Värdeskapande i kampen mot antibiotikaresistens: En undersökning av näringslivsaktörers roller i sektoröverskridande internationella partnerskap.
Snabbt ökande antibiotikaresistens är ett globalt hot. I kombination med brant minskande antibiotikautveckling bland världens läkemedelsföretag har detta givit upphov till ett antal internationella partnerskap mellan industri, myndigheter och civilsamhälle för att bemöta detta hot. Även om partnerskap mellan olika sektorer i samhället studerats tidigare har forskningen producerat ringa kunskap om dessa sektoröverskridande internationella partnerskap. Projektet syftar därför till att undersöka hur sådana partnerskaps komplexitet i termer av hur stora skillnader mellan aktörer från olika sektorer, intressekonflikter, och partnerskapens internationella dimension påverkar deras chanser att uppnå sina mål. För att uppnå detta syfte kommer vi först att kartlägga näringslivspartners roller i ett antal sektoröverskridande internationella partnerskap. Därefter kommer vi med hjälp av en flerfalls-studie, en enkätstudie, och agent-baserad datormodellering att jämföra och analysera situationer där näringslivspartners medverkan har bidragit till att skapa olika typer och nivåer av värde. Resultaten ger oss viktiga insikter i hur och under vilka omständigheter näringslivspartners kan bidra positivt till värdeskapande i sektoröverskridande internationella partnerskap i kampen mot antibiotikaresistens. Resultaten kommer utöver att publiceras i välrenommerade tidskrifter även kommuniceras till industri, hälsomyndigheter och politiska beslutsfattare i Sverige, EU och globalt (ex. WHO och FN).
Slutredovisning
1. Projektets syfte
Projektet har studerat sektoröverskridande internationella partnerskap inom antibiotikafältet. Dessa partnerskap har grundats i syfte att möta hotet från ökande antibiotikaresistens och består av aktörer från flera länder och från näringsliv och myndigheter till universitet och civilsamhälle. Projektets syfte har varit att studera hur organisatoriska karaktäristika hos partnerskapen samt olika typer av näringslivsaktörer påverkar värdeskapandeprocesser och deras utfall. Projektet har för detta ändamål nyttjat kvalitativa data från två stora sektoröverskridande internationella partnerskap samt kvantitativa data om innovationsprojekt och specifika företag inom antibiotikafältet.
Resultaten identifierar faktorer som påverkar partnerskapens funktion samt roll i värdeskapande inom antibiotikafältet. Särskilt intressant är att projektet en ny form for styrning av sektoröverskridande internationella partnerskap. Vi har vidare visat hur dessa partnerskap påverkar innovationsförmågan hos exempelvis stora och små företag på olika sätt och i olika utsträckning i termer av värdeskapande.
Därtill har vi identifierat relevansen för värdeskapande av olika egenskaper hos partnerskapen, såsom olika aktörers roller, nätverkets tidsbegränsningar, användandet av specifika kontrollmekanismer, samt olika former av interaktion. Vi har också visat hur interorganisatoriska interaktioner kan styras för att uppnå värdeskapande och särskilt social påverkan. Vårt projekt har utvecklat flera nya forskningsfrågor relaterade till dessa partnerskap, till myndigheters möjligheter att stötta dem, till nätverks roll för dessa partnerskap, samt till även andra globala utmaningar.
2. Kortfattad överblick av projektets aktiviteter
I projektets gång har efter en initial litteraturgenomgång både kvalitativa och kvantitativa data samlats in. Därpå har en jämförande kvalitativ fallstudie av två partnerskap, baserad på både intervjuer och arkivdata, samt en statistisk analys av kvantitativa data om ett stort antal innovationsprojekt utförts.
Fallstudierna omfattar de två partnerskapen CARB-X och ENABLE. CARB-X är baserat i USA och drivs av Boston University. Det samarbetar med företag, myndigheter, civilsamhälle och akademi med målet att stötta den utvecklingen av en global och mångsidig portfölj av antibakteriella produkter. ENABLE är in sin tur EU-baserat och drivs av Uppsala universitet. I likhet med CARB-X skapade och utvecklade ENABLE en läkemedelsforskningsplattform för att testa och optimera molekyler som har potential att bli värdefulla framtida antibiotika. I projektet kartlade vi först olika roller och egenskaper hos de partners som är involverade i de två partnerskapen och genomförde sedan en serie djupintervjuer med representanter från dessa. De kvalitativa resultaten har använts till fallstudierapporter om de båda partnerskapen, i samtliga av projektets publicerade artiklar samt har presenterats på konferenser. Denna data användes även för att vägleda den kvantitativa datainsamlingen och för att förfina projektets forskningsfrågor.
