Arbetsvillkor i slutet av arbetslivet, vägar till pension och hälsa efter pensionering
Genom att analysera individuella livsförlopp från ett antal Europeiska länder avser detta projekt att besvara följande huvudfrågor: (1) hur påverkar fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljöfaktorer utträdesvägar från arbetslivet; (2) hur inverkar sociala trygghetssystem på övergången mellan arbete och pension, och (3) hur påverkar olika utträdesvägar från arbetslivet i sin tur individers hälsa efter pensionering. En central utgångspunkt för projektet är att utträde från arbetslivet för många äldre individer är en utdragen process över tid som kännetecknas av olika kombinationer av arbete och tid utanför arbetskraften och inkomstkällor. Arbetsmiljöfaktorer, tillsammans med sociala trygghetssystem, är i detta sammanhang viktiga eftersom de i hög grad påverkar vilka utträdesvägar som är öppna och möjliga för individer att ta. Projektet avser också belysa betydelsen av socioekonomisk position och kön för arbetsvillkor, utträdesvägar och hälsa efter pensionering. En viktig metodologisk utgångspunkt för projektet är s.k. sekvensanalys som är särskilt lämpad för analyser av komplexa livsförlopp. Projektet använder panel-data på individ-nivå från undersökningen SHARE som genomförts sex gånger sedan 2004 och i nuläget omfattar 27 länder, kombinerat med data på länder-nivå om sociala trygghetssystem från den s.k. SPIN-databasen.
Slutredovisning
Syfte och utveckling
Detta projekt hade tre övergripande syften: 1. Att analysera hur arbetsförhållandena sent i arbetslivet påverkar individers övergång från arbete till pension; 2. Att analysera i vilken utsträckning dessa övergångar påverkas av välfärdsstatliga transfereringssystem; och 3. Att analysera sambandet mellan övergångar från arbete till pension och hälsa efter pensionering. Projektet kombinerar ett livsloppsperspektiv - genom att analysera hur arbetsförhållanden påverkar övergångar från arbete till pension och hälsa efter pensionering, och ett komparativt perspektiv - genom att analysera hur välfärdsstatliga arrangemang i olika länder (som t.ex. möjligheter till förtidspension) påverkar både övergångar från arbete till pension och hälsa under pensionering. Data på individnivå i projektet kom från SHARE-undersökningarna, som innehåller komparativa paneldata på individnivå. Vid tidpunkten för projektet hade SHARE-undersökningarna genomförts sex gånger, med början 2004, och omfattade 27 länder. Projektet kom också att utnyttja data från SHARELIFE, som innehåller livsförloppsdata för varje respondent som deltog i våg 2 i den vanliga SHARE-undersökningen. SHARELIFE-data täcker områden som barndomsförhållanden, familjebildning, hälsa och arbete, inklusive mått på arbetsförhållanden och arbetsmiljö. Dessa data kombinerades med information på från den så kallade SPIN-databasen om välfärdsstatliga transfereringssystem i olika länder.
En viktig del av projektet bestod i att koda perioder av sjukfrånvaro under individers hela arbetsliv. Detta visade sig vara en utmanande uppgift eftersom det finns olika typer av information om sjukperioder i SHARE, och denna information stämmer inte alltid överens (till exempel med avseende på när en sjukfrånvaroperiod börjar och slutar). En innovation jämfört med den ursprungliga projektbeskrivningen var beslutet att även använda faktisk ersättning från olika välfärdsstatliga system (med avseende på syfte 2) istället för att enbart förlita sig på institutionella data.
Resultat
De tre viktigaste slutsatserna från projektet är följande:
1. Respondenter med en krävande arbetssituation i slutet i arbetslivet har större sannolikhet att lämna arbetskraften i förtid, genom att använda system för förtidspensionering men också sociala trygghetssystem som arbetslöshets- och sjukersättning.
2. Personer med en krävande arbetssituation i slutet av arbetslivet har större sannolikhet att rapportera sämre psykisk hälsa och livskvalitet efter pensioneringen.
3. Olika transfereringssystem modererar sambandet mellan arbetssituation i slutet av arbetslivet och mental hälsa och livskvalitet efter pensionering.
