is renowned for her research on the roles of emotion and motivation, particularly controversial topics like climate change. Sinatra’s area of research explores cognitive, motivational, and emotional barriers to promoting conceptual change and the ways students think about science. https://rossier.usc.edu/faculty-and-research/directories/a-z/profile/?id=35
3. Nya forskningsfrågor
Nya forskningsfrågor som inkluderats i projektansökningar till Formas och Vetenskapsrådet:
- Hur kan undervisning i samhällskunskap utformas som rör klimatlösningar och centrala begrepp (externaliteter, miljökostnad) och styrmedel (skatter, subventioner och lagstiftning)? Åk 6 och 9 i grundskolan.
- Hur kan undervisning i samhällskunskap utformas som utvecklar mediakompetens och samhällsintresse? Gymnasiet, yrkesprogram.
- Hur kan klimatundervisning som skapar motivation och intresse och rör samhälleliga lösningar utformas? Åk 6. Tillsammans med prof. Gale Sinatra, University of Southern California.
- Hur kan journalistutbildning utformas så att studenter utvecklar kunskap om klimatförändringar samt kunskap om hur denna slags information kan presenteras för läsare/medborgare. Tillsammans med prof. Anna Roosvall, Inst. för mediestudier/SU.
4. Spridning av resultat samt samverkan
Artiklar som publicerats presenteras på Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik, Stockholms universitet:
Ekström, L. & C. Lundholm (2020). ‘How much politics is there?’ Exploring students’ views on values and impartiality in political science from an epistemic cognition perspective. Journal of Political Science Education.
https://www.su.se/hsd/publikationer/nya-publikationer/uppfattar-studenter-undervisning-i-statsvetenskap-som-politisk-1.489522
Lundholm, C. (2019). Where to look and what to do? Blank and bright spots in research on environmental and climate change education. Editorial. Environmental Education Research. 25(10):1427–1437.
https://www.su.se/hsd/publikationer/nya-publikationer/ny-artikel-professor-cecilia-lundholm-har-publicerat-i-eer-1.478996
1000 viewers.
Torbjörnsson, T. & Lundholm, C. (2019). Potential conflicts between ownership rights and environmental protection: Swedish undergraduate students’ views. Environmental Education Research.
https://www.su.se/hsd/publikationer/nya-publikationer/cecilia-lundholm-publicerar-artikel-i-eer-1.460278
Artiklar är vidare tillgängliga som open access samt presenteras på https://www.researchgate.net/profile/Cecilia_Lundholm2
Intervju
Forskningsresultat presenteras i en intervju för Stockholms universitet den 22 november 2019. Samhällskunskapslärare viktiga för elevers miljöhandlingar.
5. Publikationslista och länk till egna webbsidor
(*) Open access
Artiklar
Arrhenius, M., Lundholm, C. and G. Bladh (accepted). Swedish 12–13 year-old students’ conceptions of the causes and processes forming eskers and erratics. Journal of Geoscience Education.
* Ekström, L. & C. Lundholm (2020). ‘How much politics is there?’ Exploring students’ views on values and impartiality in political science from an epistemic cognition perspective. Journal of Political Science Education. https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/15512169.2020.1730863
* Jägerskog, A-S, Davies, P., & C. Lundholm (2019). Students’ understanding of causation in pricing: a phenomenographic analysis. Journal of Social Science Education. https://www.jsse.org/index.php/jsse/article/view/1421
* Lundholm, C. (2019). Where to look and what to do? Blank and bright spots in research on environmental and climate change education. Editorial. Environmental Education Research. 25(10):1427–1437. https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/13504622.2019.1700066
Lofthouse, R., Greenway, C., Davies, P., Davies, D. & C. Lundholm (accepted). Pre-service teachers’ conceptions of their own learning: does context make a difference? Research Papers in Education.
* Torbjörnsson, T. & Lundholm, C. (2019). Potential conflicts between ownership rights and environmental protection: Swedish undergraduate students’ views. Environmental Education Research. https://www-tandfonline-https://www-tandfonline-com.ezp.sub.su.se/doi/full/10.1080/13504622.2019.1677860
Konferensbidrag
Lundholm, C. (accepted). Are policies controversial? Exploring students’ views in economics on impartiality, values, political controversy and knowledge for environmental change. Nordic Conference in Social Studies Didactics, October 5–7, 2020, Vasa, Finland.