Utöver detta har vi samlat in kvantitativa data om antibiotikaprojekt, byggt en omfattande databas över de antibiotikaprojekt som existerar inom tidig utveckling globalt, samt änvänt detta för hypotestestande. Den kvantitativa dataanalysen har inkluderats i två artiklar (varav en är under sakkunniggranskning) och har varit viktig för att identifiera nya frågor för framtida forskning. Jämfört med den ursprungliga projektplanen har vi ytterligare förfinat vårt forskningsfokus genom att utveckla vår konceptualisering av värdeskapande och social påverkan, samt identifierat styrning som en kritiskt viktig egenskap hos dessa partnerskap i behov av mer forskning.
3. Projektets främsta resultat och bidrag
Projektets främsta resultat och teoretiska bidrag är som följer: vi har utvecklat konceptualiseringen av värdeskapande i förhållande till sektoröverskridande internationella partnerskap i antibiotikafältet; vi har identifierat de effekter som dessa partnerskap har på små respektive stora näringslivspartners; vi har identifierat effekten av tidsbegränsningar på värdeskapande i interorganisatoriska nätverk; och vi har identifierat och redogjort för den nya form av styrning som kännetecknar sektoröverskridande internationella partnerskap i antibiotikafältet.
Ett första bidrag vi vill lyfta fram handlar om hur partnerskapsaktörer med olika intressen och som söker olika sorters värden icke desto mindre deltar i gemensamma värdeskapande processer. Exempelvis fann vi att det avsedda utfallet av ett partnerskap i termer av värdeskapande påverkar valet av mekanismer som styr de interaktioner som sker inom nätverket av partners. Specifikt visar vi i en av våra artiklar hur det underliggande värdeskapande systemet skiljer sig åt beroende på de specifika mål ett partnerskap har. Detta är i sin tur ett viktigt första steg för att koppla forskning om värdeskapande (vanligen inriktad på enskilda företag eller relationer) till det empiriska sammanhang som är sektoröverskridande internationella partnerskap i antibiotikafältet, och då särskilt till nätverksnivån.
Ett andra viktigt bidrag är att ha identifierat en typ av styrning som kännetecknar sektoröverskridande internationella partnerskap för antibiotika och som skiljer sig från andra typer av styrning som har diskuterats i tidigare forskning. Specifikt för sektoröverskridande internationella partnerskap inom antibiotikafältet är de interorganisatoriska strukturer som uppvisar stor komplexitet för styrning, stark centraliserad kontroll, strikt gränsdragning mellan medlem/icke medlem, samt formalisering av roller och regler. Denna typ av styrning skiljer sig från den för andra partnerskap som hanterar till exempel globala miljöutmaningar, och dessa resultat kan vara användbara även i andra sammanhang där osäkra, riskfyllda, brådskande och komplexa mål behöver uppnås.
Ett tredje nyckelbidrag handlar om att urskilja ett potentiellt paradigmskifte i hur läkemedelsutveckling och interorganisatoriskt samarbete organiseras inom antibiotikaområdet. Vårt projekt har identifierat flera bakomliggande faktorer till denna förändring: exempelvis så tar offentliga och filantropiska finansiärer på sig kostnaderna och riskerna med att bedriva läkemedelsutveckling inom sektoröverskridande internationella partnerskap, vilket traditionellt främst har bekostats av privat riskkapital. Dessutom introducerar sektoröverskridande internationella partnerskap inom antibiotika en nyhet i form av stark samordning av enskilda organisationer genom centraliserad styrning. En sådan samordning innebär också möjligheter för aktörer som är inne i motsats till de som står utanför det nätverk som skapas av partnerskapet. Slutligen innebär tillväxten av dessa partnerskap även att sekretess och exklusivt immateriellt ägande inte längre kan vara den dominerande normen inom antibiotikaområdet. Sammantaget indikerar våra forskningsresultat hur läkemedelsutveckling skulle kunna omorganiseras och styras i framtiden i form av sektoröverskridande internationella partnerskap.