Sammantaget tyder resultaten från projektet på att beslutsfattare behöver göra komplexa avvägningar när det gäller hållbara arbetsliv. Å ena sidan har tidigare forskning pekat på att transfereringssystem som gör det möjligt för individer att lämna arbetsmarknaden – helt eller delvis – före den lagstadgade pensionsåldern utgör en kraftfull "pull"-faktor som motverkar deltagande i arbetskraften högre upp i åldrarna. Det har därför hävdats att alltför generösa system för förtidspensionering kan leda till både minskade skatteintäkter och ökade sociala utgifter. Till detta kan läggas att kan arbete högt upp i åldrarna har visat sig ha viktiga sociala och ekonomiska fördelar på individnivå. Å andra sidan pekar detta projekt på att dessa positiva effekter måste vägas mot de positiva effekterna av att tillhandahålla relativt generösa system som tillåter individer att lämna arbetskraften före den lagstadgade pensionsåldern, särskilt för individer med ogynnsamma arbetsförhållanden sent i arbetslivet.
Utöver dessa tre slutsatser vill jag peka på två andra slutsatser som kan dras från detta projekt. Den första av dessa slutsatser gäller den socialpolitiska nivån. Detta projekt har visat att det finns flera transfereringssystem som individer kan utnyttja om och när de lämnar arbetskraften i förtid, beroende på vilket land de bor i. Till exempel kan individer i vissa länder förlita sig på förtidspensioner om de lämnar arbetskraften före den lagstadgade pensionsåldern. I andra länder finns det inga system för förtidspension, men individer kan istället (till exempel) utnyttja arbetslöshets- eller sjukersättningar tillgängliga för äldre arbetstagare som av hälsoskäl inte kan delta i betalt arbete, men som inte uppnått den officiella pensionsåldern. Det är därför viktigt att beakta vad som kan kallas för ”institutional equivalence”, vid analyser av utträde ur arbetskraften men också i socialpolitiska analyser mer generellt. ”Institutional equivalence” kan definieras som situationer då olika transfereringssystem – som t.ex. förtidspension, sjuk- och arbetslöshetsersättningssystem – används för att uppnå liknande syften. ”Institutional equivalence” är ofta närvarande när man jämför länder, men kan också finnas när man analyserar ett enskilt land över tid. Ett exempel på detta är att systemet för förtidspension i Sverige formellt avskaffades 2003, men äldre arbetstagare i praktiken ändå beviljades förtidspension genom till exempel sjukpenningsystemet.
Den andra slutsatsen avser individnivå och betydelsen av olika dimensioner eller aspekter av arbetsförhållanden. Slutsats 1 ovan, att respondenter med en krävande arbetssituation sent i arbetslivet har större sannolikhet att lämna arbetskraften tidigt, gäller både individer med en arbetssituation som kan betecknas som "passiv" och "högbelastning”. Enligt krav-kontroll modellen är förenas dessa två arbetssituationer av låg kontroll (till skillnad från arbetssituation som kan betecknas som "aktiva" och "lågbelastning”, där kontrollen är hög). Detta pekar på vikten av kontroll och inflytande, både över den närmaste arbetsmiljön (uppgiftskontroll) men också på organisatorisk nivå, vid analyser av utträde ur arbetskraften.
Spridning av forskning
Projektperioden sammanföll med Corona-pandemin, vilket begränsade möjligheten att sprida resultat från projektet vid internationella konferenser. Jag lyckades dock presentera resultat från projektet vid den årliga konferensen för European Consortium of Sociological Research (ECSR) vid universitetet i Lausanne, Schweiz, den 12-14 september 2019.
Jag presenterade även resultat från projektet vid det svenska ESPAnet (Nätverket för forskning om socialpolitik och välfärd) årsmöte i Umeå, 24-25 november 2022.
Jag vill här påpeka att uppsatsen som presenterades i Umeå (med titeln ”The scarring effects of long-term sickness absence. A comparative and life-course analysis of the role of sickness benefits”) skrevs tillsammans med Maria Forslund, dåvarande doktorand, numera doktor och anställd vid Folkhälsomyndigheten. The plan is to finalize this paper and send it to a journal in 2024.
