Monsterhändelser: Den kollektiva protestens estetiska dimensioner
Detta projekt handlar om litteratur, konst och film som bearbetat de politiska massprotesterna i Europa och arabvärlden från 2011 och framåt. Hypotesen är att litterära och konstnärliga gestaltningssätt ’vet’ något om kollektivt politiskt agerande och demokratins villkor som andra kunskapsformer – t. ex. historia, samhällsvetenskap och journalistik – inte känner till. I centrum står tre frågor:
(1) Hur förmår estetiska gestaltningar av politiska protester framställa idéer om och erfarenheter av emancipation, solidaritet och temporalitet?
(2) Vad innebär sådana estetiskt förmedlade erfarenheter för synen på politiskt handlande och demokratiskt deltagande?
(3) Hur förklara att estetiska verk kan förmedla en kunskap om kollektiv protest, politiskt handlande och demokratiskt deltagande som är otillgänglig för historiografins, samhällsvetenskapens och journalistikens kategorier?
Materialet är poesi, prosa, film, konst, teater och andra estetiska uttryck från Tahrir-resningen i Kairo 2011, folkförsamlingarna i Aten 2011 och Majdanrevolten i Kiev 2013-2014. Tolkningsfrågan gäller sambandet mellan de estetiska verkens flerstämmighet och dialogicitet och den kollektiva protestens inslag av dialog, mångstämmighet, ögonblicklig frigörelse och solidaritet. Projektet ställer representationens epistemologi mot deltagandets. Det sammanför estetisk tolkning med kulturteori och politisk teori för att undersöka vad konsten kan lära oss om det demokratiska livet och den politiska handlingen.
Slutredovisning
Stefan Jonsson
P17-0532:1 Monsterhändelser: Den kollektiva protestens estetiska dimensioner
Slutredovisning till Riksbankens Jubileumsfond, 27 januari 2023
Projektets syfte samt utveckling
Projektets syfte har varit att tolka estetiska verk som uttryck för kollektiva demokratiska protester. Projektet har undersökt ett stort antal estetiska verk från 2011-2014, som alla producerades i samband med revolutionära uppror efter den ekonomiska världskrisen 2007-2008. Genom att analysera material som huvudsakligen är relaterat till tre händelser - 25 januari-revolutionen i Egypten 2011, den ukrainska revolutionen 2013-2014 och upproren mot åtstramningspolitiken i Grekland 2011 - har projektet undersökt hur sådana estetiska verk artikulerar den emancipation, solidaritet och temporalitet som kännetecknar protestaktioner och uppror Ett mer specifikt syfte med projektet har varit att visa att estetiska verk, i sin presentation av protesthändelser, inkapslar kunskap om demokrati och samhälle som är otillgänglig för andra kunskapsformer som sociologi, statsvetenskap, historia och journalistik. Ett övergripande syfte har därför varit att fastställa att estetisk fantasi och performativitet är grundläggande för demokratin - och att estetisk tolkning är avgörande för förståelsen av demokratiskt handlande.
Projektets syfte och mål, liksom dess teoretiska och metodologiska ramar har varit oförändrade, men avgörande utvidgningar och nyanser har tillkommit. Detta beror på den organiska utveckling som kan förväntas i intellektuella processer. Exempelvis har ytterligare teoretiska perspektiv och begrepp införts, och mer lämpliga metoder har utvecklats i samband med specifika tolkningar. Nytt material har också lagts till, mycket på grund av kollektiva proteströrelser som har uppstått efter ansökan, såsom Gilets jaunes-rörelsen i Frankrike, studentprotesterna i Hongkong, Black Lives Matter-protesterna 2020 och de demokratiska protesterna i Iran 2022.
Kort om genomförandet
Ett par oförutsedda händelser har påverkat projektets genomförande. En nära familjemedlems sjukdom och död under 2019 hindrade mig från att genomföra planerade forskningsbesök i Kyiv, Kairo och Aten det året. Därefter hindrade Covid-19-pandemin sådana resor även 2020. Ett mycket givande forskningsbesök till Aten gjordes i slutet av 2018. En fältresa till Kiev genomfördes i stället 2021 och en till Aten i början av 2022. Omständigheterna gjorde det inte möjligt att resa till Kairo, som ursprungligen planerats.
