Att leva på Mars: Vetenskapen och fiktionen om terraforming och jordens framtid
Antropocenen, människans tidsålder, är förknippad med ett centralt särdrag: kraften av teknovetenskapligt ingripande i jordens miljö. Denna omvälvande potential blev uppenbar i nittonhundratalets andra hälft. Det var den tid då vetenskapen och fiktionen om ”terraforming” fick dragkraft, om att förvandla extrema eller utomjordiska till jordliknande miljöer. Förhoppningar om rymdfärder var lika aktuella som uppfattningar om överutnyttjande och förorening av jorden. Att etablera hållbara samhällen på Mars blev en populär vision som har fått nytt liv i det senaste decenniet genom de antropogena globala miljöförändringarna.
Detta projekt utforskar vetenskapen och fiktionen om Marskolonisering med hjälp av exemplet terraforming som ett skapande av såväl nya miljöer i rymden som modeller för teknologiska rekonstruktioner av jordens miljö. Detta projekt syftar till att beskriva Antropocenen inte bara som en epok som äventyrar jorden, utom främst som en epok som förändrar förståelsen av jordens liv till en minimalistisk princip av överlevnad genom oändliga metaboliska omvandlingar och teknologiska ersättningar. Denna förståelse av livet förenade bilderna av rekreation och kreation, av paradisiska förflutna och miljötekniska framtider. Frågan om ett ”postplanetärt” liv, dvs ett liv som inte är knutet till en särskild planet utan överskrider planetgränserna, kommer att vara möjligt och önskvärt, kan bli en av de mest utmanande frågorna i vår framtid.
Slutredovisning
Projektets syfte och utveckling
Syftet med projektet var att utforska vetenskapen och fiktionen kring bosättning i rymden genom ”terraforming”. Projektet argumenterade att terraforming-teknologier skapar nya miljöer i rymden och fungerar som en plan för den tekniska återuppbyggnaden av jordens miljö. Ur detta perspektiv kan den nuvarande geologiska tidsåldern Antropocen inte bara förstås och studeras som en epok som hotar Jorden utan också som den epok som i huvudsak förändrade förståelsen av liv och miljö.
Under projektets gång utforskade jag teknologier från 1900-talet för att transformera jorden – att terraforma jorden och andra planeter. Jag studerade sambanden mellan rymdekologi och systemekologi, växtfysiologi, växtgenetik och skogsbruk, samt klimatvetenskap och klimatteknik, fält som historiskt har bidragit till idén och praktiken att återskapa miljö på planetarisk skala. Jag visade att dessa fält skapade teknovetenskapliga planer för livets hållbarhet och gav uttryck för visioner om slutna artificiella livsmiljöer och livsuppehållande system.
Jag studerade även koncept, verktyg, modeller och infrastrukturer som forskare använde för att sammanlänka olika skalor från den experimentella laboratoriemiljön till den planetariska skalan. Modellsystem gjorde det möjligt att föreställa sig liv och miljö som postplanetära, som inte är knutna till en specifik planet utan överskrider planetära gränser. Min studie av vetenskapen om växtteknik och skogsbruk i klimatlaboratorier som utvecklades på 1960-talet illustrerar de rumsliga och tidsmässiga skalningsmetoderna och effekterna av miljöteknik på 1900-talet.
Ett annat viktigt syfte och särdrag med projektet var att studera själva begreppet antropocen och att fråga hur man kan närma sig antropocenen ur en historikers perspektiv i samarbete med andra områden och discipliner inom humaniora och samhällsvetenskap, för att utveckla en tvärvetenskaplig förståelse för vår nuvarande människotidsålder och dess makt att ingripa och rekreera miljön.
Projektgenomförande
Projektet har utvecklats kring tre relaterade teman. Den första var "ekosfären", ett koncept och verktyg för att innehålla liv och levande system på jorden och bortom. Jag studerade historiska källor och sekundärlitteratur från ekologi och rymdekologi sedan 1950-talet, med ansatser från vetenskapshistoria och STS. Ett andra ämne var "fytotronen", en ex situ-teknik för att experimentera med klimatmodulerade kammare för att konstruera och optimera växtlivet på jorden och utanför jorden. Jag konsulterade arkiv och tryckt material för att undersöka fallet med Stockholmsfytotronen på 1960-talet. Mitt tredje forskningstema tog upp motiv och praxis för terraforming i (utom-) jordiska vetenskapsfakta och fiktioner som är relaterat till västerländska miljöberättelser. Mitt studiematerial bestod av science fiction-film i relation till tidigare och pågående Mars-projekt. Materialet jag konsulterade kom från europeiska och nordamerikanska regioner, mestadels USA, Sverige och Tyskland.
