Den nordiska hushållstaten: variationer på ett tema av Luther
Sverige-Finland och Danmark-Norge var i ovanligt hög grad monokonfessionella. Senare präglades samma nordiska länder av starka sociala välfärdssystem. Det är anmärkningsvärt att sambandet mellan luthersk teologi och modern välfärdsstat fortfarande är så pass outforskat. Tanken på det starka hushållet, med dess ömsesidiga förpliktelser, har varit stark i den lutherska tankevärlden. Är folkhemmet ett sentida utryck denna lutherska hushållstanke? Detta projekt vill analysera förhållandet genom att fokusera på den tid då den lutherska teologin utgjorde utgångspunkten i det starka statsbygge som i båda länderna ägde rum under 1600-talet. Då formerades två parallella lutherska hushållstater i Norden, som i detta projekt systematiskt kommer att kompareras. Två delprojekt frilägger hur hushållstanken fungerade i undervisning och rättsliga tvister. Två andra delprojekt utreder diakront och synkront hushållsstatens teologiska och ideologiska sammanhang. Projektet hålls samman genom analys av hushållets synkroniserande verkan på olika nivåer.
Projektet har vidare betydelse genom att lyfta fram den evangeliskt lutherska samhällsformen i dialog med den internationella forskning som varit mer intresserad av den kalvinska protestantismens samhällsroll. Genom att systematiskt komparera två ovanligt monkonfessionella lutherska samhällstyper friläggs det lutherska arvets samhällsbetydelse på ett sätt som saknar tidigare motsvarighet.
Slutredovisning
PROJEKTETS SYFTE SAMT UTVECKLING
Projektet har syftat till att analysera hur luthersk teologi och praktik på olika nivåer verkat formativt i skapandet av två stater i det tidigmoderna Norden. Här har begreppet hushållstat lanserats som ett sätt att belysa och studera hur teologiskt och religiöst förankrade idéer om hushållet påverkat statsbildning och ordningens upprätthållande på makro och mikronivå. Med begreppet har bland annat band mellan olika nivåer tydliggjorts. Detta svenska projekt har genom ett fokus på nordisk komparation byggt vidare på och utvecklat linjer i det uppmärksammade danska projektet ”Lutheranism and societal development in Denmark” (Det Frie Forskningsråd 2016 – 2022). De samband mellan teologi och samhällsbygge som frilagts i det danska projektet har utvecklats och omsatts genom analys av motsvarande svensk historia, där det nordiskt komparativa greppet varit centralt. Det danska projektet har visat hur den lutherska reformationen vidareutvecklar föreställningar om kungadöme med rötter i stoiskt monarkiskt tänkande, och hur dessa föreställningar formar de faktiska föreställningarna om kungadömet i Skandinavien, där kungen bl.a. får ansvar för undersåtars eviga såväl som timliga välfärd. Vårt projekt har dock även visat på slående skillnader mellan Danmark och Sverige, vilket till viss del kan hänföras till betydande skillnader i reformationens införande i de berörda länderna. Andra skillnader kan snarare kopplas till grundläggande ekonomiska och sociala skillnader mellan Danmark och Sverige. Till linjerna inom det danska projektet har vårt projekt dessutom kompletterat med perspektiv som är vidareutvecklade utifrån en svensk utbildningshistorisk forskningstradition.
KORT OM GENOMFÖRANDET
Projektets övergripande ram utgörs alltså av begreppet hushållstat, där danska forskningstraditioner om hushåll möter svenska forskningsperspektiv. Den religiösa dimensionen av hushåll är central. Hushållsstaten har analyserats utifrån rättshistoriska, socialhistoriska, kulturhistoriska, genushistoriska, utbildningshistoriska, kyrkohistoriska, predikohistoriska, dogmhistoriska, statsvetenskapliga och idéhistoriska perspektiv. Forskarna har utgått från hävdvunna metoder i sina respektive ämnen såsom teologi- och idéhistorisk analys, historisk källkritik, rättshistorisk analys, statsvetenskaplig maktanalys och utbildningshistorisk läromedelsanalys. Forskarna har därmed samverkat för att analysera hushållstaten på olika nivåer. Två delprojekt har analyserat de två nordiska staterna komparativt på övergripande nivå vad gäller teologiskt inflytande på idéer om kungen som förälder från förreformatoriskt och antikt tankegods jämte statsvetenskapliga jämförelser med dessa nordiska idéer i samtidiga kontintala tidigmoderna maktkonstellationer. Två andra delprojekt har med särskilt fokus på rättsliga källor och läromedel fokuserat på hur normer och praktiker om hushåll och föräldraskap verkat och förmedlats i det regionala och lokala vardagslivet.