Lundholm, C. (accepted). Are policies controversial? Exploring students’ views in economics on impartiality, values, political controversy and knowledge for environmental change. 12th International Conference on Conceptual Change, June 25-27, 2020, Zwolle, Netherlands.
Bokkapitel
Lundholm, C. (2018). Conceptual change and the complexity of learning. In T. Amin & O. Levrini (Eds.). Converging Perspectives on Conceptual Change. Mapping an Emerging Paradigm in the Learning Sciences. (pp. 34-42). London: Routledge.
Intervju
Sammanfattning av forskningsresultat på Stockholms universitets hemsida
Samhällskunskapslärare viktiga för elevers miljöhandlingar - intervju på Stockholm universitets hemsida
Hemsidor
https://www.su.se/profiles/ceci-1.190497
https://www.researchgate.net/profile/Cecilia_Lundholm2
De viktigaste resultaten från projektet är publikationer som rör samhällsvetenskaplig kunskap, lärande och relation till miljövänliga handlingar (Ekström och Lundholm, 2020; Lundholm, 2019, 2020; Torbjörnsson och Lundholm, 2019) samt samarbete med kollegor på UCLA, USC och Florida Atlantic University om forskningsprojekt.
Projektets syfte var att sammanfatta forskning om begreppsbildning inom samhällsvetenskaperna och ett bokkapitel publicerads 2018 rörande detta (Lundholm, 2018). Den visar hur begreppsbildning och begreppsförändring är en lärandeprocess där individen (elev/student) aktivt prövar och relaterar en meta, begreppslig och empirisk nivå. Det innebär att en metanivå i ett ämne som ekonomi inkluderar kausalitet och det är avgörande att de komplexa kausala samband som prisbildning innefattar synliggörs i undervisning för att studenten ska utveckla kunskap om begreppet (Jägerskog, Davies och Lundholm, 2019). Vidare tar kapitlet upp utmaningar som rör de vardagsföreställningar som elever och studenter har och som måste beaktas i undervisning (se också Arrhenius, Bladh och Lundholm, accepterat) samt emotionella, sociala och epistemologiska utmaningar (se också Ekström och Lundholm 2020).
Projektets initiala fokus på en syntes av forskning om begreppsbildning i samhällsvetenskap har uppnåtts (Lundholm, 2018) men ytterligare arbete inom området blev svårt eftersom min kontaktperson på UCLA flyttade till Berkeley University 2018. Jag inledde istället ett samarbete med professor William Sandoval, UCLA, rörande samhällsvetenskaplig kunskap och klimatundervisning som varit mycket givande.
Publikationer
På uppdrag av redaktören för tidskriften Environmental Education Research skrev jag en editorial – en tillbakablick och framåtblick på forskning om klimat- och miljöundervisning (Lundholm, 2019). Där summeras resultat av empirisk forskning jag bedrivit med kollegor om hur samhällsvetenskaplig kunskap bidrar till miljövänliga handlingar som att stötta miljöpolicys som t ex skatter och lagstiftning.
Vidare arbetade jag med artiklar som publicerats/antagits rörande lärande, värderingar och föreställningar om vetenskap i statsvetenskap och ekonomi. Ekström och Lundholm (2020) visar hur studenter under första terminen i statsvetenskap brottas med aspekter som rör ämnet och vetenskap; deras uppfattningar om vad som är objektiv/subjektiv kunskap samt om lärarna varit opartiska/partiska. Miljöproblem ses inte som värdeladdade (trots att ämnet hanterar just intressekonflikter rörande dessa) – däremot uppfattas ’skolfrågor’ och forskning om skolan som värdeladdat och kontroversiellt.
Ämnet statsvetenskap innehåller forskningsområden som rör både empiriska och normativa frågor samt olika epistemologier – en tolkande tradition och en positivistisk. Detta bidrar troligtvis till svårigheter att förstå statsvetenskap som vetenskap och en förståelse av att forskning är objektiv på olika sätt - vilket tycks inverka på studenternas lärande och syn på ämnet. Ett synliggörande i undervisning av multipla epistemologier och olika typer av forskning skulle kunna stöda lärande och utveckla studenters sätt att resonera om objektivitet/subjektivitet och fakta/åsikter (jfr Lundholm, 2019).
Intervjumaterial analyserades rörande ekonomistudenters uppfattningar och erfarenheter av värden och politik i undervisning om miljöpolicys (Lundholm, accepterat). Resultaten visar att studenter uppfattar att lärare tar upp detta på ett neutralt och opartiskt sätt men ser det samtidigt som höger och vänster politik och värdeladdat. Studenterna menar också att det är viktig kunskap som rör lösningar av miljö- och klimatproblem.