I mars 2018 presenterade jag mitt arbete på konferensen "Life on Earth and Beyond: Emergence, Survivability, and Impact on the Environment", i Bertinoro, Italien. I februari 2019 hade jag möjlighet att besöka anläggningarna för Biosphere 2-projektet i Tucson, Arizona. Jag var också aktivt involverad i organisationen och programkommittén för den stora internationella konferensen "Crafting the Long Tomorrow: New Conversations & Productive Catalysts Across Science and Humanities Boundaries as the Global Emergency Worsens", på plats på Biosphere 2.
Jag kunde genomföra två forskningsbesök hos forskarutbildningsgruppen KRITIS "Critical Infrastructures: Construction, Functional Crises and Protection in Cities" vid Darmstadts tekniska universitet (26 november – 6 december 2018; 11 november – 6 december 2019). Jag diskuterade mitt projektarbete med avseende på begreppet "kritikalitet", inklusive rollen av beredskap, motståndskraft och sårbarhet för prototyper av ekologiska system.
I mars 2020 hindrade Covid-pandemin en del av planerade projektarbete och samarbetena. På grund av restriktionerna för resor och stängning av arkiv blev forskningsplan försenade. Konferenser sköts upp eller ställdes in helt och hållet. Jag kunde inte tacka ja till inbjudan att diskutera mitt projekt med medlemmar i det tvärvetenskapliga projektet ”Origin and Condition of Appearance of Life” vid CNRS i Paris. Darmstadtsamarbetet pausades. Samtidigt fick jag mycket merarbete i mina ledarskapsuppgifter som avdelningschef och prefekt på KTH. Användningen av projektmedel fick skjutas upp. Planen att publicera min monografi om ekovetenskap och fiktion av terraforming med Springer Press i slutet av projektet försenades. De medlen som jag inte har kunnat använda kommer att återbetalas.
De viktigaste slutsatserna
Projektet, som genomfördes på ca. 20 % av heltid inkl. lkp- och OH-kostnader, gav ett antal resultat. Den viktigaste slutsatsen från projektet rör relationen mellan systematiska växtexperiment i laboratoriemiljö och antropocen debatt. Med min studie av de sociotekniska föreställningarna om planeter som plantager kunde jag relatera 1900-talets monokulturer till arvet från kolonial praktik som för närvarande diskuteras under begreppet "Plantationocen" och till de högmoderna laboratorieplatserna på jorden och framtida visioner om terraformera andra planeter.
Nya forskningsfrågor
Projektet genererade nya forskningsidéer och frågor om terraforming som jag förhoppningsvis kommer att kunna driva vidare. Den mest intressanta frågan är frågan om "planetary seeding". Denna vision kombinerar ex-situ-miljöbevarande och terraforming-teknik genom genetiskt modifierade organismer som skulle kunna frigöras för att generera hela ekologiska system på en annan planet såväl som på jorden, till exempel efter en miljökatastrof i planetarisk utsträckning. Syntetisk terraforming som samspelet mellan science fiction och aktuellt science fact av geoengineered klimat och plantor uppskalar 1960-talets fytotronteknologi som kombinerade laboratorieklimat och skogsbruk på jorden.
Samverkan och kommunikation
Jag presenterade projektarbetet och projektresultaten på konferenser och i workshops. Jag bjöds in som keynote föreläsare och som roundtable medlem om ekosfärläget, om miljö och teknik, om klimat science och science fiction och om antropocen. Jag var medarrangör av en konferens direkt om projekttemat och två konferenser om det närbesläktat bredare tema miljöhumaniora. Mina offentliga medieinsatser inkluderar podcasts, intervjuer och offentliga föreläsningar. Jag undervisade även om projektet vid flera tillfällen. En projektnära undervisningsaktivitet var att regelbundet undervisa och vidareutveckla grundkursen Science Goes Fiction: Science Fiction, Film and Technological Futures in a Historical Perspective vid KTH. För högstadieelever i nionde klass undervisade jag om rymdvetenskap och fiktion på Rymdforskarskolan, eller Christer Fuglesang-dagarna, arrangerad av Astronomisk Ungdom i 2021 och 2022.