Publikationer
Peer-reviewed journals
Sjöberg, Ola. (2023) "Work-retirement transitions and mental health: A longitudinal analysis of the role of social protection generosity in 11 countries." Scandinavian Journal of Public Health 51.1: 90-97. doi.org/10.1177/14034948211042 Open access
Sjöberg, Ola. (2022) "Routes to retirement, working conditions and quality of life in comparative perspective." Health & Place 75: 102797. doi.org/10.1016/j.healthplace.2022.102797 Open access
Manuscripts
Sjöberg, Ola. (2019) “Retirement trajectories, social policies and health in Europe”. Paper presented at the annual conference of European Consortium of Sociological Research (ECSR), university of Lausanne, Switzerland, 12-14 september 2019.
Sjöberg, Ola and Maria Forslund (2022) ”The scarring effects of long-term sickness absence. A comparative and life-course analysis of the role of sickness benefits”. Paper presented at the annual meeting of the Swedish ESPAnet (Nätverket för forskning om socialpolitik och välfärd) in Umeå, november 24-25 2022
Detta projekt hade tre övergripande syften: 1. Att analysera hur arbetsförhållandena sent i arbetslivet påverkar individers övergång från arbete till pension; 2. Att analysera i vilken utsträckning dessa övergångar påverkas av välfärdsstatliga transfereringssystem; och 3. Att analysera sambandet mellan övergångar från arbete till pension och hälsa efter pensionering. Projektet kombinerar ett livsloppsperspektiv - genom att analysera hur arbetsförhållanden påverkar övergångar från arbete till pension och hälsa efter pensionering, och ett komparativt perspektiv - genom att analysera hur välfärdsstatliga arrangemang i olika länder (som t.ex. möjligheter till förtidspension) påverkar både övergångar från arbete till pension och hälsa under pensionering. Data på individnivå i projektet kom från SHARE-undersökningarna, som innehåller komparativa paneldata på individnivå. Vid tidpunkten för projektet hade SHARE-undersökningarna genomförts sex gånger, med början 2004, och omfattade 27 länder. Projektet kom också att utnyttja data från SHARELIFE, som innehåller livsförloppsdata för varje respondent som deltog i våg 2 i den vanliga SHARE-undersökningen. SHARELIFE-data täcker områden som barndomsförhållanden, familjebildning, hälsa och arbete, inklusive mått på arbetsförhållanden och arbetsmiljö. Dessa data kombinerades med information på från den så kallade SPIN-databasen om välfärdsstatliga transfereringssystem i olika länder.
En viktig del av projektet bestod i att koda perioder av sjukfrånvaro under individers hela arbetsliv. Detta visade sig vara en utmanande uppgift eftersom det finns olika typer av information om sjukperioder i SHARE, och denna information stämmer inte alltid överens (till exempel med avseende på när en sjukfrånvaroperiod börjar och slutar). En innovation jämfört med den ursprungliga projektbeskrivningen var beslutet att även använda faktisk ersättning från olika välfärdsstatliga system (med avseende på syfte 2) istället för att enbart förlita sig på institutionella data.
Resultat
De tre viktigaste slutsatserna från projektet är följande:
1. Respondenter med en krävande arbetssituation i slutet i arbetslivet har större sannolikhet att lämna arbetskraften i förtid, genom att använda system för förtidspensionering men också sociala trygghetssystem som arbetslöshets- och sjukersättning.
2. Personer med en krävande arbetssituation i slutet av arbetslivet har större sannolikhet att rapportera sämre psykisk hälsa och livskvalitet efter pensioneringen.
3. Olika transfereringssystem modererar sambandet mellan arbetssituation i slutet av arbetslivet och mental hälsa och livskvalitet efter pensionering.
Sammantaget tyder resultaten från projektet på att beslutsfattare behöver göra komplexa avvägningar när det gäller hållbara arbetsliv. Å ena sidan har tidigare forskning pekat på att transfereringssystem som gör det möjligt för individer att lämna arbetsmarknaden – helt eller delvis – före den lagstadgade pensionsåldern utgör en kraftfull "pull"-faktor som motverkar deltagande i arbetskraften högre upp i åldrarna. Det har därför hävdats att alltför generösa system för förtidspensionering kan leda till både minskade skatteintäkter och ökade sociala utgifter. Till detta kan läggas att kan arbete högt upp i åldrarna har visat sig ha viktiga sociala och ekonomiska fördelar på individnivå. Å andra sidan pekar detta projekt på att dessa positiva effekter måste vägas mot de positiva effekterna av att tillhandahålla relativt generösa system som tillåter individer att lämna arbetskraften före den lagstadgade pensionsåldern, särskilt för individer med ogynnsamma arbetsförhållanden sent i arbetslivet.
