Vad skyltar berättar om sociala förändringar, makt och identitetsskapande i Rwandas språkliga landskap
Projektets mål är att ge insikt i hur språk, plats och människor interagerar i det språkliga landskapet (LL) i Rwanda, samt att förstå hur maktrelationer och identitet skapas och omformas i detta offentliga rum.
I Afrika spelar språkpolitik en viktig roll och påverkar LL. Rwanda har en fyrspråkig politik som gynnar engelska, speciellt efter 2008, trots att engelska inte har någon kolonial historisk bakgrund i landet. I Rwanda finns skillnader i tillgänglighet till de europeiska statusspråken och därmed skillnader ur ett maktperspektiv. Projektet har två delar. En kvantitativ analys jämför unik skyltdata som jag samlade in före ändringarna i 2008, med nya data. Denna diakroniska del fyller en kunskapslucka inom LL-forskning, speciellt i Afrika, och visar effekter av språkpolitiska beslut. En kvalitativ, djuplodad del (multimodal analys av skyltar och walk-along-intervjuer) fokuserar på språkens praktiska och symboliska funktioner, och på forskningsfrågor som förhållandet mellan text/språk och bild samt mellan avsändare och mottagare. Dessa frågor är inte tillräckligt belysta i Afrika. Det afrikanska perspektivet behövs, därför att studier om LL oftast är inriktade på urbana immigrantmiljöer i västvärlden. Afrikanska länder har förutsättningar som fordrar nya frågor, exempelvis om hur läs-och skrivkunnighet påverkar LL. Denna studie bidrar därför till att tillföra kunskap till LL-forskningen om processer i samhällen som ofta inte är i fokus. Samtidigt bräddas forskningsfältet.
Slutredovisning
Målsättningen för projektet ”Vad skyltar berättar om sociala förändringar, makt och identitetsskapande i Rwandas språkliga landskap” var att identifiera förändringar i bottom-up skyltning i det urbana rummet, för att undersöka hur språkpolitik reflekterar och påverkar de värden som tillskrivs språk, samt maktförhållanden och identitetskapande i det språkliga landskapet. Projektets mer specifika mål var att 1) fastställa diakroniska förändringar i det språkliga landskapet och deras kopplingar till förändringar i språkpolitik och maktstrukturer; 2) att analysera utvalda butiksfasader och knyta analysen av hur språk används både till avsändarnas och mottagarnas uppfattningar om språken och skyltarnas semiotiska konstruktion; och 3) kritiskt analysera vad kombinationen av kvantitativa och kvalitativa metoder, som används i projektet, bidrar med, speciellt sett ur ett afrikanskt perspektiv. Med denna mixed methods-ingång har projektet (kvantitativt) analyserat och jämfört språkanvändningen över tid, före och efter språkpolitiska förändringar som ägde rum i 2008, när engelska bl a infördes som undervisningsspråk i hela undervisningssystemet. Med hjälp av intervjuer (kvalitativ metod) har projektet undersökt meningsskapande i det språkliga landskapet i Rwanda.
Data samlades in under två fältresor. Första fältarbetet i Rwanda ägde rum i juni 2018 och fokuserade huvudsakligen på insamling av kvantitativ data och fotodokumentation för att bygga upp en databas över språkanvändning på privata butiksskyltar i fem gator i Kigali och huvudgatorna i Huye (Butare) och Rubavu (Gisenyi). Denna dokumentation användes för analys av diakrona förändringar. Jag analyserade samma gator (alla omdöpta) som jag tidigare hade analyserad med samma metod ett decennium tidigare. Det andra fältarbetet ägde rum i mars 2019. Då spelades 15 timmar video-och ljudfiler in. Dessa omfattade 17 intervjuer med butiksägare, 8 intervjuer med skyltmakare, 25 GoPro-intervjuer med 8 deltagare och dessutom ytterligare två intervjuer med var och en av dessa 8 deltagare.