Trots dessa störningar har mer än tillräckligt med forskningsmaterial samlats in och bakgrundsintervjuer gjorts enligt planerna, men som sagt inte på plats i fallet Kairo. Mer än väntat har projektet varit tvunget att förlita sig på virtuella möten och korrespondens med kollegor och informanter, särskilt från Egypten. Dessa omständigheter har inte påverkat analysen och slutsatserna lika mycket som de har påverkat valet av exempel och analysobjekt. Emedan projektet utförts av en ”ensamforskare”, låt vara med periodisk hjälp av språklig expertis och kontextuell orientering från kollegor och forskningsassistenter, har det flexibilitet och justeringar av arbetsplanen inte inneburit väsentliga problem.
Projektets tre viktigaste resultat, samt ett resonemang om projektets slutsatser
Projektet syftade till att undersöka tre sammanhängande forskningsfrågor, och var och en av dem har lett till viktiga resultat, som beskrivs nedan.
Ett. Hur artikuleras idéer och erfarenheter av frigörelse, solidaritet och tidsmässighet i estetiska uttryck för kollektiva protester 2011 och därefter?
När det gäller denna fråga har projektet kunnat dra intressanta slutsatser. Även om artikulationer av idéer och erfarenheter av emancipation, solidaritet och temporalitet i de kollektiva protesterna har antagit många former och skepnader har några dominerande former eller genrer identifierats: det dokumentära assemblaget, dokumentärdramat, vittnesberättelser, encyklopediska och arkivmässiga montage, kollektiv film- och affischproduktion, varav de flesta kännetecknas av kollektivt eller anonymt författarskap, spontan produktion, en retorik av känslomässig intensitet, en attityd av existentiell uthållighet, avindividualisering, intensivt förkroppsligande och epifanier av frihet. Intressant nog har projektet konsterat att mycket av denna estetiska produktion förlitat sig på digitala plattformar, vilket möjliggör snabb sammanställning och omkomponering av bilder, berättelser, rapporter och annat dokumentärt material.
Två. Vad säger sådana estetiskt framställda upplevelser om politisk handling och demokratiskt deltagande?
I de ovan nämnda egenskaperna hos protestkonsten har projektet upptäckt idéer om frigörelse, solidaritet och temporalitet som är specifika för stunder av "politiskt framträdande". Detta är en ytterst viktig slutsats. Analyserna har kunnat underbygga och utveckla idén om politisk framträdande som ett distinkt ögonblick av samhällsomvandling som är avgörande för vår förståelse av demokrati: innan människor och grupper erkänns som politiska aktörer framträder de som förkroppsligade subjekt som hävdar sin närvaro i det offentliga rummet genom olika typer av estetiska uttryck.
Tre. Hur förklarar vi att litterära och estetiska verk kan förmedla kunskap om kollektiva protester, politisk framväxt och demokratiskt deltagande som undandrar sig historiografins, samhällsvetenskapens och journalistikens epistemologiska kategorier?
Just därför att framväxande politiska aktörer och rörelser först hävdar sin närvaro, sina motiv och sina krav i estetiska uttryck kan deras historiska betydelse och politiska karaktär bäst identifieras och bedömas framför allt genom estetisk tolkning. För att teoretisera denna aspekt har projektet utvecklat ett begrepp om estetisk kunskap och även en analysmetod som undviker att omvandla framväxande politiska aktörer och rörelser till representationer av redan existerande politiska idéer, värderingar och partier, och som i stället kan bedöma deras transformativa potential. Begrepp och fenomen som är centrala för projektet - vittnesmål, deltagande, fenomenologisk erfarenhet, förkroppsligande, visualisering och narrativisering - har bidragit till en icke-representationell förståelse av politiskt agerande och demokratisk praktik.
Genom att på så sätt etablera estetisk kunskap som central för förståelsen av protester, folkresningar och andra underifrån kommande störningar av den politiska ordningen har projektet öppnat en väg till en bättre konceptualisering av några av de kanske mest gåtfulla fenomenen i den historiska processen: folklig revolt och revolution. Detta har också lett till en bättre förståelse av demokratiskt handlande. Dessa resultat visar i sin tur att protester, uppror och revolter är intimt förknippade med idén om demokrati. Genom dessa resultat bidrar projektet till historia, sociologi, statsvetenskap, politisk filosofi, journalistik och allmänhetens förståelse mer allmänt.
