Uppmärksamhet och ekonomiskt beslutsfattande
Traditionella ekonomiska modeller utgår från att aktörer är rationella och har stabila preferenser. Nyligen har en mer komplex syn på ekonomiskt beslutsfattande växt fram. En viktig del i denna utveckling har varit att inse att människor har kognitiva begränsningar. Ofta är det svårt att ta in och utvärdera all information och beslutsfattare tvingas därför fokusera på vissa aspekter och egenskaper hos de möjliga alternativen. Det kan till exempel leda till att konsumenter fokuserar på priset, istället för kvaliteten, när en vara säljs till ett rabatterat pris. Eller att personer fokuserar för mycket på det omedelbara besväret av att gå till gymmet på bekostnad av de mer diffusa framtida hälsovinsterna. Faktum är att sådana fokuseringseffekter kan vara drivande bakom många välkända skevheter i beslutsfattande (choice biases).
Det övergripande syftet med detta projekt är att förstå vilka faktorer som skapar och påverkar fokuseringseffekter hos individer. Detta kommer vi att studera med hjälp av ekonomiska experiment och med ögonspårningsteknik. Vi kommer också att matcha experimentell data med hushållsdata för att undersöka hur fokusering påverkar ekonomiskt beslutsfattandet inom viktiga områden såsom pensionssparande och hälsa.
Att förstå fokuseringseffekter och vad som styr dessa är av stort intresse för samhället, speciellt eftersom företag och offentlig policy kan påverka vad människor riktar sin uppmärksamhet på.
Det övergripande syftet med detta projekt är att förstå vilka faktorer som skapar och påverkar fokuseringseffekter hos individer. Detta kommer vi att studera med hjälp av ekonomiska experiment och med ögonspårningsteknik. Vi kommer också att matcha experimentell data med hushållsdata för att undersöka hur fokusering påverkar ekonomiskt beslutsfattandet inom viktiga områden såsom pensionssparande och hälsa.
Att förstå fokuseringseffekter och vad som styr dessa är av stort intresse för samhället, speciellt eftersom företag och offentlig policy kan påverka vad människor riktar sin uppmärksamhet på.
Slutredovisning
VETENSKAPLIG REDOVISNING
Det övergripande målet med detta projekt har varit att förstå hur uppmärksamhet påverkar beslutsfattande och vilka faktorer i en valsituation som påverkar vad beslutsfattaren fokuserar på. I den första delen av projektet testade vi modellen av Köszegi och Szeidl (2013) som antar att beslutfattare fokuserar på de attribut där alternativen skiljer sig mycket åt.
För att testa denna typ av fokuseffekter genomförde vi en serie onlineexperiment. Målet med dessa experiment var också att identifiera de faktorer som påverkar när fokuseffekter är relevanta. I enlighet med vår ansökan undersökte vi även fokuseffekter med hjälp av ögonspårningsteknik (eye-tracking). Tyvärr visade sig metoden vara mindre givande än vad vi ursprungligen förväntat oss på grund av de begränsningar i antalet deltagare som tekniken tillåter.
Den första delen av projektet hade ett tydlig fokus på att testa teorier om fokus och uppmärksamhet. Till följd av COVID-19 pandemin, skiftade vi under den senare delen av projektet vårt fokus mot att förstå hur uppmärksamhet och information påverkar beteenden i de nya kontexter som uppstod under pandemin.
I en studie genomförde vi ett onlineexperiment för att förstå hur information om de nya effektiva COVID-19-vaccinerna påverkar människors vilja att följa rekommendationer och deras uppfattning om pandemin. Våra resultat visade vaccininformation gjorde människor mer optimistiska och mindre villiga att följa rekommendationer.
I en annan studie genomförde vi ett onlinevalsexperiment för att utvärdera hur olika typer av karantäner påverkar individernas välbefinnande och hur det relaterar till striktheten av karantänen. Vi undersökte också hur olika scenariobeskrivningar påverkar den upplevda kostnaden av att följa karantänsregler.
Slutligen designade vi ett storskaligt fältexperiment för att testa hur olika interventioner påverkar människors vaccinationsbeslut. Vi undersökte till exempel hur vaccination påverkades av monetära incitament och interventioner där deltagarna fick fokusera på de sociala aspekterna av vaccinationsbeslutet.