4. Nya forskningsfrågor som projektet givit upphov till
På grund av att värdeskapande med hög social inverkan är centralt för sektoröverskridande internationella partnerskap behövs ytterligare forskning för att förstå processen som definierar deras förväntade resultat. Detta då de förväntade målen kommer att påverka skapandet av partnerskapet ifråga, dess förvaltning, konfigurationen av dess nätverk samt de interorganisatoriska interaktioner som kommer att följa av detta. En annan aspekt i behov av mer forskning är styrningen av sektoröverskridande internationella partnerskap inom antibiotikafältet då projektets resultat tydligt pekar på unika egenskaper när det gäller styrningssätten för dessa och hur dessa förhåller sig till olika typer av värdeskapande. Slutligen är ytterligare forskning om dessa partnerskaps potentiella roll även för andra ändamål än antibiotikautveckling högst motiverad. Även om detta projekt har studerat partnerskap som uteslutande är involverade i utveckling av antibiotika är resultaten potentiellt relevanta för att också styra interaktioner, resurser och aktiviteter som rör andra dimensioner av värdeskapande, såsom rättvis tillgång till antibiotika eller mer restriktiv antibiotikaanvändning. Dessa är, utöver antibiotikautveckling, två andra mycket viktiga frågor relaterade till antibiotikaresistensproblemet.
5. Spridning av forskningsresultat och internationell samverkan
Samarbeten med andra forskargrupper har inletts under projektets gång. Våra projektaktiviteter har exempelvis stärkt relationen med forskare vid Boston University (ledda av Prof. Kevin Outtersson) och Köpenhamns Universitet (Prof. Timo Minssen) vilket givit upphov till goda förutsättningar till framtida samarbete om forskningsstudier och publikationer. Dessutom inleddes nya multidisciplinära samarbeten inom Uppsala universitet tack vare kontakten med andra forskare vid Uppsala Antibiotikacentrum. Under projektet har vi också kunnat interagera och skapa närmare relationer med myndigheter, närmare bestämt med Folkhälsomyndigheten och G20 Global AMR Hub i Berlin.
Vi har inom projektets tidsram publicerat fyra artiklar i internationella sakkunniggranskade tidskrifter samt ett bokkapitel. Vi har även tre artiklar under granskning i internationella sakkunniggranskade tidskrifter. Därtill har flera konferenspresentationer om projektet samt föredrag vid utländska och svenska universitet givits av projektgruppen och två av konferensartiklarna har belönats med priser. En av tidskriftsartiklarna, publicerad i tidsskriften Academy of Management Perspectives, har blivit särskild uppmärksammad och resultaten har spridits vitt och brett genom podcast, sociala medier och tidningar. Projektresultaten har vidare också integrerats i undervisningsaktiviteter på doktorand- och masternivå (föreläsningar och seminarier).
Projektet har studerat sektoröverskridande internationella partnerskap inom antibiotikafältet. Dessa partnerskap har grundats i syfte att möta hotet från ökande antibiotikaresistens och består av aktörer från flera länder och från näringsliv och myndigheter till universitet och civilsamhälle. Projektets syfte har varit att studera hur organisatoriska karaktäristika hos partnerskapen samt olika typer av näringslivsaktörer påverkar värdeskapandeprocesser och deras utfall. Projektet har för detta ändamål nyttjat kvalitativa data från två stora sektoröverskridande internationella partnerskap samt kvantitativa data om innovationsprojekt och specifika företag inom antibiotikafältet.
Resultaten identifierar faktorer som påverkar partnerskapens funktion samt roll i värdeskapande inom antibiotikafältet. Särskilt intressant är att projektet en ny form for styrning av sektoröverskridande internationella partnerskap. Vi har vidare visat hur dessa partnerskap påverkar innovationsförmågan hos exempelvis stora och små företag på olika sätt och i olika utsträckning i termer av värdeskapande.