Nya forskningsfrågor
Projektet har öppnat tre nya forskningsspår. För att förklara hur, låt oss notera att projektet genomförts i en samtida kontext som kännetecknas av 1) framväxten av högerextrema, populistiska och nyfascistiska rörelser, 2) migrationsrörelser liksom migranters sociala rörelser, samt 3) den pågående etableringen av digitala infrastrukturer, vilket leder till en ökad förmedling av kulturella uttryck genom digitala plattformar.
Projektets konceptualisering av estetisk kunskap om politiskt framträdande är relevant för förståelsen av vart och ett av dessa tre områden. Projektet har därför öppnat för banbrytande analyser av högerpopulistiska kulturyttringar; ett separat projekt har påbörjats för detta ändamål. Det har också öppnat väg för analys av vad som kallas "migrationsestetik", ett spår som utvecklats i ett par utforskande essäer. Slutligen har projektet öppnat perspektiv mot studier av den digitala styrningen av mänskliga kollektiv och demokratiskt deltagande; även här har ett nytt projekt påbörjats, tillsammans med bildkonstnären Anna Ådahl, där metoder för konstnärlig forskning används.
Forskningsprojektets spridning av analyser och resultat samt samverkan
Den forskning som genomförts inom projektet har spridits på fyra olika sätt. För det första har ett stort antal akademiska artiklar publicerats (se nedan). Dessa artiklar utgör grunden för en kommande monografi.
För det andra har projektet mött stort intresse både nationellt och internationellt. Det har inte varit nödvändigt att ansöka till konferenspaneler, eftersom projektledaren ofta har blivit inbjuden att presentera forskningen, i synnerhet före utbrottet av Covid-19-pandemin, och ofta som keynoteföreläsare: Köpenhamns U (2019), Yale U (2018), U of Manchester (2019), Columbia U (2019), M.S. Merian - R. Tagore International Centre of Advanced Studies, New Delhi (2018), Graduate Institute, Genève (2019), Luleå konstbiennal (2021), Nordisk kulturfond (2019), Kungl. Vitterhetsakademien och Uppsala U (2019), Humboldt Universität (2022), Universität Bamberg, Siegen (2021), samt ett Nobelsymposium i Stockholm 2022. Två föredrag vid Maidan-museet i Kiev, sommaren och hösten 2021, förtjänar ett särskilt omnämnande.
För det tredje har projektledaren tillsammans med en kollega i politisk estetik vid Köpenhamns universitet varit medredaktör för ett specialnummer av K&K - Kultur & Klasse, Nordic Journal for research in the humanities, på temat den demokratiska revoltens estetik.
För det fjärde har projektledaren inbjudits att hålla allmänna och folkbildande offentliga föredrag om projektets ämne. Flera samarbeten har skett med kulturinstitutioner, såsom konsthallar, teatrar och organisationer för vuxenutbildning, alltför många för att nämna.
Projektledaren framhåller den ovärderliga hjälp och rådgivning han fått av följande personer: Galyna Kutsovska, Sahar Buran, Artemis Potamianou, Marina Fokidis och Ihor Phosyvailo.
Han tackar slutligen Riksbankens Jubileumsfond för generöst stöd.
P17-0532:1 Monsterhändelser: Den kollektiva protestens estetiska dimensioner
Slutredovisning till Riksbankens Jubileumsfond, 27 januari 2023
Projektets syfte samt utveckling
Projektets syfte har varit att tolka estetiska verk som uttryck för kollektiva demokratiska protester. Projektet har undersökt ett stort antal estetiska verk från 2011-2014, som alla producerades i samband med revolutionära uppror efter den ekonomiska världskrisen 2007-2008. Genom att analysera material som huvudsakligen är relaterat till tre händelser - 25 januari-revolutionen i Egypten 2011, den ukrainska revolutionen 2013-2014 och upproren mot åtstramningspolitiken i Grekland 2011 - har projektet undersökt hur sådana estetiska verk artikulerar den emancipation, solidaritet och temporalitet som kännetecknar protestaktioner och uppror Ett mer specifikt syfte med projektet har varit att visa att estetiska verk, i sin presentation av protesthändelser, inkapslar kunskap om demokrati och samhälle som är otillgänglig för andra kunskapsformer som sociologi, statsvetenskap, historia och journalistik. Ett övergripande syfte har därför varit att fastställa att estetisk fantasi och performativitet är grundläggande för demokratin - och att estetisk tolkning är avgörande för förståelsen av demokratiskt handlande.
