Graden av internationell ekonomisk integration har ökat kraftigt under efterkrigstiden, i Sverige såväl som utomlands, och är i dag högre än någonsin tidigare. Denna ökade globalisering kan förväntas ha konsekvenser för arbetstagares löner, sysselsättning och anställningstrygghet. Detta projekt syftade till att undersöka arbetsmarknadseffekter av ökad internationell integration. Studierna tar sin utgångspunkt i ny ekonomisk teori med heterogena företag och heterogen arbetskraft. Denna teoriram betonar till skillnad från traditionell handelsteori att löner är trögrörliga och att matchningsprocessen mellan arbetstagare och arbetsgivare kan ge upphov till långvarig arbetslöshet. De ger också upphov till hypoteser om internationalisering och arbetsmarknadseffekter som vi har undersökt teoretiskt såväl som empiriskt. Exempelvis undersökte vi löne- och sysselsättningseffekter av ökad internationalisering för olika typer av arbetskraft och i olika typer av företag. Den empiriska analysen baserades på ett stort och unikt datamaterial över svensk arbetskraft som är matchat med företagsdata. Databasen innehåller detaljerad information om ca 2 miljoner anställda och alla svenska företag under perioden 1996-2013. Projektet var ett samarbete mellan svenska forskare och amerikanska forskare inom internationell ekonomi från Michigan State University.

En del av arbetet undersökte hur företags ökade globala engagemang påverkat anställningsstrukturen. Vi visar att yrkessammansättningen i svenska företag har blivit mer kvalificerad över tid. Fler anställda jobbar i relativt kvalificerade yrken i dag än vad som var fallet i början av 90-talet. Den mer kvalificerade yrkesstrukturen är emellertid inte en följd av att de minst kvalificerade yrkena har försvunnit. Tvärtom har både de allra mest kvalificerade och de allra minst kvalificerade yrkena ökat sina sysselsättningsandelar, även om ökningen för den förra gruppen är störst. Det är istället yrken i mellansegmentet som sett sina andelar minskar. Sammantaget har detta lett till en ökad polarisering.

Vi fortsätter analysen med att undersöka globaliseringens roll i denna förändring av yrkesstrukturen. Vi finner att företag som är internationellt verksamma har en relativt kvalificerad struktur. Mer specifikt har svenska multinationella företag den mest kvalificerade yrkessammansättningen och rent lokala företag den minst kvalificerade yrkessammansättningen. Exportörer har en sammansättning som är mindre kvalificerad än multinationella företag men mer kvalificerad än lokala företag.

En annan del av projektet undersöker hur globalisering påverkar arbetstagares karriärer. De flesta arbetstagare spendera flera decennier på arbetsmarknaden. Under denna karriär kommer arbetstagaren successivt att tillgodogöra sig nya kunskaper och färdigheter vilket i sin tur kan möjliggöra byten till nya mer välbetalda arbetsuppgifter i andra företag. Av detta följer att det är viktigt att titta till arbetstagares hela livstidsinkomst när effekten av globalisering på inkomster och ojämlikhet undersöks. Med andra ord, ökad globalisering kan påverka arbetstagares möjlighet att tillgodogöra sig nya färdigheter och därigenom deras livstidsinkomster.

Vi har utvecklat en teoretisk modell där denna fråga undersöks. Vår analys visar att globalisering ökar graden av mobilitet på arbetsmarknaden. Detta sker till viss del som en följd av att när fler företag internationaliseras så kan dessa företags arbetstagare tillgodogöra sig kunskaper om utländska marknader och internationellt företagande vilket i sin tur gör arbetstagare attraktiva för de mest internationaliserade och konkurrenskraftiga företagen. Vidare ökar incitamenten för att byta jobb då globaliseringen ökar löneskillnaden mellan hög- och lågproduktiva företag. Den ökade mobiliteten minskar i sin tur skillnader i livstidsinkomster mellan olika arbetstagare. En följd av globalisering kan således bli att den initiala skillnaden i löner ökar då löner i högproduktiva företag stiger snabbare än löner i lågproduktiva företag, men att skillnader i livstidsinkomsterna minskar då mobiliteten uppåt på jobbstegen ökar. Ett tydligt resultat i vår analys av globaliseringens effekter är att ojämlikheten i livstidsinkomster alltid är mindre än ojämlikheten i löner mellan yrken.

Vi finner empiriskt stöd för våra teoretiska resultat. Mer specifikt visar svensk data både att många av våra antaganden i den teoretiska modellen är realistiska och att det är av stor vikt att undersöka livstidsinkomster när effekten av globalisering på ojämlikhet ska utrönas.

Slutligen kan det noteras att vår teoretiska analys relaterar till den ovan nämnda jobbpolariseringen. Tidigare studier visar att jobbpolarisering till del beror på utlokalisering av produktion till andra länder, s.k. offshoring. Vår analys visar att globalisering kan leda till en krympande medelklass även av andra skäl. Vi visar att globalisering får företag att ändra sina rekryteringsförfarande, vilket i kombination med en minskad andel företag i mellansegmentet när det gäller löner och produktivitet, ökar polariseringen.