Arbete efter pensionering: Ett sätt att förlänga arbetslivet som skapar nya ojämlikheter? En jämförelse mellan Sverige, USA och Japan
Allt fler äldre förvärvsarbetar efter pensioneringen. Detta är delvis en konsekvens av att regeringar i många länder med utvecklade ekonomier har genomfört reformer för att förlänga arbetslivet. Studier pekar på att pensionärer med högre inkomst och bättre hälsa i högre utsträckning har ett lönearbete efter pensionering. Det finns emellertid få studier av vilken betydelse utökningen av lönearbete efter pensioneringen har för ojämlikhet i utbildning, inkomst och hälsa. Forskning saknas även som undersöker till vilken grad sådana typer av ojämlikhet varierar mellan länder med olika institutionella strukturer.
Föreliggande projekt kommer att ta fram ny kunskap om effekten av avlönat arbete efter pensionering på ojämlikheter under ålderdomen i Sverige, USA och Japan, tre länder där man tenderar att pensionera sig sent. Dessa länder har alla uppnått hög sysselsättningsgrad hos äldre personer, trots att faktorer som påverkar både arbete och pensionering är olika (pensions- och arbetsmarknadspolitik, välfärdssystem). Jämförande longitudinella analyser av äldre från varje land kommer att genomföras. En jämförelse mellan länderna kan belysa hur lönearbete efter pensionering kan bidra till att skapa nya ojämlikheter. Denna kunskap kan användas för att utveckla mer rättvisa och effektiva policies och på så sätt öka deltagandet på arbetsmarknaden under ålderdomen.
Slutredovisning
Syfte med projektet
Projektet syftade till att besvara följande forskningsfrågor:
• Hur påverkar kön, hälsa och utbildningsnivå tillgången till och kvaliteten på arbete efter pensioneringen?
• Vilka konsekvenser har betalt arbete efter pensioneringen för ojämlikheter i inkomst under livets senare del?
• Finns det skillnader mellan länder i dessa processer och kan de förstås i termer av institutionella och arbetsmarknadsrelaterade faktorer?
Kortfattad beskrivning av genomförandet
I analyserna användes undersökningsdata från Japan, Sverige och USA, närmare bestämt Japanese Study of Ageing and Retirement (JSTAR), åtta treåriga tvärsnittsundersökningar som är nationellt representativa för Japan, Svenska Longitudinella studien Om Sociala förhållanden, arbetsliv och Hälsa (SLOSH) och amerikanska Health and Retirement Study (HRS).
Projektet resulterade i fyra publicerade empiriska artiklar och en teoretisk artikel som kommer att lämnas in för publicering 2023/4. En publicerad artikel använde en harmoniserad uppsättning variabler skapade utifrån information i JSTAR-, HRS- och SLOSH-dataseten för att undersöka åldersskillnader i psykosocial och fysisk arbetskvalitet och arbetstillfredsställelse (modellering av slumpmässiga effekter). Med tre länder inkluderade kunde vi söka efter skillnader mellan länderna. I en andra publicerad artikel som endast använde SLOSH-data, genomförde vi olika analyser med mer sofistikerade kvalitetsskalor för att undersöka förändringar i individuell jobbkvalitet och arbetstillfredsställelse för arbetare i sextioårsåldern. I en tredje publicerad artikel med hjälp av HRS-data undersökte vi effekten av deltagande i ”bridge jobs” (att ta ett nytt jobb innan pensioneringen) jämfört med direkt pensionering på ojämlikhet i förmögenhet på äldre år. I ett första steg jämförde vi fördelningen av förmögenhet vid pensionering mellan äldre vuxna som har bridge jobs och de som går i pension direkt. I ett andra steg undersökte vi om deltagande i ett bridge job flyttade individer upp eller ner i förmögenhetsfördelningen. Den senast publicerade artikeln använde åtta nationellt representativa japanska treåriga tvärsnittsundersökningar. Ojämlikhetsindex användes för att modellera ojämlikheter i självskattad hälsa baserat på hushållsinkomster under perioden 1986–2013.