DE VIKTIGASTE RESULTATEN
Fokus i ekonomiska val
I Andersson, Ingebretsen Carlson och Wengström (2021) undersökte antagandet i Köszegi och Szeidl (2013) att individer ökar sitt fokus på de attribut för vilka de tillgängliga alternativen skiljer sig mer åt. Studien baserades på en serie experiment med över 1 900 försökspersoner som rekryterades genom Amazon Mechanical Turks plattform. Försökspersonerna presenterades för en serie val där de ombads att välja mellan olika utbetalningsalternativ som skiljde sig åt gällande när i tiden som utbetalningarna skulle ske. Målet med designen var att studera hur preferenser över två huvudalternativ påverkades av ett tredje icke-relevant alternativ. De icke-relevanta alternativen var utformat för att vara oattraktivt men för att göra ett av de två huvudalternativen mer tilltalande enligt fokuseringsmodellen. Hypotesen var att ett huvudalternativ skulle öka i popularitet om intervallet för dess starkaste attribut ökade till följd av ett nytt icke-relevant alternativ introducerats.
I studien fann vi evidens för en signifikant fokuseringseffekt. När ett alternativ manipulerades för att öka fokus på dess starkaste attribut var det cirka 12 % större sannolikhet att försökspersoner valde det alternativet.
För att avgöra om fokuseringseffekten varierar beroende på olika aspekter av valsituationen, genomförde vi en serie ytterligare experiment. I dessa experiment har vi: (i) ändrat hur alternativen presenterades, antingen med hjälp av grafer som i det första experimentet eller med siffror, och (ii) manipulera graden av reflektion genom att antingen kräva att försökspersonerna svarar inom 20 sekunder eller tvinga dem att vänta i 20 sekunder innan de fattar ett beslut. I enlighet med vårt första experiment observerade vi en fokuseringseffekt. Men när vi uppmuntrade reflektion genom att kräva att de väntade innan de svarade, eller när vi presenterade alternativen med siffror, blev fokuseffekterna mindre och inte längre statistiskt signifikanta.
Information, uppmärksamhet och optimism i slutet av pandemin
I Andersson, Campos-Mercade, Meier och Wengström (2021) undersökte vi under hösten 2020 de beteendemässiga effekterna att fästa uppmärksamheten på de annalkande COVID-19-vaccinen. Vi studerade hur nyheter om vaccinen och dess effektivitet påverkade människors vilja att följa rekommendationer. Studien baserades på ett onlineexperiment som genomfördes innan vaccinerna blev tillgängliga för allmänheten. Vi fann att en grupp deltagare som fick information om vaccinerna blev mindre villiga att hålla avstånd och stanna hemma.
Resultaten av denna studie tyder på att sättet och i vilken utsträckning vaccin diskuteras av myndigheter och medier påverkar efterlevnaden av hälsorekommendationer. På förhand var denna effekt inte självklar. Å ena sidan kan fokus på ett kommande vaccin uppmuntra individer att anstränga sig för att undvika infektion tills vaccinerna blir tillgängliga. Å andra sidan har forskning visat att optimism och positivt humör kan leda till ökat risktagande. Vår studie ger stöd för den senare mekanismen. De som fick (positiva) nyheter om vaccinet blev mer optimistiska och trodde att pandemin skulle ta slut tidigare. Detta ledde sedan till en minskad uppmärksamhet på behovet av social distansering och andra förebyggande åtgärder. Vi uppskattade att fram till juli 2021 kunde upp till hälften av de positiva effekterna av vaccinerna på COVID-19-fall i Sverige ha motverkats sådana optimistiska vaccinsförväntningar.
Interventioner som betonar sociala aspekter ökar inte vaccinationsviljan
I Campos-Mercade m.fl. 2021 genomförde vi en randomiserad kontrollerad studie (RCT) för att undersöka en rad beteendemässiga interventioner för att öka vaccinationsviljan. Vi använde olika beteendemässiga så kallade nudges där vi bad deltagarna: (i) att göra en lista över fyra personer som skulle ha nytta av att de vaccinerade sig (med syfte att fokusera på de positiva effekterna som vaccination har för andra), (ii) att skriva ner argument som skulle övertyga någon annan att vaccinera sig (med syfte att tvinga deltagarna att reflektera och fokusera på argument för vaccinering) och (iii) att delta i ett quiz med information om säkerheten och effektiviteten hos COVID-19-vaccinerna (för att sätta fokus på vaccinens effektivitet och låga risk). Vi inkluderade också en grupp där deltagarna fick 200 kronor för att vaccinera sig. Totalt, rekryterade vi ett representativt urval av 8 286 deltagare i åldern 18-49 år från en webbpanel och delade slumpmässigt in dem i de olika interventionsgrupperna eller en kontrollgrupp. Studien genomfördes samtidigs som regionerna öppnade upp för vaccination i deltagarnas åldersgrupper. Information om vaccinationsstatus för varje deltagare samlades in från det nationella vaccinationsregistret som förvaltas av Folkhälsomyndigheten.