Analysen visade på stora förändringar i hur språk användes på privata butiksskyltar före och efter ändringen av språkpolitik i 2008 i de gator som undersöktes; användningen av engelska hade exempelvis mer än fördubblats under tioårsperioden 2008- 2018, från 23 procent till närmare 58 procent i huvudstaden Kigali. Ökningen i förekomsten av engelska var även tydlig på flerspråkiga skyltar, där engelska kombinerades med andra officiella språk. Detta har förändrat det språkliga landskapet. Engelska, det nya exogena statusspråket har ersatt det tidigare exogena statusspråket franska, och har dessutom till stor del ersatt det nationella språket kinyarwanda som 99.4% av befolkningen talar och använder dagligen.
Projektets kvantitativa empiriska resultat pekar tydligt på stora förändringar och visar att språkpolitik har satt avtryck i det socialt konstruerade språkliga landskapet i Rwanda, där normer i samhället, invånarnas upplevda historia och ideologier som cirkulerar i samhället sammantaget utgör en nexus av praktiker. Ideologier och konstruerade narrativ om språk, dvs den officiella mediadiskurs som förmedlats av politiker och representanter för det officiella Rwanda, blev därför analyserad för att förklara de kvantitativa resultaten i artikeln “Amid signs of change: Language policy, ideology and power in the linguistic landscape of urban Rwanda” (Rosendal, publiceras 2022). Analysen illustrerar att det offentliga rummet aldrig är neutralt. Det är alltid någons rum och genomsyras av en maktordning där vissa har större kapital än andra. Engelska, som behärskades och fortfarande behärskas av eliten som återvände och kom till makten efter folkmordet efter långvarig exil i grannländer där engelska har varit officiellt språk samt av högutbildade, attribueras värde och funktioner. Samtidigt som man helt bortser från värdet av alla andra språk, som exempelvis det nationella språket kinyarwanda, förs en diskurs om engelska som endast ett pragmatiskt val och ett neutralt verktyg för handel och blomstrande ekonomisk utveckling. Den politiska ledningens legitimering av engelska som det ende kulturella och ekonomiska kapital i det moderna Rwanda parallellt med en nedvärdering av nationalspråket och franska – ett språk förknippad med både det koloniala förflutna och folkmordet – döljer både politiska aspekter och socio-politiska problem som språkbytet har medfört. Engelska är ett språk som inte används i det rwandiska samhället och som bara eliten och yngre högutbildade har lärt sig genom utbildningsystemet. Därmed exkluderas majoriteten av vanliga rwandier. Officiellt har Rwanda idag en fyrspråkig språkpolicy (kinyarwanda, engelska, franska, swahili) där alla språk är lika. Den flerspråkighet som man officiellt har är dock en ideologisk flerspråkighet som i praktiken är en flerspråkighet för en utbildad elit och där engelska ses som en accesskod till en lokal, nationell och global elit.
Rwandas officiella språkpolicy vare sig anger eller avgränsar hur språk ska användas på privat skyltning i det språkliga landskapet. Språkanvändning på skyltar är emellertid diskursivt kopplad till större politiska skeenden, och på så sätt blir denna del av en de facto språkpolitik (Hult, 2018; Shohamy, 2006; Spolsky, 2009). Studien visar att vi behöver undersöka mer än officiell språkpolitik för att fånga hur sociala handlingar återspeglar interaktionsordningen i det språkliga landskapet, och hur de har blivit praktiker. Genom att kombinera den storskaliga nationella med den småskaliga samhällskontexten granskade studien den ideologiska grunden för dessa praktiker, vilket var ett av studiens syften.