Därtill har vi identifierat relevansen för värdeskapande av olika egenskaper hos partnerskapen, såsom olika aktörers roller, nätverkets tidsbegränsningar, användandet av specifika kontrollmekanismer, samt olika former av interaktion. Vi har också visat hur interorganisatoriska interaktioner kan styras för att uppnå värdeskapande och särskilt social påverkan. Vårt projekt har utvecklat flera nya forskningsfrågor relaterade till dessa partnerskap, till myndigheters möjligheter att stötta dem, till nätverks roll för dessa partnerskap, samt till även andra globala utmaningar.
2. Kortfattad överblick av projektets aktiviteter
I projektets gång har efter en initial litteraturgenomgång både kvalitativa och kvantitativa data samlats in. Därpå har en jämförande kvalitativ fallstudie av två partnerskap, baserad på både intervjuer och arkivdata, samt en statistisk analys av kvantitativa data om ett stort antal innovationsprojekt utförts.
Fallstudierna omfattar de två partnerskapen CARB-X och ENABLE. CARB-X är baserat i USA och drivs av Boston University. Det samarbetar med företag, myndigheter, civilsamhälle och akademi med målet att stötta den utvecklingen av en global och mångsidig portfölj av antibakteriella produkter. ENABLE är in sin tur EU-baserat och drivs av Uppsala universitet. I likhet med CARB-X skapade och utvecklade ENABLE en läkemedelsforskningsplattform för att testa och optimera molekyler som har potential att bli värdefulla framtida antibiotika. I projektet kartlade vi först olika roller och egenskaper hos de partners som är involverade i de två partnerskapen och genomförde sedan en serie djupintervjuer med representanter från dessa. De kvalitativa resultaten har använts till fallstudierapporter om de båda partnerskapen, i samtliga av projektets publicerade artiklar samt har presenterats på konferenser. Denna data användes även för att vägleda den kvantitativa datainsamlingen och för att förfina projektets forskningsfrågor.
Utöver detta har vi samlat in kvantitativa data om antibiotikaprojekt, byggt en omfattande databas över de antibiotikaprojekt som existerar inom tidig utveckling globalt, samt änvänt detta för hypotestestande. Den kvantitativa dataanalysen har inkluderats i två artiklar (varav en är under sakkunniggranskning) och har varit viktig för att identifiera nya frågor för framtida forskning. Jämfört med den ursprungliga projektplanen har vi ytterligare förfinat vårt forskningsfokus genom att utveckla vår konceptualisering av värdeskapande och social påverkan, samt identifierat styrning som en kritiskt viktig egenskap hos dessa partnerskap i behov av mer forskning.
3. Projektets främsta resultat och bidrag
Projektets främsta resultat och teoretiska bidrag är som följer: vi har utvecklat konceptualiseringen av värdeskapande i förhållande till sektoröverskridande internationella partnerskap i antibiotikafältet; vi har identifierat de effekter som dessa partnerskap har på små respektive stora näringslivspartners; vi har identifierat effekten av tidsbegränsningar på värdeskapande i interorganisatoriska nätverk; och vi har identifierat och redogjort för den nya form av styrning som kännetecknar sektoröverskridande internationella partnerskap i antibiotikafältet.
Ett första bidrag vi vill lyfta fram handlar om hur partnerskapsaktörer med olika intressen och som söker olika sorters värden icke desto mindre deltar i gemensamma värdeskapande processer. Exempelvis fann vi att det avsedda utfallet av ett partnerskap i termer av värdeskapande påverkar valet av mekanismer som styr de interaktioner som sker inom nätverket av partners. Specifikt visar vi i en av våra artiklar hur det underliggande värdeskapande systemet skiljer sig åt beroende på de specifika mål ett partnerskap har. Detta är i sin tur ett viktigt första steg för att koppla forskning om värdeskapande (vanligen inriktad på enskilda företag eller relationer) till det empiriska sammanhang som är sektoröverskridande internationella partnerskap i antibiotikafältet, och då särskilt till nätverksnivån.
Ett andra viktigt bidrag är att ha identifierat en typ av styrning som kännetecknar sektoröverskridande internationella partnerskap för antibiotika och som skiljer sig från andra typer av styrning som har diskuterats i tidigare forskning. Specifikt för sektoröverskridande internationella partnerskap inom antibiotikafältet är de interorganisatoriska strukturer som uppvisar stor komplexitet för styrning, stark centraliserad kontroll, strikt gränsdragning mellan medlem/icke medlem, samt formalisering av roller och regler. Denna typ av styrning skiljer sig från den för andra partnerskap som hanterar till exempel globala miljöutmaningar, och dessa resultat kan vara användbara även i andra sammanhang där osäkra, riskfyllda, brådskande och komplexa mål behöver uppnås.