Vår huvudsakliga utfallsvariabel var om deltagarna vaccinerade sig inom 30 dagar efter de deltagit i vår studie. Vi fann att monetära incitament ökade vaccinationstakten med 4,2 procentenheter, från en grundnivå på 71,6%. Nudgeinterventionerna hade däremot ingen statistiskt signifikant inverkan på vaccinationsgraden. Det vill säga, interventioner som syftade till att ändra individens uppmärksamhet genom att fokusera på vaccinens positiva externa effekter eller säkerhet hade ingen signifikant inverkan på deltagarnas vaccinationsbeslut.
NYA FORSKNINGSFRÅGOR
En rad nya forskningsfrågor har uppstått under projektet gång. Flera av dem kretsar kring relationen mellan osäkerhet och fokuseffekter. Med osäkerhet menar vi situationer där utfallet av en handling är osäkert och beslutsfattare inte kan tillskriva sannolikheter till de möjliga utfallen. Osäkerhet är allmänt förekommande och finns i varierande grad i de flesta beslutssituationer. Vi vill nu förstå hur fokuseffekter och rad andra så kallade kontexteffekter påverkas av osäkerhet och i vilken utsträckning dessa effekter blir starkare när osäkerheten ökar. Tillsammans med Geoffrey Castillo vid Universitetet i Wien har vi börjat arbeta på ett par projekt inom detta område. Som ett första steg har vi utvecklat en virtuell bingomaskin som kan användas för att simulera osäkerhet i webbaserade experiment. Som ett andra steg har vi designat och genomfört ett experiment där vi undersöker hur osäkerhet påverkar olika kontexteffekter inklusive fokuseffekten. I framtiden planerar gå vidare och använda den virtuella bingomaskinen för att undersöka osäkerhetspreferenser och kontexteffekter i storskaliga representativa urval.
SPRIDNING OCH SAMVERKAN
Projektgruppen har spridit forskningsresultaten i olika kanaler, inklusive seminariepresentationer vid Lunds universitet, Köpenhamns universitet, Universitetet i Groningen, Universitetet i Barcelona, Middlesex University och Universitetet i St Gallen samt konferenspresentationer vid ESA European Meeting i Bergen, NCBEE i Oslo, SBEN workshop i Stockholm och John Hopkins University och LSE Conference on Experimental Insights from Behavioral Economics on COVID-19. Projektgruppen har också spridit resultaten genom en mängd olika medier och policyforum, bland annat BBC World News, Bloomberg, Marginal Revolution, Washington Post, The Times (UK), SR Ekonomiekot extra, Ilta-Sanomat, Hufvudstadsbladet, Aftonbladet, Göteborgs-Posten, forskning.se, abcnyheter.no, TV2 Danmark, SVT, Svenska Dagbladet och policyseminarier vid IFN och SNS. Vi har också skrivit blogginlägg på ekonomistas.se och VoxEU.
Det övergripande målet med detta projekt har varit att förstå hur uppmärksamhet påverkar beslutsfattande och vilka faktorer i en valsituation som påverkar vad beslutsfattaren fokuserar på. I den första delen av projektet testade vi modellen av Köszegi och Szeidl (2013) som antar att beslutfattare fokuserar på de attribut där alternativen skiljer sig mycket åt.
För att testa denna typ av fokuseffekter genomförde vi en serie onlineexperiment. Målet med dessa experiment var också att identifiera de faktorer som påverkar när fokuseffekter är relevanta. I enlighet med vår ansökan undersökte vi även fokuseffekter med hjälp av ögonspårningsteknik (eye-tracking). Tyvärr visade sig metoden vara mindre givande än vad vi ursprungligen förväntat oss på grund av de begränsningar i antalet deltagare som tekniken tillåter.
Den första delen av projektet hade ett tydlig fokus på att testa teorier om fokus och uppmärksamhet. Till följd av COVID-19 pandemin, skiftade vi under den senare delen av projektet vårt fokus mot att förstå hur uppmärksamhet och information påverkar beteenden i de nya kontexter som uppstod under pandemin.