De tre viktigaste resultaten och projektets slutsatser
De allra äldsta arbetarna är inte segregerade till jobb av dålig kvalitet: Vi fann att jobbkvaliteten var bättre bland personer som arbetade efter pensionsåldern än för dem som fortfarande var i femtioårsåldern i Japan, Sverige och USA. Närmare bestämt var jobb efter pensionsåldern i allmänhet mindre krävande, mer givande, med bättre schemakontroll och mer tillfredsställande än de som yngre arbetstagare har. Dessa fynd höll sig oavsett kön och utbildningsnivå. Sambandet mellan jobbkvalitet och ålder tenderade att vara brantare i pensionsåldern, vilket tyder på en effekt av institutionella klockor för pensions- och pensionsregler. Det verkade inte finnas några variationer mellan länder i dessa processer, som förmodligen är universella för länder med utvecklade välfärdsstater.
Svenska arbetstagare i sextioårsåldern upplevde förbättrade arbetsförhållanden när de åldrades: När vi följde upp anställda i sextioårsåldern fann vi att deras fysiska och psykosociala arbetsförhållanden och arbetstillfredsställelse förbättrades. Förbättringarna var särskilt markanta för dem som minskade sina timmar eller tog ett bridge job (bytte sektor, blev egenföretagare och bytte till ett tillfälligt kontrakt) men skilde sig inte åt mellan könen.
Mönstren i selektion till arbete efter pensionering tyder på att sådant arbete kan påverka inkomstskillnaderna, men vi kunde inte påvisa några effekter på ojämlikheten i förmögenhet: Den huvudsakliga effekten av utbildning och kön rörde vem som var kvar i arbete i de åldrar då arbetsförhållandena tenderade att bli bättre: andelen deltagande i sådana jobb var ofta lägre för kvinnor och för de mindre välutbildade.
Förmögenhetsskillnader senare i livet i USA, som är uttalade, såg liknande ut mellan dem som övergick till ett bridge job och dem som lämnade arbetskraften direkt. Det verkar som att bridge jobs inte nämnvärt förvärrar (eller mildrar) ojämlikheten i välstånd senare i livet.
Sammantaget tyder dessa fynd på att två mekanismer kan orsaka bättre arbetsvillkor för de äldsta arbetstagarna: (1) differentiellt urval av äldre arbetstagare med sämre arbetsvillkor till pension och att (2) de äldsta arbetstagarna upplever förbättringar i sina arbetsvillkor. För de äldre arbetstagare som kan stanna i avlönat arbete, förbättras handlingsfriheten när de närmar sig och överskrider pensionsåldern. Det är möjligt att minskade ekonomiska och symboliska pensionsrelaterade straff efter pensionsåldern förändrar maktbalansen mellan arbetsgivare och anställda, vilket ger arbetarna mer möjlighet att anpassa arbeten så att de passar dem själva bättre.
Nya forskningsfrågor generade genom projektet
Dessa empiriska rön utmanar befintliga perspektiv inom socialgerontologisk forskning om arbetsplatsernas karaktär för den som fortsätter arbeta. De undergräver den vanliga konceptualiseringen av den sena karriären som en enda period som sträcker sig från cirka 50/55 år till pensioneringen. Tvärtom så är de psykosociala arbetsförhållandena i jobb som människor har efter att ha blivit berättigade till statlig pension distinkta. De empiriska resultaten från projektet belyser hur arbetstagare som är äldre än pensionsåldern avkommodifieras från arbetsmarknaden och inte längre är skyldiga att arbeta, vilket får konsekvenser för maktbalansen gentemot arbetsgivare som kan behöva göra större anpassningar för dem som arbetar efter pensionsåldern.
Dessa resultat har gett inspiration till vårt pågående teoretiska arbete som tyder på att den sena karriären bättre konceptualiseras i två faser – före och efter pensionsåldern – och att äldre arbetstagare efter att ha uppnått pensionsåldern strategiskt lyckas välja bättre arbetsvillkor. Resultaten ger spännande insikter om karaktären av de avvägningar som kan ske i den sena karriären: att lönen upplevs som mer adekvat ger ett preliminärt stöd för att denna aspekt inte nödvändigtvis vägs mot andra jobbegenskaper, såsom arbetstillfredsställelse. Några av projektpartnerna utforskar detta i ett nytt VR-finansierat projekt.