Utöver dessa tre slutsatser vill jag peka på två andra slutsatser som kan dras från detta projekt. Den första av dessa slutsatser gäller den socialpolitiska nivån. Detta projekt har visat att det finns flera transfereringssystem som individer kan utnyttja om och när de lämnar arbetskraften i förtid, beroende på vilket land de bor i. Till exempel kan individer i vissa länder förlita sig på förtidspensioner om de lämnar arbetskraften före den lagstadgade pensionsåldern. I andra länder finns det inga system för förtidspension, men individer kan istället (till exempel) utnyttja arbetslöshets- eller sjukersättningar tillgängliga för äldre arbetstagare som av hälsoskäl inte kan delta i betalt arbete, men som inte uppnått den officiella pensionsåldern. Det är därför viktigt att beakta vad som kan kallas för ”institutional equivalence”, vid analyser av utträde ur arbetskraften men också i socialpolitiska analyser mer generellt. ”Institutional equivalence” kan definieras som situationer då olika transfereringssystem – som t.ex. förtidspension, sjuk- och arbetslöshetsersättningssystem – används för att uppnå liknande syften. ”Institutional equivalence” är ofta närvarande när man jämför länder, men kan också finnas när man analyserar ett enskilt land över tid. Ett exempel på detta är att systemet för förtidspension i Sverige formellt avskaffades 2003, men äldre arbetstagare i praktiken ändå beviljades förtidspension genom till exempel sjukpenningsystemet.
Den andra slutsatsen avser individnivå och betydelsen av olika dimensioner eller aspekter av arbetsförhållanden. Slutsats 1 ovan, att respondenter med en krävande arbetssituation sent i arbetslivet har större sannolikhet att lämna arbetskraften tidigt, gäller både individer med en arbetssituation som kan betecknas som "passiv" och "högbelastning”. Enligt krav-kontroll modellen är förenas dessa två arbetssituationer av låg kontroll (till skillnad från arbetssituation som kan betecknas som "aktiva" och "lågbelastning”, där kontrollen är hög). Detta pekar på vikten av kontroll och inflytande, både över den närmaste arbetsmiljön (uppgiftskontroll) men också på organisatorisk nivå, vid analyser av utträde ur arbetskraften.
Spridning av forskning
Projektperioden sammanföll med Corona-pandemin, vilket begränsade möjligheten att sprida resultat från projektet vid internationella konferenser. Jag lyckades dock presentera resultat från projektet vid den årliga konferensen för European Consortium of Sociological Research (ECSR) vid universitetet i Lausanne, Schweiz, den 12-14 september 2019.
Jag presenterade även resultat från projektet vid det svenska ESPAnet (Nätverket för forskning om socialpolitik och välfärd) årsmöte i Umeå, 24-25 november 2022.
Jag vill här påpeka att uppsatsen som presenterades i Umeå (med titeln ”The scarring effects of long-term sickness absence. A comparative and life-course analysis of the role of sickness benefits”) skrevs tillsammans med Maria Forslund, dåvarande doktorand, numera doktor och anställd vid Folkhälsomyndigheten. The plan is to finalize this paper and send it to a journal in 2024.
Publikationer
Peer-reviewed journals
Sjöberg, Ola. (2023) "Work-retirement transitions and mental health: A longitudinal analysis of the role of social protection generosity in 11 countries." Scandinavian Journal of Public Health 51.1: 90-97. doi.org/10.1177/14034948211042 Open access
Sjöberg, Ola. (2022) "Routes to retirement, working conditions and quality of life in comparative perspective." Health & Place 75: 102797. doi.org/10.1016/j.healthplace.2022.102797 Open access
Manuscripts
Sjöberg, Ola. (2019) “Retirement trajectories, social policies and health in Europe”. Paper presented at the annual conference of European Consortium of Sociological Research (ECSR), university of Lausanne, Switzerland, 12-14 september 2019.
Sjöberg, Ola and Maria Forslund (2022) ”The scarring effects of long-term sickness absence. A comparative and life-course analysis of the role of sickness benefits”. Paper presented at the annual meeting of the Swedish ESPAnet (Nätverket för forskning om socialpolitik och välfärd) in Umeå, november 24-25 2022