I en studie genomförde vi ett onlineexperiment för att förstå hur information om de nya effektiva COVID-19-vaccinerna påverkar människors vilja att följa rekommendationer och deras uppfattning om pandemin. Våra resultat visade vaccininformation gjorde människor mer optimistiska och mindre villiga att följa rekommendationer.
I en annan studie genomförde vi ett onlinevalsexperiment för att utvärdera hur olika typer av karantäner påverkar individernas välbefinnande och hur det relaterar till striktheten av karantänen. Vi undersökte också hur olika scenariobeskrivningar påverkar den upplevda kostnaden av att följa karantänsregler.
Slutligen designade vi ett storskaligt fältexperiment för att testa hur olika interventioner påverkar människors vaccinationsbeslut. Vi undersökte till exempel hur vaccination påverkades av monetära incitament och interventioner där deltagarna fick fokusera på de sociala aspekterna av vaccinationsbeslutet.
DE VIKTIGASTE RESULTATEN
Fokus i ekonomiska val
I Andersson, Ingebretsen Carlson och Wengström (2021) undersökte antagandet i Köszegi och Szeidl (2013) att individer ökar sitt fokus på de attribut för vilka de tillgängliga alternativen skiljer sig mer åt. Studien baserades på en serie experiment med över 1 900 försökspersoner som rekryterades genom Amazon Mechanical Turks plattform. Försökspersonerna presenterades för en serie val där de ombads att välja mellan olika utbetalningsalternativ som skiljde sig åt gällande när i tiden som utbetalningarna skulle ske. Målet med designen var att studera hur preferenser över två huvudalternativ påverkades av ett tredje icke-relevant alternativ. De icke-relevanta alternativen var utformat för att vara oattraktivt men för att göra ett av de två huvudalternativen mer tilltalande enligt fokuseringsmodellen. Hypotesen var att ett huvudalternativ skulle öka i popularitet om intervallet för dess starkaste attribut ökade till följd av ett nytt icke-relevant alternativ introducerats.
I studien fann vi evidens för en signifikant fokuseringseffekt. När ett alternativ manipulerades för att öka fokus på dess starkaste attribut var det cirka 12 % större sannolikhet att försökspersoner valde det alternativet.
För att avgöra om fokuseringseffekten varierar beroende på olika aspekter av valsituationen, genomförde vi en serie ytterligare experiment. I dessa experiment har vi: (i) ändrat hur alternativen presenterades, antingen med hjälp av grafer som i det första experimentet eller med siffror, och (ii) manipulera graden av reflektion genom att antingen kräva att försökspersonerna svarar inom 20 sekunder eller tvinga dem att vänta i 20 sekunder innan de fattar ett beslut. I enlighet med vårt första experiment observerade vi en fokuseringseffekt. Men när vi uppmuntrade reflektion genom att kräva att de väntade innan de svarade, eller när vi presenterade alternativen med siffror, blev fokuseffekterna mindre och inte längre statistiskt signifikanta.
Information, uppmärksamhet och optimism i slutet av pandemin
I Andersson, Campos-Mercade, Meier och Wengström (2021) undersökte vi under hösten 2020 de beteendemässiga effekterna att fästa uppmärksamheten på de annalkande COVID-19-vaccinen. Vi studerade hur nyheter om vaccinen och dess effektivitet påverkade människors vilja att följa rekommendationer. Studien baserades på ett onlineexperiment som genomfördes innan vaccinerna blev tillgängliga för allmänheten. Vi fann att en grupp deltagare som fick information om vaccinerna blev mindre villiga att hålla avstånd och stanna hemma.
Resultaten av denna studie tyder på att sättet och i vilken utsträckning vaccin diskuteras av myndigheter och medier påverkar efterlevnaden av hälsorekommendationer. På förhand var denna effekt inte självklar. Å ena sidan kan fokus på ett kommande vaccin uppmuntra individer att anstränga sig för att undvika infektion tills vaccinerna blir tillgängliga. Å andra sidan har forskning visat att optimism och positivt humör kan leda till ökat risktagande. Vår studie ger stöd för den senare mekanismen. De som fick (positiva) nyheter om vaccinet blev mer optimistiska och trodde att pandemin skulle ta slut tidigare. Detta ledde sedan till en minskad uppmärksamhet på behovet av social distansering och andra förebyggande åtgärder. Vi uppskattade att fram till juli 2021 kunde upp till hälften av de positiva effekterna av vaccinerna på COVID-19-fall i Sverige ha motverkats sådana optimistiska vaccinsförväntningar.