PROJEKTETS TRE VIKTIGASTE RESULTAT
1. Hushållet blev hegemoniskt genom att vara utgångspunkt för ständiga konflikter
I detta projekt bekräftas hushållsföreställningarnas starka ställning inom nordisk tidigmodern tid, delvis i linje med den svenske kyrkohistorikern Hilding Pleijel. Projektresultaten underbygger Pleijels tes om hushållstankens tidigmoderna hegemoni gentemot mer sentida kritiker. Till skillnad från Pleijels perspektiv om harmonisk enhet under stark husbondemakt etablerar dock projektet nya konfliktperspektiv. Kampen om hur hushållet borde fungera hamnar i centrum. Hushållstanken var hegemonisk men inte statisk. Det handlade om en ständig kamp om vad det innebar att styra och bli omhändertagen. Projektet nyanserar den förståelse som hittills har funnits inom skandinavisk historieskrivning, där hushållsdoktrin och treståndslära ofta ensidigt tolkats som uttryck för myndigheternas disciplin av undersåtar. Analysen av rättsliga källor tydliggör även de skyldigheter som olika myndigheter haft i samband med lydnadsplikten.
2. Förvånansvärt stor variation på ett gemensamt tema
Projektet lyfter på nya sätt fram variation och flexibilitet i tidigmodernt nordiskt material om hushåll i kontrast till tidigare forskning som tenderat fokusera på strävan efter läromässig enhetlighet. Det etablerades nordiska stiftstraditioner som accentuerade den gemensamma läran om hushållet på olika sätt i undervisningsmaterial. Dessa variationer går utanför nationella analysramar. I vissa stift lyftes exempelvis barnet fram i hushållet, medan katekesutvecklingar i andra stift poängterade det aktiva föräldraskapet.
3. Två olika hushållstater utifrån evangelisk luthersk teologi
Projektet stadfäster begreppet hushållstat som fruktbart analysverktyg för framtida forskning. Med hjälp av begreppet tecknar vi två delvis olika hushållstater i Norden. Jämfört med hur den lutherska treståndsläran i Danmark rörde sig mot en fusion av de tre ständerna och en mycket tydlig samling av kyrka, stat och hushåll under kungen tydliggör projektet hur det i Sverige skapades en annan fördelning av uppgifter och ansvar inom ramen för en luthersk grundförståelse, särskilt vad gäller undervisning och fattighjälp.
I de fall där hushållsauktoriteten utmanades pekar våra undersökningar på att den svenska staten i regel stärkte det lilla lokala hushållets funktion, medan den danska staten i stället snabbare gick in och ersatte lokal hushållsauktoritet med statlig auktoritet. När det gäller lutherskt socialt tänkande verkar det som att staten som ett övergripande hushåll varit en starkare norm i Danmark jämfört med i Sverige.
RESONEMANG OM PROJEKTETS SLUTSATSER
På övergripande nivå har projektresultaten potential att belysa kontinuitet på nya sätt, där de moderna nordiska nationsbyggena med välfärdsstater kommer kunna kopplas till uttryck för äldre lutherska hushållsföreställningar med en stark omsorgsdimension, där både omhändertagande och husbondevälde hamnar i fokus.