Viktigaste publikationer
Andrea Westermann and Sabine Höhler, Writing History in the Anthropocene. Theme Issue Geschichte und Gesellschaft. Zeitschrift für Historische Sozialwissenschaft/Journal for Historical Social Sciences 46 (2020) 4. Partly Open Access: https://www.vr-elibrary.de/toc/gege/46/4
Andrea Westermann and Sabine Höhler, "Writing History in the Anthropocene: Scaling, Accountability, and Accumulation". Introduction to special issue "Writing History in the Anthropocene ", Geschichte und Gesellschaft. Zeitschrift für Historische Sozialwissenschaft/Journal for Historical Social Sciences 46 (2020), 4, pp. 579-605.
Open Access: https://www.vr-elibrary.de/doi/10.13109/gege.2020.46.4.579
Sabine Höhler, "Earth, a Technogarden: Planting for the Planet in Sweden's First Phytotron, 1950-1970". Geschichte und Gesellschaft. Zeitschrift für Historische Sozialwissenschaft/Journal for Historical Social Sciences 46 (2020) 4, special issue "Writing History in the Anthropocene", pp. 706-728.
Open Access: https://www.vr-elibrary.de/doi/10.13109/gege.2020.46.4.706
Sabine Höhler, "Ecospheres: Model and Laboratory for Earth's Environment"
Technosphere Magazine, Dossier "Spheres", HKW Haus der Kulturen der Welt Berlin, June 20, 2018.
Open Access: https://technosphere-magazine.hkw.de/p/Spheres-2NtHXDHoP5bfPcKDJjRjdN
Sabine Höhler, "Knowledges: Creating the Blue Planet from Modern Oceanography"
in: Franziska Torma (Ed.), A Cultural History of the Sea in the Global Age ("A Cultural History of the Sea", Vol. 6), London, Bloomsbury Press 2021, pp. 21-44.
Sabine Höhler, "The Global Environment: A History of Paradoxes", H-Environment Roundtable on Perrin Selcer, The Postwar Origins of the Global Environment: How the United Nations Built Spaceship Earth. New York, Columbia University Press 2018. H-Environment Roundtable Review 10 (2020) 11, pp. 14-20.
https://networks.h-net.org/system/files/contributed-files/env-roundtable-10-11.pdf
Sabine Höhler, "Spaceship Earth: From the Environmental Age to the Anthropocene, Part 2" – Podcast Episode (37 min). SHPERE – A Podcast on the Evolution of Global Environmental Governance, January 20, 2021.
On Spotify: https://open.spotify.com/episode/3EWk65rPAiB5K9wtlhuYeR
Sabine Höhler "Spaceship Earth: From the Environmental Age to the Anthropocene, Part 1" – Podcast Episode (42 min). SHPERE – A Podcast on the Evolution of Global Environmental Governance, December 16, 2020.
Online on Spotify: https://open.spotify.com/episode/30LGraGp6WK3Gk0VZiMGKX
Syftet med projektet var att utforska vetenskapen och fiktionen kring bosättning i rymden genom ”terraforming”. Projektet argumenterade att terraforming-teknologier skapar nya miljöer i rymden och fungerar som en plan för den tekniska återuppbyggnaden av jordens miljö. Ur detta perspektiv kan den nuvarande geologiska tidsåldern Antropocen inte bara förstås och studeras som en epok som hotar Jorden utan också som den epok som i huvudsak förändrade förståelsen av liv och miljö.
Under projektets gång utforskade jag teknologier från 1900-talet för att transformera jorden – att terraforma jorden och andra planeter. Jag studerade sambanden mellan rymdekologi och systemekologi, växtfysiologi, växtgenetik och skogsbruk, samt klimatvetenskap och klimatteknik, fält som historiskt har bidragit till idén och praktiken att återskapa miljö på planetarisk skala. Jag visade att dessa fält skapade teknovetenskapliga planer för livets hållbarhet och gav uttryck för visioner om slutna artificiella livsmiljöer och livsuppehållande system.
Jag studerade även koncept, verktyg, modeller och infrastrukturer som forskare använde för att sammanlänka olika skalor från den experimentella laboratoriemiljön till den planetariska skalan. Modellsystem gjorde det möjligt att föreställa sig liv och miljö som postplanetära, som inte är knutna till en specifik planet utan överskrider planetära gränser. Min studie av vetenskapen om växtteknik och skogsbruk i klimatlaboratorier som utvecklades på 1960-talet illustrerar de rumsliga och tidsmässiga skalningsmetoderna och effekterna av miljöteknik på 1900-talet.