Vi behöver gå på djupet för att undersöka det postkoloniala förflutna, politiska krafter och rådande ideologier som har format det språkliga landskapet. Det språkliga landskapet är en materiell bärare av en hegemonisk ideologi, och stadsrummet speglar samhälleliga förändringar och nya berättelser skapade av politiska regimer. När det gäller det urbana Rwanda har jag använt nexusanalys (Scollon & Wong Scollon, 2004) för att granska sådana kopplingar och för att undersöka hur människor som rör sig i det urbana landskapet uppfattar skyltarnas semiotik (och inte bara text och språk) och hur de skapar mening ur de semiotiska resurser som används på butiksskyltar.
Några av studiens viktigaste frågor var om värderingar som tillskrivs språk reproducerades eller ifrågasattes, vilka kommunikativa normer och cirkulerande ideologier som formade praktiker och hur dessa praktiker fanns över olika skalor. Resultaten av denna del av projektet kommer att diskuteras i boken 'Time-space (dis-) continuities in the LL: Studies in the symbolic (re-)appropriation of public space' (Buchstaller et al., publiceras 2023; Rosendal, publiceras 2023). Denna text belyser hur ideologiskt laddade rum både reflekterar och (re)producerar praktiker. Analysen, med sitt geosemiotiska perspektiv, kombinerar hur interaktionsordningen (normerna för socialt beteende), diskurser på plats (idéer som formar handlingar) och den kontextuella erfarenheten (idéer som förkroppsligas i individernas praxis) tillsammans formar det som är synligt i det språkliga landskapet (Hult, 2015; Scollon & Wong Scollon, 2003). I Rwanda är stadstexternas historicitet nära kopplade till postkoloniala konflikter och förändringar, samt till hur mäktiga politiska krafter gör anspråk på och skriver in sig i det offentliga rummet. Resultaten av den kvalitativa analysen visar att intervjupersonerna till stor del accepterar de officiella symboliska politiska anspråken på det offentliga rummet, även om ett nytt exogent språk, engelska, som hämmar deras förståelse och därmed utesluter dem från viktiga domäner i samhället, har påtvingats dem.
Genom identifikation med den officiella offentliga diskursen och det nationella utvecklingsnarrativet reproduceras ideologierna i det språkliga landskapet.
För att sammanfatta: Projekts data och analys visade först och främst att; 1) studien har fyllt ett tomrum genom sin diakrona analys. Denna rum-tidsaspekt saknas till stor del inom forskningsfältet språkliga landskap. Vi behöver denna bakgrund, baserad på kvantitativ empiriska data, för att djupare undersöka förändringar; 2) Studiens diakrona data visar tydligt att språkpolitiska förändringar och top-down symboliska processer återspeglas i det språkliga landskapet. Butiksskyltarna speglar och återger den politiska maktens försök att utplåna "minnet [och arvet] av ... [en] tidigare [världssyn och/eller] regim", för att citera Azaryahu (2012, s. 387), genom att främja ett nytt språk, engelska; och 3) Data från den kvalitativa delen visade att majoriteten av de intervjuade identifierade sig med officiell ideologi och återgav dem genom sina praktiker i stadens rum. Studien bekräftade dessutom att det är viktigt att integrera kvantitativa och kvalitativa perspektiv och metoder, inte minst ur ett afrikanskt perspektiv.
Projektet illustrerade tydligt att vi alltid behöver gå bortom den synliga ytan i det språkliga landskapet. Resultaten av detta RJ-projekt har vidare uppmärksammat mig på nya forskningsområden, bland annat den senaste tidens namnbyten av gatunamn och städer i Rwanda. Ett nytt VR-projekt (2022-2024) "Reading the Signs: Renaming and transformative processes in urban Rwanda" kommer att undersöka detta och framför allt deras konsekvenser genom att kombinera forskningsfälten språkliga landskap, namnforskning och utvecklingsforskning.
Referenser
Azaryahu, M. (2012). Renaming the past in post–Nazi Germany: insights into the politics of street naming in Mannheim and Potsdam. Cultural Geographies, 193, 385–400.