EVENTUELLT NYA FORSKNINGSFRÅGOR
Projektet visar på ett övergripande behov av ytterligare komparativ nordisk forskning utifrån frågor där religion ses som viktig utgångspunkt för formerandet av politiska och sociala förhållanden. Våra studier om hushållet borde också kunna utvecklas i ett större europeiskt projekt för att jämföras med andra regioner präglade av andra konfessioner vad gäller upprätthållande av ordning.
HUR PROJEKTGRUPPEN HAR SPRIDIT FORSKNINGEN OCH RESULTATEN
I projektansökan utlovades tre internationellt publicerade artiklar som presenterade delprojekt, en skandinavisk antologi med samtliga projektdeltagare som författare, en internationellt publicerad sammanfattning av projektet samt en mindre monografi som presenterade det utbildningshistoriska delprojekt som kompletterade det danska projektet. De tre internationella artiklarna är publicerade och den skandinaviska antologin är under pågående kriterium-granskning. Den internationella artikeln är färdig och kommer översättas och publiceras internationellt i strategiskt samband med den skandinaviska antologins publicering. Den mindre monografin föreligger i manuskript för publicering i vetenskaplig serie planerat till 2023.
Information om projektresultat har kommunicerats i kulturkrönikor (ex: Falu-Kuriren 4/9 2018) och på blogg (https://lumen.au.dk/). Projektet har presenterats på konferenser och seminarier vid egna lärosäten. Projektet möjliggjorde och inspirerade också tidigt till en ansökan om NOS-HS medel för tre nordiska tvärvetenskapliga workshopar om hushållet som organisationsform på olika nivåer. Medel beviljades med workshopar vid Uppsala universitet (om församlingen) november 2020, Århus universitet (om hushållet) december 2021 och vid Oslo universitet (om staten) september 2022. Pandemin försvårade och försenade detta arbete men de två första workshoparna hölls via nätet, medan workshopen i Oslo framflyttad i tiden kunde hållas i verkliga livet. De starkaste bidragen vid dessa workshopar kommer att publiceras i en internationell antologi med Nina J Koefoed som huvudredaktör.
Övriga exempel på spridning av forskningsresultat:
Reimagining Norden (ReNew) in an evolving World, konferens arrangerad av CENS, Helsingfors 2018 (https://www.helsinki.fi/en/conferences/nordic-challenges) (Presentation av delprojekt, Urban Claesson)
Kyrkohistoriska dagen, Uppsala 2018. (presentation av två delprojekt, Karin H Jansson och Urban Claesson
Doing House, Kungliga Vitterhetsakademin, Stockholm 2018. (Projektet som helhet presenterades, Nina J Koefoed, Gorm Harste, Karin H Jansson och Urban Claesson)
Presentation vid femte internationella konferensen för pietismforskning, Halle a.d. Saale 2018. (Presentation av delprojekt, Urban Claesson)
Reimagining Norden (ReNew) in an evolving World, Frederiksberg 2019. (https://www.tilmeld.dk/thirdnordicchallenges) (Presentation av delprojekt, Gorm Harste och Nina J Koefoed)
Sjunde nordiska utbildningshistoriska konferensen, Trondheim 2019. (Presentation av delprojekt, Urban Claesson)
Danska konferensen för statsvetenskap 2019. (Presentation av delprojekt, Gorm Harste)
Konferensen ”Teologi i Tiden”, Uppsala 2019. (Presentation av delprojekt, Urban Claesson)
American Academy of Religion (AAR) San Diego, USA 2019. (Presentation av resultat från de båda projekten finansierade av Det frie forskningsråd och Riksbankens jubileumsfond, Bo K Holm & Nina J Koefoed)
År 2020 fick planerad medverkan vid konferenser pga. pandemin inhiberas, bland annat medverkan i en session om det lutherska hushållet vid European Social Science Conference in Leiden (Nina J Koefoed och Karin H Jansson) samt medverkan vid den tionde RefoRC konferensen i Århus 2020, där ett flertal av projektdeltagarna skulle varit presentatörer och arrangörer. Den sistnämnda konferensen arrangerades dock 2021 via nätet arrangerad av Nina J Koefoed och Bo K Holm, med Urban Claesson som medverkande projektpresentatör. ESSHC konferensen anordnades även den 2021 via nätet:
European Social Science History Conference (ESSHC); Online (Leiden) 2021 (Session: The Micro Practices of the Household State. Karin H. Jansson & Nina J. Koefoed)
SAMVERKAN
Det danska projektet har samverkat med Folkeuniversitetet and www.danmarkshistorien.dk, vilket även kommit innevarande projekt till del. Samverkan med Svenska kyrkans forsknings- och analysenhet har inom projektet skett genom en mer populär presentation av projektresultat i antologin Samhällsteologi. Forskning i skärningspunkten mellan akademi, samhälle och kyrka. Jenny Ehnberg, Cecilia Nahnfeldt (red). Verbum, 2019. Forskning för kyrkan 41. Medverkan i konferensen Teologi i tiden 2019 hörde till samma satsning.