Ett tredje nyckelbidrag handlar om att urskilja ett potentiellt paradigmskifte i hur läkemedelsutveckling och interorganisatoriskt samarbete organiseras inom antibiotikaområdet. Vårt projekt har identifierat flera bakomliggande faktorer till denna förändring: exempelvis så tar offentliga och filantropiska finansiärer på sig kostnaderna och riskerna med att bedriva läkemedelsutveckling inom sektoröverskridande internationella partnerskap, vilket traditionellt främst har bekostats av privat riskkapital. Dessutom introducerar sektoröverskridande internationella partnerskap inom antibiotika en nyhet i form av stark samordning av enskilda organisationer genom centraliserad styrning. En sådan samordning innebär också möjligheter för aktörer som är inne i motsats till de som står utanför det nätverk som skapas av partnerskapet. Slutligen innebär tillväxten av dessa partnerskap även att sekretess och exklusivt immateriellt ägande inte längre kan vara den dominerande normen inom antibiotikaområdet. Sammantaget indikerar våra forskningsresultat hur läkemedelsutveckling skulle kunna omorganiseras och styras i framtiden i form av sektoröverskridande internationella partnerskap.
4. Nya forskningsfrågor som projektet givit upphov till
På grund av att värdeskapande med hög social inverkan är centralt för sektoröverskridande internationella partnerskap behövs ytterligare forskning för att förstå processen som definierar deras förväntade resultat. Detta då de förväntade målen kommer att påverka skapandet av partnerskapet ifråga, dess förvaltning, konfigurationen av dess nätverk samt de interorganisatoriska interaktioner som kommer att följa av detta. En annan aspekt i behov av mer forskning är styrningen av sektoröverskridande internationella partnerskap inom antibiotikafältet då projektets resultat tydligt pekar på unika egenskaper när det gäller styrningssätten för dessa och hur dessa förhåller sig till olika typer av värdeskapande. Slutligen är ytterligare forskning om dessa partnerskaps potentiella roll även för andra ändamål än antibiotikautveckling högst motiverad. Även om detta projekt har studerat partnerskap som uteslutande är involverade i utveckling av antibiotika är resultaten potentiellt relevanta för att också styra interaktioner, resurser och aktiviteter som rör andra dimensioner av värdeskapande, såsom rättvis tillgång till antibiotika eller mer restriktiv antibiotikaanvändning. Dessa är, utöver antibiotikautveckling, två andra mycket viktiga frågor relaterade till antibiotikaresistensproblemet.
5. Spridning av forskningsresultat och internationell samverkan
Samarbeten med andra forskargrupper har inletts under projektets gång. Våra projektaktiviteter har exempelvis stärkt relationen med forskare vid Boston University (ledda av Prof. Kevin Outtersson) och Köpenhamns Universitet (Prof. Timo Minssen) vilket givit upphov till goda förutsättningar till framtida samarbete om forskningsstudier och publikationer. Dessutom inleddes nya multidisciplinära samarbeten inom Uppsala universitet tack vare kontakten med andra forskare vid Uppsala Antibiotikacentrum. Under projektet har vi också kunnat interagera och skapa närmare relationer med myndigheter, närmare bestämt med Folkhälsomyndigheten och G20 Global AMR Hub i Berlin.
Vi har inom projektets tidsram publicerat fyra artiklar i internationella sakkunniggranskade tidskrifter samt ett bokkapitel. Vi har även tre artiklar under granskning i internationella sakkunniggranskade tidskrifter. Därtill har flera konferenspresentationer om projektet samt föredrag vid utländska och svenska universitet givits av projektgruppen och två av konferensartiklarna har belönats med priser. En av tidskriftsartiklarna, publicerad i tidsskriften Academy of Management Perspectives, har blivit särskild uppmärksammad och resultaten har spridits vitt och brett genom podcast, sociala medier och tidningar. Projektresultaten har vidare också integrerats i undervisningsaktiviteter på doktorand- och masternivå (föreläsningar och seminarier).