Buchstaller, I., Fabiszak, M., & Ross, M. A. (Eds.). (forthcoming 2023). Time-space (dis-) continuities in the LL: Studies in the symbolic (re-)appropriation of public space. Routledge.
Hult, F. M. (2015). Making Policy Connections across Scales Using Nexus Analysis. In F. M.
Hult & D. C. Johnson (Eds.), Research Methods in Language Policy and Planning: A Practical Guide, First Edition (pp. 217-231). John Wiley & Sons.
Hult, F. M. (2018). Language Policy and Planning and Linguistic Landscapes In J. W. Tollefson & M. Pérez-Milans (Eds.), The Oxford Handbook of Language Policy and Planning https://doi.org/10.1093/oxfordhb/9780190458898.013.35
Rosendal, T. (forthcoming 2022). Amid signs of change: Language policy, ideology and power in the linguistic landscape of urban Rwanda. Language Policy.
Rosendal, T. (forthcoming 2023). Multilingualism for whom in Rwanda? The nexus of power and practices. In I. Buchstaller, M. Fabiszak, & M. A. Ross (Eds.), Time-space (dis-)continuities in the LL: Studies in the symbolic (re-)appropriation of public space. Routledge.
Scollon, R., & Wong Scollon, S. (2003). Discourse in place: Language in the material world. Routledge.
Scollon, R., & Wong Scollon, S. (2004). Nexus Analysis: Discourse and the Emerging Internet. Routledge.
Shohamy, E. (2006). Language policy: Hidden agendas and new approaches. Routledge.
Spolsky, B. (2009). Language management. Cambridge University Press.
Data samlades in under två fältresor. Första fältarbetet i Rwanda ägde rum i juni 2018 och fokuserade huvudsakligen på insamling av kvantitativ data och fotodokumentation för att bygga upp en databas över språkanvändning på privata butiksskyltar i fem gator i Kigali och huvudgatorna i Huye (Butare) och Rubavu (Gisenyi). Denna dokumentation användes för analys av diakrona förändringar. Jag analyserade samma gator (alla omdöpta) som jag tidigare hade analyserad med samma metod ett decennium tidigare. Det andra fältarbetet ägde rum i mars 2019. Då spelades 15 timmar video-och ljudfiler in. Dessa omfattade 17 intervjuer med butiksägare, 8 intervjuer med skyltmakare, 25 GoPro-intervjuer med 8 deltagare och dessutom ytterligare två intervjuer med var och en av dessa 8 deltagare.
Analysen visade på stora förändringar i hur språk användes på privata butiksskyltar före och efter ändringen av språkpolitik i 2008 i de gator som undersöktes; användningen av engelska hade exempelvis mer än fördubblats under tioårsperioden 2008- 2018, från 23 procent till närmare 58 procent i huvudstaden Kigali. Ökningen i förekomsten av engelska var även tydlig på flerspråkiga skyltar, där engelska kombinerades med andra officiella språk. Detta har förändrat det språkliga landskapet. Engelska, det nya exogena statusspråket har ersatt det tidigare exogena statusspråket franska, och har dessutom till stor del ersatt det nationella språket kinyarwanda som 99.4% av befolkningen talar och använder dagligen.