Slutligen revideras och accepterades en artikel om högskolestudenters föreställningar om äganderätt och naturskydd (Torbjörnsson och Lundholm, oktober 2019). Resultaten visar att studenter uppfattar äganderätt endast i relation till personer(er) och inte institutioner, som staten. Samt att den förlorade parten är miljön. Studenter fick svara skriftligt på frågan ’Finns det en konflikt mellan äganderätt och miljöskydd? Om ja, vänligen beskriv en sådan konflikt’. Detta gjordes vid två tillfällen – i början och slutet av första terminen – med studenter i juridik, ekonomi och statsvetenskap. Totalt 747 svar analyserades och en majoritet av studenterna svarade ’ja’ på frågan och anger nästan uteslutande ägande i termer av privat ägande – och därmed inte annan typ av ägande som t ex statligt. Majoriteten av studenterna beskrev att det finns en konflikt där land (ofta skog) är den ’förlorande parten’. Vidare visar studien på intressanta resultat rörande förändringar i uppfattningar efter en termin. Studenter i ekonomi såg i högre grad naturen som den förlorande parten. Den uppfattningen minskade istället bland studenter i juridik och statsvetenskap.
Resultaten är av relevans för miljöundervisning och lyfter fram en tydlig bild av studenternas uppfattningar som lärare kan beakta, bemöta och problematisera. Resultaten har därmed relevans för miljöundervisning som fokuserar på samhället och dess relation till natur och lösningar. I och med att olika institutioner och aktörer adresseras kan äganderätt och dess konsekvenser lyftas med fokus på lagstiftning och juridik.
2. Ytterligare resultat från projektet
Projektet har resulterat i ett samarbete med professor William Sandoval, UCLA, professor Gale Sinatra, USC och professor William Bosshardt, Florida Atlantic University. Dessa presnteras nedan.
- Ansökan inskickad till Vetenskapsrådet för workshops (2021–2022) för att utforma gemensamma projektansökningar om klimatundervisning med fokus på samhällsvetenskap och utveckling av elevers handlingskompetens.
- Projektansökan inskickad till Formas; utveckling av undervisning och forskning om elevers uppfattningar om klimatpåverkan i närmiljön – klimatundervisning som skapar motivation och intresse och rör samhälleliga lösningar. Åk 6, i Stockholm och LA. Tillsammans med prof. Gale Sinatra, University of Southern California.
- Samarbete rörande gemensamma symposier att skicka in i höst till EARLI konferens 2021 som rör klimatundervisning.
Professor William Bosshardt is Professor of Economics and Director of the FAU Center for Economic Education at Florida Atlantic University. Bosshardt has published articles in leading economics journals dealing with the effectiveness of economics and personal finance education and teaches environmental economics at Florida Atlantic University. He recently developed a series of high school lessons plans in environmental economics for the Federal Reserve Bank of St. Louis. https://business.fau.edu/faculty-research/faculty-profiles/profile/wbosshar.php
Professor William Sandoval, Department of Education, University of California, Los Angeles, specialised in science and climate change education. Sandoval’s research concerns how students may come to understand school science in ways that help them engage with science in everyday life and focused on students’ ideas about the features of persuasive scientific arguments. Work is conducted in the mode of educational design research as a means to improve practice and develop situated learning theory. Sandoval is engaged in the Environmental and Climate Change Literacy Project in California ECCLPS. https://gseis.ucla.edu/directory/william-sandoval/
Professor Gale Sinatra, Rossier School of Education, University of Southern California, is renowned for her research on the roles of emotion and motivation, particularly controversial topics like climate change. Sinatra’s area of research explores cognitive, motivational, and emotional barriers to promoting conceptual change and the ways students think about science. https://rossier.usc.edu/faculty-and-research/directories/a-z/profile/?id=35
3. Nya forskningsfrågor
Nya forskningsfrågor som inkluderats i projektansökningar till Formas och Vetenskapsrådet:
- Hur kan undervisning i samhällskunskap utformas som rör klimatlösningar och centrala begrepp (externaliteter, miljökostnad) och styrmedel (skatter, subventioner och lagstiftning)? Åk 6 och 9 i grundskolan.
- Hur kan undervisning i samhällskunskap utformas som utvecklar mediakompetens och samhällsintresse? Gymnasiet, yrkesprogram.