Projektets syfte och mål, liksom dess teoretiska och metodologiska ramar har varit oförändrade, men avgörande utvidgningar och nyanser har tillkommit. Detta beror på den organiska utveckling som kan förväntas i intellektuella processer. Exempelvis har ytterligare teoretiska perspektiv och begrepp införts, och mer lämpliga metoder har utvecklats i samband med specifika tolkningar. Nytt material har också lagts till, mycket på grund av kollektiva proteströrelser som har uppstått efter ansökan, såsom Gilets jaunes-rörelsen i Frankrike, studentprotesterna i Hongkong, Black Lives Matter-protesterna 2020 och de demokratiska protesterna i Iran 2022.
Kort om genomförandet
Ett par oförutsedda händelser har påverkat projektets genomförande. En nära familjemedlems sjukdom och död under 2019 hindrade mig från att genomföra planerade forskningsbesök i Kyiv, Kairo och Aten det året. Därefter hindrade Covid-19-pandemin sådana resor även 2020. Ett mycket givande forskningsbesök till Aten gjordes i slutet av 2018. En fältresa till Kiev genomfördes i stället 2021 och en till Aten i början av 2022. Omständigheterna gjorde det inte möjligt att resa till Kairo, som ursprungligen planerats.
Trots dessa störningar har mer än tillräckligt med forskningsmaterial samlats in och bakgrundsintervjuer gjorts enligt planerna, men som sagt inte på plats i fallet Kairo. Mer än väntat har projektet varit tvunget att förlita sig på virtuella möten och korrespondens med kollegor och informanter, särskilt från Egypten. Dessa omständigheter har inte påverkat analysen och slutsatserna lika mycket som de har påverkat valet av exempel och analysobjekt. Emedan projektet utförts av en ”ensamforskare”, låt vara med periodisk hjälp av språklig expertis och kontextuell orientering från kollegor och forskningsassistenter, har det flexibilitet och justeringar av arbetsplanen inte inneburit väsentliga problem.
Projektets tre viktigaste resultat, samt ett resonemang om projektets slutsatser
Projektet syftade till att undersöka tre sammanhängande forskningsfrågor, och var och en av dem har lett till viktiga resultat, som beskrivs nedan.
Ett. Hur artikuleras idéer och erfarenheter av frigörelse, solidaritet och tidsmässighet i estetiska uttryck för kollektiva protester 2011 och därefter?
När det gäller denna fråga har projektet kunnat dra intressanta slutsatser. Även om artikulationer av idéer och erfarenheter av emancipation, solidaritet och temporalitet i de kollektiva protesterna har antagit många former och skepnader har några dominerande former eller genrer identifierats: det dokumentära assemblaget, dokumentärdramat, vittnesberättelser, encyklopediska och arkivmässiga montage, kollektiv film- och affischproduktion, varav de flesta kännetecknas av kollektivt eller anonymt författarskap, spontan produktion, en retorik av känslomässig intensitet, en attityd av existentiell uthållighet, avindividualisering, intensivt förkroppsligande och epifanier av frihet. Intressant nog har projektet konsterat att mycket av denna estetiska produktion förlitat sig på digitala plattformar, vilket möjliggör snabb sammanställning och omkomponering av bilder, berättelser, rapporter och annat dokumentärt material.
Två. Vad säger sådana estetiskt framställda upplevelser om politisk handling och demokratiskt deltagande?
I de ovan nämnda egenskaperna hos protestkonsten har projektet upptäckt idéer om frigörelse, solidaritet och temporalitet som är specifika för stunder av "politiskt framträdande". Detta är en ytterst viktig slutsats. Analyserna har kunnat underbygga och utveckla idén om politisk framträdande som ett distinkt ögonblick av samhällsomvandling som är avgörande för vår förståelse av demokrati: innan människor och grupper erkänns som politiska aktörer framträder de som förkroppsligade subjekt som hävdar sin närvaro i det offentliga rummet genom olika typer av estetiska uttryck.
Tre. Hur förklarar vi att litterära och estetiska verk kan förmedla kunskap om kollektiva protester, politisk framväxt och demokratiskt deltagande som undandrar sig historiografins, samhällsvetenskapens och journalistikens epistemologiska kategorier?