Ett annat viktigt syfte och särdrag med projektet var att studera själva begreppet antropocen och att fråga hur man kan närma sig antropocenen ur en historikers perspektiv i samarbete med andra områden och discipliner inom humaniora och samhällsvetenskap, för att utveckla en tvärvetenskaplig förståelse för vår nuvarande människotidsålder och dess makt att ingripa och rekreera miljön.
Projektgenomförande
Projektet har utvecklats kring tre relaterade teman. Den första var "ekosfären", ett koncept och verktyg för att innehålla liv och levande system på jorden och bortom. Jag studerade historiska källor och sekundärlitteratur från ekologi och rymdekologi sedan 1950-talet, med ansatser från vetenskapshistoria och STS. Ett andra ämne var "fytotronen", en ex situ-teknik för att experimentera med klimatmodulerade kammare för att konstruera och optimera växtlivet på jorden och utanför jorden. Jag konsulterade arkiv och tryckt material för att undersöka fallet med Stockholmsfytotronen på 1960-talet. Mitt tredje forskningstema tog upp motiv och praxis för terraforming i (utom-) jordiska vetenskapsfakta och fiktioner som är relaterat till västerländska miljöberättelser. Mitt studiematerial bestod av science fiction-film i relation till tidigare och pågående Mars-projekt. Materialet jag konsulterade kom från europeiska och nordamerikanska regioner, mestadels USA, Sverige och Tyskland.
I mars 2018 presenterade jag mitt arbete på konferensen "Life on Earth and Beyond: Emergence, Survivability, and Impact on the Environment", i Bertinoro, Italien. I februari 2019 hade jag möjlighet att besöka anläggningarna för Biosphere 2-projektet i Tucson, Arizona. Jag var också aktivt involverad i organisationen och programkommittén för den stora internationella konferensen "Crafting the Long Tomorrow: New Conversations & Productive Catalysts Across Science and Humanities Boundaries as the Global Emergency Worsens", på plats på Biosphere 2.
Jag kunde genomföra två forskningsbesök hos forskarutbildningsgruppen KRITIS "Critical Infrastructures: Construction, Functional Crises and Protection in Cities" vid Darmstadts tekniska universitet (26 november – 6 december 2018; 11 november – 6 december 2019). Jag diskuterade mitt projektarbete med avseende på begreppet "kritikalitet", inklusive rollen av beredskap, motståndskraft och sårbarhet för prototyper av ekologiska system.
I mars 2020 hindrade Covid-pandemin en del av planerade projektarbete och samarbetena. På grund av restriktionerna för resor och stängning av arkiv blev forskningsplan försenade. Konferenser sköts upp eller ställdes in helt och hållet. Jag kunde inte tacka ja till inbjudan att diskutera mitt projekt med medlemmar i det tvärvetenskapliga projektet ”Origin and Condition of Appearance of Life” vid CNRS i Paris. Darmstadtsamarbetet pausades. Samtidigt fick jag mycket merarbete i mina ledarskapsuppgifter som avdelningschef och prefekt på KTH. Användningen av projektmedel fick skjutas upp. Planen att publicera min monografi om ekovetenskap och fiktion av terraforming med Springer Press i slutet av projektet försenades. De medlen som jag inte har kunnat använda kommer att återbetalas.
De viktigaste slutsatserna
Projektet, som genomfördes på ca. 20 % av heltid inkl. lkp- och OH-kostnader, gav ett antal resultat. Den viktigaste slutsatsen från projektet rör relationen mellan systematiska växtexperiment i laboratoriemiljö och antropocen debatt. Med min studie av de sociotekniska föreställningarna om planeter som plantager kunde jag relatera 1900-talets monokulturer till arvet från kolonial praktik som för närvarande diskuteras under begreppet "Plantationocen" och till de högmoderna laboratorieplatserna på jorden och framtida visioner om terraformera andra planeter.