Projektets kvantitativa empiriska resultat pekar tydligt på stora förändringar och visar att språkpolitik har satt avtryck i det socialt konstruerade språkliga landskapet i Rwanda, där normer i samhället, invånarnas upplevda historia och ideologier som cirkulerar i samhället sammantaget utgör en nexus av praktiker. Ideologier och konstruerade narrativ om språk, dvs den officiella mediadiskurs som förmedlats av politiker och representanter för det officiella Rwanda, blev därför analyserad för att förklara de kvantitativa resultaten i artikeln “Amid signs of change: Language policy, ideology and power in the linguistic landscape of urban Rwanda” (Rosendal, publiceras 2022). Analysen illustrerar att det offentliga rummet aldrig är neutralt. Det är alltid någons rum och genomsyras av en maktordning där vissa har större kapital än andra. Engelska, som behärskades och fortfarande behärskas av eliten som återvände och kom till makten efter folkmordet efter långvarig exil i grannländer där engelska har varit officiellt språk samt av högutbildade, attribueras värde och funktioner. Samtidigt som man helt bortser från värdet av alla andra språk, som exempelvis det nationella språket kinyarwanda, förs en diskurs om engelska som endast ett pragmatiskt val och ett neutralt verktyg för handel och blomstrande ekonomisk utveckling. Den politiska ledningens legitimering av engelska som det ende kulturella och ekonomiska kapital i det moderna Rwanda parallellt med en nedvärdering av nationalspråket och franska – ett språk förknippad med både det koloniala förflutna och folkmordet – döljer både politiska aspekter och socio-politiska problem som språkbytet har medfört. Engelska är ett språk som inte används i det rwandiska samhället och som bara eliten och yngre högutbildade har lärt sig genom utbildningsystemet. Därmed exkluderas majoriteten av vanliga rwandier. Officiellt har Rwanda idag en fyrspråkig språkpolicy (kinyarwanda, engelska, franska, swahili) där alla språk är lika. Den flerspråkighet som man officiellt har är dock en ideologisk flerspråkighet som i praktiken är en flerspråkighet för en utbildad elit och där engelska ses som en accesskod till en lokal, nationell och global elit.
Rwandas officiella språkpolicy vare sig anger eller avgränsar hur språk ska användas på privat skyltning i det språkliga landskapet. Språkanvändning på skyltar är emellertid diskursivt kopplad till större politiska skeenden, och på så sätt blir denna del av en de facto språkpolitik (Hult, 2018; Shohamy, 2006; Spolsky, 2009). Studien visar att vi behöver undersöka mer än officiell språkpolitik för att fånga hur sociala handlingar återspeglar interaktionsordningen i det språkliga landskapet, och hur de har blivit praktiker. Genom att kombinera den storskaliga nationella med den småskaliga samhällskontexten granskade studien den ideologiska grunden för dessa praktiker, vilket var ett av studiens syften.
Vi behöver gå på djupet för att undersöka det postkoloniala förflutna, politiska krafter och rådande ideologier som har format det språkliga landskapet. Det språkliga landskapet är en materiell bärare av en hegemonisk ideologi, och stadsrummet speglar samhälleliga förändringar och nya berättelser skapade av politiska regimer. När det gäller det urbana Rwanda har jag använt nexusanalys (Scollon & Wong Scollon, 2004) för att granska sådana kopplingar och för att undersöka hur människor som rör sig i det urbana landskapet uppfattar skyltarnas semiotik (och inte bara text och språk) och hur de skapar mening ur de semiotiska resurser som används på butiksskyltar.
Några av studiens viktigaste frågor var om värderingar som tillskrivs språk reproducerades eller ifrågasattes, vilka kommunikativa normer och cirkulerande ideologier som formade praktiker och hur dessa praktiker fanns över olika skalor. Resultaten av denna del av projektet kommer att diskuteras i boken 'Time-space (dis-) continuities in the LL: Studies in the symbolic (re-)appropriation of public space' (Buchstaller et al., publiceras 2023; Rosendal, publiceras 2023). Denna text belyser hur ideologiskt laddade rum både reflekterar och (re)producerar praktiker. Analysen, med sitt geosemiotiska perspektiv, kombinerar hur interaktionsordningen (normerna för socialt beteende), diskurser på plats (idéer som formar handlingar) och den kontextuella erfarenheten (idéer som förkroppsligas i individernas praxis) tillsammans formar det som är synligt i det språkliga landskapet (Hult, 2015; Scollon & Wong Scollon, 2003). I Rwanda är stadstexternas historicitet nära kopplade till postkoloniala konflikter och förändringar, samt till hur mäktiga politiska krafter gör anspråk på och skriver in sig i det offentliga rummet. Resultaten av den kvalitativa analysen visar att intervjupersonerna till stor del accepterar de officiella symboliska politiska anspråken på det offentliga rummet, även om ett nytt exogent språk, engelska, som hämmar deras förståelse och därmed utesluter dem från viktiga domäner i samhället, har påtvingats dem.