Just därför att framväxande politiska aktörer och rörelser först hävdar sin närvaro, sina motiv och sina krav i estetiska uttryck kan deras historiska betydelse och politiska karaktär bäst identifieras och bedömas framför allt genom estetisk tolkning. För att teoretisera denna aspekt har projektet utvecklat ett begrepp om estetisk kunskap och även en analysmetod som undviker att omvandla framväxande politiska aktörer och rörelser till representationer av redan existerande politiska idéer, värderingar och partier, och som i stället kan bedöma deras transformativa potential. Begrepp och fenomen som är centrala för projektet - vittnesmål, deltagande, fenomenologisk erfarenhet, förkroppsligande, visualisering och narrativisering - har bidragit till en icke-representationell förståelse av politiskt agerande och demokratisk praktik.
Genom att på så sätt etablera estetisk kunskap som central för förståelsen av protester, folkresningar och andra underifrån kommande störningar av den politiska ordningen har projektet öppnat en väg till en bättre konceptualisering av några av de kanske mest gåtfulla fenomenen i den historiska processen: folklig revolt och revolution. Detta har också lett till en bättre förståelse av demokratiskt handlande. Dessa resultat visar i sin tur att protester, uppror och revolter är intimt förknippade med idén om demokrati. Genom dessa resultat bidrar projektet till historia, sociologi, statsvetenskap, politisk filosofi, journalistik och allmänhetens förståelse mer allmänt.
Nya forskningsfrågor
Projektet har öppnat tre nya forskningsspår. För att förklara hur, låt oss notera att projektet genomförts i en samtida kontext som kännetecknas av 1) framväxten av högerextrema, populistiska och nyfascistiska rörelser, 2) migrationsrörelser liksom migranters sociala rörelser, samt 3) den pågående etableringen av digitala infrastrukturer, vilket leder till en ökad förmedling av kulturella uttryck genom digitala plattformar.
Projektets konceptualisering av estetisk kunskap om politiskt framträdande är relevant för förståelsen av vart och ett av dessa tre områden. Projektet har därför öppnat för banbrytande analyser av högerpopulistiska kulturyttringar; ett separat projekt har påbörjats för detta ändamål. Det har också öppnat väg för analys av vad som kallas "migrationsestetik", ett spår som utvecklats i ett par utforskande essäer. Slutligen har projektet öppnat perspektiv mot studier av den digitala styrningen av mänskliga kollektiv och demokratiskt deltagande; även här har ett nytt projekt påbörjats, tillsammans med bildkonstnären Anna Ådahl, där metoder för konstnärlig forskning används.
Forskningsprojektets spridning av analyser och resultat samt samverkan
Den forskning som genomförts inom projektet har spridits på fyra olika sätt. För det första har ett stort antal akademiska artiklar publicerats (se nedan). Dessa artiklar utgör grunden för en kommande monografi.
För det andra har projektet mött stort intresse både nationellt och internationellt. Det har inte varit nödvändigt att ansöka till konferenspaneler, eftersom projektledaren ofta har blivit inbjuden att presentera forskningen, i synnerhet före utbrottet av Covid-19-pandemin, och ofta som keynoteföreläsare: Köpenhamns U (2019), Yale U (2018), U of Manchester (2019), Columbia U (2019), M.S. Merian - R. Tagore International Centre of Advanced Studies, New Delhi (2018), Graduate Institute, Genève (2019), Luleå konstbiennal (2021), Nordisk kulturfond (2019), Kungl. Vitterhetsakademien och Uppsala U (2019), Humboldt Universität (2022), Universität Bamberg, Siegen (2021), samt ett Nobelsymposium i Stockholm 2022. Två föredrag vid Maidan-museet i Kiev, sommaren och hösten 2021, förtjänar ett särskilt omnämnande.
För det tredje har projektledaren tillsammans med en kollega i politisk estetik vid Köpenhamns universitet varit medredaktör för ett specialnummer av K&K - Kultur & Klasse, Nordic Journal for research in the humanities, på temat den demokratiska revoltens estetik.
För det fjärde har projektledaren inbjudits att hålla allmänna och folkbildande offentliga föredrag om projektets ämne. Flera samarbeten har skett med kulturinstitutioner, såsom konsthallar, teatrar och organisationer för vuxenutbildning, alltför många för att nämna.
Projektledaren framhåller den ovärderliga hjälp och rådgivning han fått av följande personer: Galyna Kutsovska, Sahar Buran, Artemis Potamianou, Marina Fokidis och Ihor Phosyvailo.
Han tackar slutligen Riksbankens Jubileumsfond för generöst stöd.