Nya forskningsfrågor
Projektet genererade nya forskningsidéer och frågor om terraforming som jag förhoppningsvis kommer att kunna driva vidare. Den mest intressanta frågan är frågan om "planetary seeding". Denna vision kombinerar ex-situ-miljöbevarande och terraforming-teknik genom genetiskt modifierade organismer som skulle kunna frigöras för att generera hela ekologiska system på en annan planet såväl som på jorden, till exempel efter en miljökatastrof i planetarisk utsträckning. Syntetisk terraforming som samspelet mellan science fiction och aktuellt science fact av geoengineered klimat och plantor uppskalar 1960-talets fytotronteknologi som kombinerade laboratorieklimat och skogsbruk på jorden.
Samverkan och kommunikation
Jag presenterade projektarbetet och projektresultaten på konferenser och i workshops. Jag bjöds in som keynote föreläsare och som roundtable medlem om ekosfärläget, om miljö och teknik, om klimat science och science fiction och om antropocen. Jag var medarrangör av en konferens direkt om projekttemat och två konferenser om det närbesläktat bredare tema miljöhumaniora. Mina offentliga medieinsatser inkluderar podcasts, intervjuer och offentliga föreläsningar. Jag undervisade även om projektet vid flera tillfällen. En projektnära undervisningsaktivitet var att regelbundet undervisa och vidareutveckla grundkursen Science Goes Fiction: Science Fiction, Film and Technological Futures in a Historical Perspective vid KTH. För högstadieelever i nionde klass undervisade jag om rymdvetenskap och fiktion på Rymdforskarskolan, eller Christer Fuglesang-dagarna, arrangerad av Astronomisk Ungdom i 2021 och 2022.
Viktigaste publikationer
Andrea Westermann and Sabine Höhler, Writing History in the Anthropocene. Theme Issue Geschichte und Gesellschaft. Zeitschrift für Historische Sozialwissenschaft/Journal for Historical Social Sciences 46 (2020) 4. Partly Open Access: https://www.vr-elibrary.de/toc/gege/46/4
Andrea Westermann and Sabine Höhler, "Writing History in the Anthropocene: Scaling, Accountability, and Accumulation". Introduction to special issue "Writing History in the Anthropocene ", Geschichte und Gesellschaft. Zeitschrift für Historische Sozialwissenschaft/Journal for Historical Social Sciences 46 (2020), 4, pp. 579-605.
Open Access: https://www.vr-elibrary.de/doi/10.13109/gege.2020.46.4.579
Sabine Höhler, "Earth, a Technogarden: Planting for the Planet in Sweden's First Phytotron, 1950-1970". Geschichte und Gesellschaft. Zeitschrift für Historische Sozialwissenschaft/Journal for Historical Social Sciences 46 (2020) 4, special issue "Writing History in the Anthropocene", pp. 706-728.
Open Access: https://www.vr-elibrary.de/doi/10.13109/gege.2020.46.4.706
Sabine Höhler, "Ecospheres: Model and Laboratory for Earth's Environment"
Technosphere Magazine, Dossier "Spheres", HKW Haus der Kulturen der Welt Berlin, June 20, 2018.
Open Access: https://technosphere-magazine.hkw.de/p/Spheres-2NtHXDHoP5bfPcKDJjRjdN
Sabine Höhler, "Knowledges: Creating the Blue Planet from Modern Oceanography"
in: Franziska Torma (Ed.), A Cultural History of the Sea in the Global Age ("A Cultural History of the Sea", Vol. 6), London, Bloomsbury Press 2021, pp. 21-44.
Sabine Höhler, "The Global Environment: A History of Paradoxes", H-Environment Roundtable on Perrin Selcer, The Postwar Origins of the Global Environment: How the United Nations Built Spaceship Earth. New York, Columbia University Press 2018. H-Environment Roundtable Review 10 (2020) 11, pp. 14-20.
https://networks.h-net.org/system/files/contributed-files/env-roundtable-10-11.pdf
Sabine Höhler, "Spaceship Earth: From the Environmental Age to the Anthropocene, Part 2" – Podcast Episode (37 min). SHPERE – A Podcast on the Evolution of Global Environmental Governance, January 20, 2021.
On Spotify: https://open.spotify.com/episode/3EWk65rPAiB5K9wtlhuYeR
Sabine Höhler "Spaceship Earth: From the Environmental Age to the Anthropocene, Part 1" – Podcast Episode (42 min). SHPERE – A Podcast on the Evolution of Global Environmental Governance, December 16, 2020.
Online on Spotify: https://open.spotify.com/episode/30LGraGp6WK3Gk0VZiMGKX