Projektet har syftat till att analysera hur luthersk teologi och praktik på olika nivåer verkat formativt i skapandet av två stater i det tidigmoderna Norden. Här har begreppet hushållstat lanserats som ett sätt att belysa och studera hur teologiskt och religiöst förankrade idéer om hushållet påverkat statsbildning och ordningens upprätthållande på makro och mikronivå. Med begreppet har bland annat band mellan olika nivåer tydliggjorts. Detta svenska projekt har genom ett fokus på nordisk komparation byggt vidare på och utvecklat linjer i det uppmärksammade danska projektet ”Lutheranism and societal development in Denmark” (Det Frie Forskningsråd 2016 – 2022). De samband mellan teologi och samhällsbygge som frilagts i det danska projektet har utvecklats och omsatts genom analys av motsvarande svensk historia, där det nordiskt komparativa greppet varit centralt. Det danska projektet har visat hur den lutherska reformationen vidareutvecklar föreställningar om kungadöme med rötter i stoiskt monarkiskt tänkande, och hur dessa föreställningar formar de faktiska föreställningarna om kungadömet i Skandinavien, där kungen bl.a. får ansvar för undersåtars eviga såväl som timliga välfärd. Vårt projekt har dock även visat på slående skillnader mellan Danmark och Sverige, vilket till viss del kan hänföras till betydande skillnader i reformationens införande i de berörda länderna. Andra skillnader kan snarare kopplas till grundläggande ekonomiska och sociala skillnader mellan Danmark och Sverige. Till linjerna inom det danska projektet har vårt projekt dessutom kompletterat med perspektiv som är vidareutvecklade utifrån en svensk utbildningshistorisk forskningstradition.
KORT OM GENOMFÖRANDET
Projektets övergripande ram utgörs alltså av begreppet hushållstat, där danska forskningstraditioner om hushåll möter svenska forskningsperspektiv. Den religiösa dimensionen av hushåll är central. Hushållsstaten har analyserats utifrån rättshistoriska, socialhistoriska, kulturhistoriska, genushistoriska, utbildningshistoriska, kyrkohistoriska, predikohistoriska, dogmhistoriska, statsvetenskapliga och idéhistoriska perspektiv. Forskarna har utgått från hävdvunna metoder i sina respektive ämnen såsom teologi- och idéhistorisk analys, historisk källkritik, rättshistorisk analys, statsvetenskaplig maktanalys och utbildningshistorisk läromedelsanalys. Forskarna har därmed samverkat för att analysera hushållstaten på olika nivåer. Två delprojekt har analyserat de två nordiska staterna komparativt på övergripande nivå vad gäller teologiskt inflytande på idéer om kungen som förälder från förreformatoriskt och antikt tankegods jämte statsvetenskapliga jämförelser med dessa nordiska idéer i samtidiga kontintala tidigmoderna maktkonstellationer. Två andra delprojekt har med särskilt fokus på rättsliga källor och läromedel fokuserat på hur normer och praktiker om hushåll och föräldraskap verkat och förmedlats i det regionala och lokala vardagslivet.