- Hur kan klimatundervisning som skapar motivation och intresse och rör samhälleliga lösningar utformas? Åk 6. Tillsammans med prof. Gale Sinatra, University of Southern California.
- Hur kan journalistutbildning utformas så att studenter utvecklar kunskap om klimatförändringar samt kunskap om hur denna slags information kan presenteras för läsare/medborgare. Tillsammans med prof. Anna Roosvall, Inst. för mediestudier/SU.
4. Spridning av resultat samt samverkan
Artiklar som publicerats presenteras på Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik, Stockholms universitet:
Ekström, L. & C. Lundholm (2020). ‘How much politics is there?’ Exploring students’ views on values and impartiality in political science from an epistemic cognition perspective. Journal of Political Science Education.
https://www.su.se/hsd/publikationer/nya-publikationer/uppfattar-studenter-undervisning-i-statsvetenskap-som-politisk-1.489522
Lundholm, C. (2019). Where to look and what to do? Blank and bright spots in research on environmental and climate change education. Editorial. Environmental Education Research. 25(10):1427–1437.
https://www.su.se/hsd/publikationer/nya-publikationer/ny-artikel-professor-cecilia-lundholm-har-publicerat-i-eer-1.478996
1000 viewers.
Torbjörnsson, T. & Lundholm, C. (2019). Potential conflicts between ownership rights and environmental protection: Swedish undergraduate students’ views. Environmental Education Research.
https://www.su.se/hsd/publikationer/nya-publikationer/cecilia-lundholm-publicerar-artikel-i-eer-1.460278
Artiklar är vidare tillgängliga som open access samt presenteras på https://www.researchgate.net/profile/Cecilia_Lundholm2
Intervju
Forskningsresultat presenteras i en intervju för Stockholms universitet den 22 november 2019. Samhällskunskapslärare viktiga för elevers miljöhandlingar.
5. Publikationslista och länk till egna webbsidor
(*) Open access
Artiklar
Arrhenius, M., Lundholm, C. and G. Bladh (accepted). Swedish 12–13 year-old students’ conceptions of the causes and processes forming eskers and erratics. Journal of Geoscience Education.
* Ekström, L. & C. Lundholm (2020). ‘How much politics is there?’ Exploring students’ views on values and impartiality in political science from an epistemic cognition perspective. Journal of Political Science Education. https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/15512169.2020.1730863
* Jägerskog, A-S, Davies, P., & C. Lundholm (2019). Students’ understanding of causation in pricing: a phenomenographic analysis. Journal of Social Science Education. https://www.jsse.org/index.php/jsse/article/view/1421
* Lundholm, C. (2019). Where to look and what to do? Blank and bright spots in research on environmental and climate change education. Editorial. Environmental Education Research. 25(10):1427–1437. https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/13504622.2019.1700066
Lofthouse, R., Greenway, C., Davies, P., Davies, D. & C. Lundholm (accepted). Pre-service teachers’ conceptions of their own learning: does context make a difference? Research Papers in Education.
* Torbjörnsson, T. & Lundholm, C. (2019). Potential conflicts between ownership rights and environmental protection: Swedish undergraduate students’ views. Environmental Education Research. https://www-tandfonline-https://www-tandfonline-com.ezp.sub.su.se/doi/full/10.1080/13504622.2019.1677860
Konferensbidrag
Lundholm, C. (accepted). Are policies controversial? Exploring students’ views in economics on impartiality, values, political controversy and knowledge for environmental change. Nordic Conference in Social Studies Didactics, October 5–7, 2020, Vasa, Finland.
Lundholm, C. (accepted). Are policies controversial? Exploring students’ views in economics on impartiality, values, political controversy and knowledge for environmental change. 12th International Conference on Conceptual Change, June 25-27, 2020, Zwolle, Netherlands.
Bokkapitel
Lundholm, C. (2018). Conceptual change and the complexity of learning. In T. Amin & O. Levrini (Eds.). Converging Perspectives on Conceptual Change. Mapping an Emerging Paradigm in the Learning Sciences. (pp. 34-42). London: Routledge.
Intervju
Sammanfattning av forskningsresultat på Stockholms universitets hemsida
Samhällskunskapslärare viktiga för elevers miljöhandlingar - intervju på Stockholm universitets hemsida
Hemsidor
https://www.su.se/profiles/ceci-1.190497
https://www.researchgate.net/profile/Cecilia_Lundholm2