Spridning av resultaten till andra forskare och grupper utanför det vetenskapliga samhället
Popularisering
En artikel från projektet (Platts et al.) publicerades tillsammans med en artikel från ett Forte-finansierat projekt. Press-, webb- och tv-mediabevakning av dessa artiklar omfattade Svenska Dagbladet, SVT Nyheter, Aftonbladet and Forskning.se.
Konferenser
Resultaten från projektet presenterades vid konferenser i Europa, Nordamerika och Asien. Konferenserna inkluderade: International Association of Gerontology and Geriatrics – European Region conference (2019), MIRAI conference (2019), Annual Conference of the Southern Economic Association (2019), Nordic Gerontological Congress (2020 & 2022), The Osaka University Public Health Seminar (2020), Annual Scientific Meeting of the Gerontological Society of America (2020, 2021 och 2023) och Annual Conference of the Western Economic Association International (2023).
Projektet syftade till att besvara följande forskningsfrågor:
• Hur påverkar kön, hälsa och utbildningsnivå tillgången till och kvaliteten på arbete efter pensioneringen?
• Vilka konsekvenser har betalt arbete efter pensioneringen för ojämlikheter i inkomst under livets senare del?
• Finns det skillnader mellan länder i dessa processer och kan de förstås i termer av institutionella och arbetsmarknadsrelaterade faktorer?
Kortfattad beskrivning av genomförandet
I analyserna användes undersökningsdata från Japan, Sverige och USA, närmare bestämt Japanese Study of Ageing and Retirement (JSTAR), åtta treåriga tvärsnittsundersökningar som är nationellt representativa för Japan, Svenska Longitudinella studien Om Sociala förhållanden, arbetsliv och Hälsa (SLOSH) och amerikanska Health and Retirement Study (HRS).
Projektet resulterade i fyra publicerade empiriska artiklar och en teoretisk artikel som kommer att lämnas in för publicering 2023/4. En publicerad artikel använde en harmoniserad uppsättning variabler skapade utifrån information i JSTAR-, HRS- och SLOSH-dataseten för att undersöka åldersskillnader i psykosocial och fysisk arbetskvalitet och arbetstillfredsställelse (modellering av slumpmässiga effekter). Med tre länder inkluderade kunde vi söka efter skillnader mellan länderna. I en andra publicerad artikel som endast använde SLOSH-data, genomförde vi olika analyser med mer sofistikerade kvalitetsskalor för att undersöka förändringar i individuell jobbkvalitet och arbetstillfredsställelse för arbetare i sextioårsåldern. I en tredje publicerad artikel med hjälp av HRS-data undersökte vi effekten av deltagande i ”bridge jobs” (att ta ett nytt jobb innan pensioneringen) jämfört med direkt pensionering på ojämlikhet i förmögenhet på äldre år. I ett första steg jämförde vi fördelningen av förmögenhet vid pensionering mellan äldre vuxna som har bridge jobs och de som går i pension direkt. I ett andra steg undersökte vi om deltagande i ett bridge job flyttade individer upp eller ner i förmögenhetsfördelningen. Den senast publicerade artikeln använde åtta nationellt representativa japanska treåriga tvärsnittsundersökningar. Ojämlikhetsindex användes för att modellera ojämlikheter i självskattad hälsa baserat på hushållsinkomster under perioden 1986–2013.
De tre viktigaste resultaten och projektets slutsatser
De allra äldsta arbetarna är inte segregerade till jobb av dålig kvalitet: Vi fann att jobbkvaliteten var bättre bland personer som arbetade efter pensionsåldern än för dem som fortfarande var i femtioårsåldern i Japan, Sverige och USA. Närmare bestämt var jobb efter pensionsåldern i allmänhet mindre krävande, mer givande, med bättre schemakontroll och mer tillfredsställande än de som yngre arbetstagare har. Dessa fynd höll sig oavsett kön och utbildningsnivå. Sambandet mellan jobbkvalitet och ålder tenderade att vara brantare i pensionsåldern, vilket tyder på en effekt av institutionella klockor för pensions- och pensionsregler. Det verkade inte finnas några variationer mellan länder i dessa processer, som förmodligen är universella för länder med utvecklade välfärdsstater.