PROJEKTETS TRE VIKTIGASTE RESULTAT
1. Hushållet blev hegemoniskt genom att vara utgångspunkt för ständiga konflikter
I detta projekt bekräftas hushållsföreställningarnas starka ställning inom nordisk tidigmodern tid, delvis i linje med den svenske kyrkohistorikern Hilding Pleijel. Projektresultaten underbygger Pleijels tes om hushållstankens tidigmoderna hegemoni gentemot mer sentida kritiker. Till skillnad från Pleijels perspektiv om harmonisk enhet under stark husbondemakt etablerar dock projektet nya konfliktperspektiv. Kampen om hur hushållet borde fungera hamnar i centrum. Hushållstanken var hegemonisk men inte statisk. Det handlade om en ständig kamp om vad det innebar att styra och bli omhändertagen. Projektet nyanserar den förståelse som hittills har funnits inom skandinavisk historieskrivning, där hushållsdoktrin och treståndslära ofta ensidigt tolkats som uttryck för myndigheternas disciplin av undersåtar. Analysen av rättsliga källor tydliggör även de skyldigheter som olika myndigheter haft i samband med lydnadsplikten.
2. Förvånansvärt stor variation på ett gemensamt tema
Projektet lyfter på nya sätt fram variation och flexibilitet i tidigmodernt nordiskt material om hushåll i kontrast till tidigare forskning som tenderat fokusera på strävan efter läromässig enhetlighet. Det etablerades nordiska stiftstraditioner som accentuerade den gemensamma läran om hushållet på olika sätt i undervisningsmaterial. Dessa variationer går utanför nationella analysramar. I vissa stift lyftes exempelvis barnet fram i hushållet, medan katekesutvecklingar i andra stift poängterade det aktiva föräldraskapet.
3. Två olika hushållstater utifrån evangelisk luthersk teologi
Projektet stadfäster begreppet hushållstat som fruktbart analysverktyg för framtida forskning. Med hjälp av begreppet tecknar vi två delvis olika hushållstater i Norden. Jämfört med hur den lutherska treståndsläran i Danmark rörde sig mot en fusion av de tre ständerna och en mycket tydlig samling av kyrka, stat och hushåll under kungen tydliggör projektet hur det i Sverige skapades en annan fördelning av uppgifter och ansvar inom ramen för en luthersk grundförståelse, särskilt vad gäller undervisning och fattighjälp.
I de fall där hushållsauktoriteten utmanades pekar våra undersökningar på att den svenska staten i regel stärkte det lilla lokala hushållets funktion, medan den danska staten i stället snabbare gick in och ersatte lokal hushållsauktoritet med statlig auktoritet. När det gäller lutherskt socialt tänkande verkar det som att staten som ett övergripande hushåll varit en starkare norm i Danmark jämfört med i Sverige.
RESONEMANG OM PROJEKTETS SLUTSATSER
På övergripande nivå har projektresultaten potential att belysa kontinuitet på nya sätt, där de moderna nordiska nationsbyggena med välfärdsstater kommer kunna kopplas till uttryck för äldre lutherska hushållsföreställningar med en stark omsorgsdimension, där både omhändertagande och husbondevälde hamnar i fokus.
EVENTUELLT NYA FORSKNINGSFRÅGOR
Projektet visar på ett övergripande behov av ytterligare komparativ nordisk forskning utifrån frågor där religion ses som viktig utgångspunkt för formerandet av politiska och sociala förhållanden. Våra studier om hushållet borde också kunna utvecklas i ett större europeiskt projekt för att jämföras med andra regioner präglade av andra konfessioner vad gäller upprätthållande av ordning.
HUR PROJEKTGRUPPEN HAR SPRIDIT FORSKNINGEN OCH RESULTATEN
I projektansökan utlovades tre internationellt publicerade artiklar som presenterade delprojekt, en skandinavisk antologi med samtliga projektdeltagare som författare, en internationellt publicerad sammanfattning av projektet samt en mindre monografi som presenterade det utbildningshistoriska delprojekt som kompletterade det danska projektet. De tre internationella artiklarna är publicerade och den skandinaviska antologin är under pågående kriterium-granskning. Den internationella artikeln är färdig och kommer översättas och publiceras internationellt i strategiskt samband med den skandinaviska antologins publicering. Den mindre monografin föreligger i manuskript för publicering i vetenskaplig serie planerat till 2023.
