Människor använder sig av prosodi – talets melodi och rytm – för att framhäva den viktigaste delen (fokus) av ett yttrande, och lyssnare förlitar sig på prosodin för att förstå och tolka ett budskap. Prosodisk fokusering tar sig olika uttryck i olika språk eller dialekter, och i det här projektet studerar vi i vilken mån sådana skillnader påverkar hur barn utvecklas mot den vuxnes bemästrande av fokusprosodi. Vad som gör det här projektet betydelsefullt är att vi koncentrerar oss på förhållandet mellan hur barn producerar fokusprosodi och hur de använder den i språkförståelsen. Lär sig barn dessa förmågor i någon viss ordning? Och påverkas inlärningen av dessa förmågor av vilket uttryck fokusprosodin tar sig i språkvarieteten i fråga? På så vis kommer projektet att bidra med viktig ny kunskap kring den mer generella frågan hur inflödets egenskaper påverkar förstaspråksinlärningen. Särskilt fonologiska egenskaper har inte fått stor uppmärksamhet hittills i denna pågående diskussion. Vi kommer att spela in och analysera tal från tre- och femåriga barn som talar antingen stockholmska eller skånska. Vi kommer även med hjälp av ögonrörelsemätning att undersöka hur samma barn uppfattar fokusprosodin i sina respektive varieteter av svenska. Att jämföra just stockholmska och skånska är särskilt lämpligt i detta sammanhang, eftersom de två varieteterna skiljer sig i en prosodisk typologi just med tanke på fokustonen, medan andra väsentliga språkliga drag hålls konstant.