Svenska arbetstagare i sextioårsåldern upplevde förbättrade arbetsförhållanden när de åldrades: När vi följde upp anställda i sextioårsåldern fann vi att deras fysiska och psykosociala arbetsförhållanden och arbetstillfredsställelse förbättrades. Förbättringarna var särskilt markanta för dem som minskade sina timmar eller tog ett bridge job (bytte sektor, blev egenföretagare och bytte till ett tillfälligt kontrakt) men skilde sig inte åt mellan könen.
Mönstren i selektion till arbete efter pensionering tyder på att sådant arbete kan påverka inkomstskillnaderna, men vi kunde inte påvisa några effekter på ojämlikheten i förmögenhet: Den huvudsakliga effekten av utbildning och kön rörde vem som var kvar i arbete i de åldrar då arbetsförhållandena tenderade att bli bättre: andelen deltagande i sådana jobb var ofta lägre för kvinnor och för de mindre välutbildade.
Förmögenhetsskillnader senare i livet i USA, som är uttalade, såg liknande ut mellan dem som övergick till ett bridge job och dem som lämnade arbetskraften direkt. Det verkar som att bridge jobs inte nämnvärt förvärrar (eller mildrar) ojämlikheten i välstånd senare i livet.
Sammantaget tyder dessa fynd på att två mekanismer kan orsaka bättre arbetsvillkor för de äldsta arbetstagarna: (1) differentiellt urval av äldre arbetstagare med sämre arbetsvillkor till pension och att (2) de äldsta arbetstagarna upplever förbättringar i sina arbetsvillkor. För de äldre arbetstagare som kan stanna i avlönat arbete, förbättras handlingsfriheten när de närmar sig och överskrider pensionsåldern. Det är möjligt att minskade ekonomiska och symboliska pensionsrelaterade straff efter pensionsåldern förändrar maktbalansen mellan arbetsgivare och anställda, vilket ger arbetarna mer möjlighet att anpassa arbeten så att de passar dem själva bättre.
Nya forskningsfrågor generade genom projektet
Dessa empiriska rön utmanar befintliga perspektiv inom socialgerontologisk forskning om arbetsplatsernas karaktär för den som fortsätter arbeta. De undergräver den vanliga konceptualiseringen av den sena karriären som en enda period som sträcker sig från cirka 50/55 år till pensioneringen. Tvärtom så är de psykosociala arbetsförhållandena i jobb som människor har efter att ha blivit berättigade till statlig pension distinkta. De empiriska resultaten från projektet belyser hur arbetstagare som är äldre än pensionsåldern avkommodifieras från arbetsmarknaden och inte längre är skyldiga att arbeta, vilket får konsekvenser för maktbalansen gentemot arbetsgivare som kan behöva göra större anpassningar för dem som arbetar efter pensionsåldern.
Dessa resultat har gett inspiration till vårt pågående teoretiska arbete som tyder på att den sena karriären bättre konceptualiseras i två faser – före och efter pensionsåldern – och att äldre arbetstagare efter att ha uppnått pensionsåldern strategiskt lyckas välja bättre arbetsvillkor. Resultaten ger spännande insikter om karaktären av de avvägningar som kan ske i den sena karriären: att lönen upplevs som mer adekvat ger ett preliminärt stöd för att denna aspekt inte nödvändigtvis vägs mot andra jobbegenskaper, såsom arbetstillfredsställelse. Några av projektpartnerna utforskar detta i ett nytt VR-finansierat projekt.
Spridning av resultaten till andra forskare och grupper utanför det vetenskapliga samhället
Popularisering
En artikel från projektet (Platts et al.) publicerades tillsammans med en artikel från ett Forte-finansierat projekt. Press-, webb- och tv-mediabevakning av dessa artiklar omfattade Svenska Dagbladet, SVT Nyheter, Aftonbladet and Forskning.se.
Konferenser
Resultaten från projektet presenterades vid konferenser i Europa, Nordamerika och Asien. Konferenserna inkluderade: International Association of Gerontology and Geriatrics – European Region conference (2019), MIRAI conference (2019), Annual Conference of the Southern Economic Association (2019), Nordic Gerontological Congress (2020 & 2022), The Osaka University Public Health Seminar (2020), Annual Scientific Meeting of the Gerontological Society of America (2020, 2021 och 2023) och Annual Conference of the Western Economic Association International (2023).