Genom identifikation med den officiella offentliga diskursen och det nationella utvecklingsnarrativet reproduceras ideologierna i det språkliga landskapet.
För att sammanfatta: Projekts data och analys visade först och främst att; 1) studien har fyllt ett tomrum genom sin diakrona analys. Denna rum-tidsaspekt saknas till stor del inom forskningsfältet språkliga landskap. Vi behöver denna bakgrund, baserad på kvantitativ empiriska data, för att djupare undersöka förändringar; 2) Studiens diakrona data visar tydligt att språkpolitiska förändringar och top-down symboliska processer återspeglas i det språkliga landskapet. Butiksskyltarna speglar och återger den politiska maktens försök att utplåna "minnet [och arvet] av ... [en] tidigare [världssyn och/eller] regim", för att citera Azaryahu (2012, s. 387), genom att främja ett nytt språk, engelska; och 3) Data från den kvalitativa delen visade att majoriteten av de intervjuade identifierade sig med officiell ideologi och återgav dem genom sina praktiker i stadens rum. Studien bekräftade dessutom att det är viktigt att integrera kvantitativa och kvalitativa perspektiv och metoder, inte minst ur ett afrikanskt perspektiv.
Projektet illustrerade tydligt att vi alltid behöver gå bortom den synliga ytan i det språkliga landskapet. Resultaten av detta RJ-projekt har vidare uppmärksammat mig på nya forskningsområden, bland annat den senaste tidens namnbyten av gatunamn och städer i Rwanda. Ett nytt VR-projekt (2022-2024) "Reading the Signs: Renaming and transformative processes in urban Rwanda" kommer att undersöka detta och framför allt deras konsekvenser genom att kombinera forskningsfälten språkliga landskap, namnforskning och utvecklingsforskning.
Referenser
Azaryahu, M. (2012). Renaming the past in post–Nazi Germany: insights into the politics of street naming in Mannheim and Potsdam. Cultural Geographies, 193, 385–400.
Buchstaller, I., Fabiszak, M., & Ross, M. A. (Eds.). (forthcoming 2023). Time-space (dis-) continuities in the LL: Studies in the symbolic (re-)appropriation of public space. Routledge.
Hult, F. M. (2015). Making Policy Connections across Scales Using Nexus Analysis. In F. M.
Hult & D. C. Johnson (Eds.), Research Methods in Language Policy and Planning: A Practical Guide, First Edition (pp. 217-231). John Wiley & Sons.
Hult, F. M. (2018). Language Policy and Planning and Linguistic Landscapes In J. W. Tollefson & M. Pérez-Milans (Eds.), The Oxford Handbook of Language Policy and Planning https://doi.org/10.1093/oxfordhb/9780190458898.013.35
Rosendal, T. (forthcoming 2022). Amid signs of change: Language policy, ideology and power in the linguistic landscape of urban Rwanda. Language Policy.
Rosendal, T. (forthcoming 2023). Multilingualism for whom in Rwanda? The nexus of power and practices. In I. Buchstaller, M. Fabiszak, & M. A. Ross (Eds.), Time-space (dis-)continuities in the LL: Studies in the symbolic (re-)appropriation of public space. Routledge.
Scollon, R., & Wong Scollon, S. (2003). Discourse in place: Language in the material world. Routledge.
Scollon, R., & Wong Scollon, S. (2004). Nexus Analysis: Discourse and the Emerging Internet. Routledge.
Shohamy, E. (2006). Language policy: Hidden agendas and new approaches. Routledge.
Spolsky, B. (2009). Language management. Cambridge University Press.