Interventioner som betonar sociala aspekter ökar inte vaccinationsviljan
I Campos-Mercade m.fl. 2021 genomförde vi en randomiserad kontrollerad studie (RCT) för att undersöka en rad beteendemässiga interventioner för att öka vaccinationsviljan. Vi använde olika beteendemässiga så kallade nudges där vi bad deltagarna: (i) att göra en lista över fyra personer som skulle ha nytta av att de vaccinerade sig (med syfte att fokusera på de positiva effekterna som vaccination har för andra), (ii) att skriva ner argument som skulle övertyga någon annan att vaccinera sig (med syfte att tvinga deltagarna att reflektera och fokusera på argument för vaccinering) och (iii) att delta i ett quiz med information om säkerheten och effektiviteten hos COVID-19-vaccinerna (för att sätta fokus på vaccinens effektivitet och låga risk). Vi inkluderade också en grupp där deltagarna fick 200 kronor för att vaccinera sig. Totalt, rekryterade vi ett representativt urval av 8 286 deltagare i åldern 18-49 år från en webbpanel och delade slumpmässigt in dem i de olika interventionsgrupperna eller en kontrollgrupp. Studien genomfördes samtidigs som regionerna öppnade upp för vaccination i deltagarnas åldersgrupper. Information om vaccinationsstatus för varje deltagare samlades in från det nationella vaccinationsregistret som förvaltas av Folkhälsomyndigheten.
Vår huvudsakliga utfallsvariabel var om deltagarna vaccinerade sig inom 30 dagar efter de deltagit i vår studie. Vi fann att monetära incitament ökade vaccinationstakten med 4,2 procentenheter, från en grundnivå på 71,6%. Nudgeinterventionerna hade däremot ingen statistiskt signifikant inverkan på vaccinationsgraden. Det vill säga, interventioner som syftade till att ändra individens uppmärksamhet genom att fokusera på vaccinens positiva externa effekter eller säkerhet hade ingen signifikant inverkan på deltagarnas vaccinationsbeslut.
NYA FORSKNINGSFRÅGOR
En rad nya forskningsfrågor har uppstått under projektet gång. Flera av dem kretsar kring relationen mellan osäkerhet och fokuseffekter. Med osäkerhet menar vi situationer där utfallet av en handling är osäkert och beslutsfattare inte kan tillskriva sannolikheter till de möjliga utfallen. Osäkerhet är allmänt förekommande och finns i varierande grad i de flesta beslutssituationer. Vi vill nu förstå hur fokuseffekter och rad andra så kallade kontexteffekter påverkas av osäkerhet och i vilken utsträckning dessa effekter blir starkare när osäkerheten ökar. Tillsammans med Geoffrey Castillo vid Universitetet i Wien har vi börjat arbeta på ett par projekt inom detta område. Som ett första steg har vi utvecklat en virtuell bingomaskin som kan användas för att simulera osäkerhet i webbaserade experiment. Som ett andra steg har vi designat och genomfört ett experiment där vi undersöker hur osäkerhet påverkar olika kontexteffekter inklusive fokuseffekten. I framtiden planerar gå vidare och använda den virtuella bingomaskinen för att undersöka osäkerhetspreferenser och kontexteffekter i storskaliga representativa urval.
SPRIDNING OCH SAMVERKAN
Projektgruppen har spridit forskningsresultaten i olika kanaler, inklusive seminariepresentationer vid Lunds universitet, Köpenhamns universitet, Universitetet i Groningen, Universitetet i Barcelona, Middlesex University och Universitetet i St Gallen samt konferenspresentationer vid ESA European Meeting i Bergen, NCBEE i Oslo, SBEN workshop i Stockholm och John Hopkins University och LSE Conference on Experimental Insights from Behavioral Economics on COVID-19. Projektgruppen har också spridit resultaten genom en mängd olika medier och policyforum, bland annat BBC World News, Bloomberg, Marginal Revolution, Washington Post, The Times (UK), SR Ekonomiekot extra, Ilta-Sanomat, Hufvudstadsbladet, Aftonbladet, Göteborgs-Posten, forskning.se, abcnyheter.no, TV2 Danmark, SVT, Svenska Dagbladet och policyseminarier vid IFN och SNS. Vi har också skrivit blogginlägg på ekonomistas.se och VoxEU.