Information om projektresultat har kommunicerats i kulturkrönikor (ex: Falu-Kuriren 4/9 2018) och på blogg (https://lumen.au.dk/). Projektet har presenterats på konferenser och seminarier vid egna lärosäten. Projektet möjliggjorde och inspirerade också tidigt till en ansökan om NOS-HS medel för tre nordiska tvärvetenskapliga workshopar om hushållet som organisationsform på olika nivåer. Medel beviljades med workshopar vid Uppsala universitet (om församlingen) november 2020, Århus universitet (om hushållet) december 2021 och vid Oslo universitet (om staten) september 2022. Pandemin försvårade och försenade detta arbete men de två första workshoparna hölls via nätet, medan workshopen i Oslo framflyttad i tiden kunde hållas i verkliga livet. De starkaste bidragen vid dessa workshopar kommer att publiceras i en internationell antologi med Nina J Koefoed som huvudredaktör.
Övriga exempel på spridning av forskningsresultat:
Reimagining Norden (ReNew) in an evolving World, konferens arrangerad av CENS, Helsingfors 2018 (https://www.helsinki.fi/en/conferences/nordic-challenges) (Presentation av delprojekt, Urban Claesson)
Kyrkohistoriska dagen, Uppsala 2018. (presentation av två delprojekt, Karin H Jansson och Urban Claesson
Doing House, Kungliga Vitterhetsakademin, Stockholm 2018. (Projektet som helhet presenterades, Nina J Koefoed, Gorm Harste, Karin H Jansson och Urban Claesson)
Presentation vid femte internationella konferensen för pietismforskning, Halle a.d. Saale 2018. (Presentation av delprojekt, Urban Claesson)
Reimagining Norden (ReNew) in an evolving World, Frederiksberg 2019. (https://www.tilmeld.dk/thirdnordicchallenges) (Presentation av delprojekt, Gorm Harste och Nina J Koefoed)
Sjunde nordiska utbildningshistoriska konferensen, Trondheim 2019. (Presentation av delprojekt, Urban Claesson)
Danska konferensen för statsvetenskap 2019. (Presentation av delprojekt, Gorm Harste)
Konferensen ”Teologi i Tiden”, Uppsala 2019. (Presentation av delprojekt, Urban Claesson)
American Academy of Religion (AAR) San Diego, USA 2019. (Presentation av resultat från de båda projekten finansierade av Det frie forskningsråd och Riksbankens jubileumsfond, Bo K Holm & Nina J Koefoed)
År 2020 fick planerad medverkan vid konferenser pga. pandemin inhiberas, bland annat medverkan i en session om det lutherska hushållet vid European Social Science Conference in Leiden (Nina J Koefoed och Karin H Jansson) samt medverkan vid den tionde RefoRC konferensen i Århus 2020, där ett flertal av projektdeltagarna skulle varit presentatörer och arrangörer. Den sistnämnda konferensen arrangerades dock 2021 via nätet arrangerad av Nina J Koefoed och Bo K Holm, med Urban Claesson som medverkande projektpresentatör. ESSHC konferensen anordnades även den 2021 via nätet:
European Social Science History Conference (ESSHC); Online (Leiden) 2021 (Session: The Micro Practices of the Household State. Karin H. Jansson & Nina J. Koefoed)
SAMVERKAN
Det danska projektet har samverkat med Folkeuniversitetet and www.danmarkshistorien.dk, vilket även kommit innevarande projekt till del. Samverkan med Svenska kyrkans forsknings- och analysenhet har inom projektet skett genom en mer populär presentation av projektresultat i antologin Samhällsteologi. Forskning i skärningspunkten mellan akademi, samhälle och kyrka. Jenny Ehnberg, Cecilia Nahnfeldt (red). Verbum, 2019. Forskning för kyrkan 41. Medverkan i konferensen Teologi i tiden 2019 hörde till samma satsning.