Det svenska romanundret: Svensk 1800-talsroman som världslitteratur
Det internationella genombrottet för skandinavisk litteratur skedde inte som tidigare påståtts vid sekelskiftet 1900 med Ibsen och Strindberg utan flera decennier tidigare. Från 1840 och framåt var svenska romaner bland de mest läsa och uppskattade verken i Europa och USA, vilket har visats i fallstudier från min forskargrupp “Swedish Women Writers on Export in the 19th Century” (2014–17).
Syftet med detta projekt är att avsluta och utvidga min tidigare kartläggning och analys av den transkulturella receptionen av kvinnliga svenska 1800-talsförfattares romaner. Baserat på data från projektdatabasen, SWED, jämförs nu spridningen av några av dåtidens kvinnliga och manliga författare (Bremer, Flygare-Carlén, Schwartz, Almqvist, Rydberg, Topelius). Därmed undersöks hur svenska romaner spreds längs specifika vägar i Europa och USA samt hur översättning till tyska var avgörande för spridning av skandinavisk och svensk litteratur även till andra europeiska språk. Dessutom visar detta att 1800-talets litterära spridningscentra inte enbart var London och Paris utan att tyska förlag i Leipzig/Stuttgart var avgörande för spridning av svenskspråkig litteratur fram till början av 1900-talet.
Genom en närstudie av den transkulturella receptionen av några av dåtidens internationella svenska storsäljare och hur den förändrats över tid undersöks därtill hur sentida nationell historieskrivning alltmer styr vilka verk som tilldelas internationell litterär betydelse för sentida läsare.
Slutredovisning
Bakgrund
I juni 2028 erhöll jag finansiering för mitt Rj-sabbatical-projekt ”Det svenska romanundret. Svensk 1800-talsroman som världslitteratur” (SAB18-0031:1). Jag tilldelades medel för 12 månaders forskning under 2019, samt två forskningsvistelser utomlands som gästforskare vid Turku universitet i Åbo och Humboldts universitet i Berlin.
Syftet med forskningsprojektet var att utvidga och avsluta min tidigare genomförda kartläggning av den transnationella spridningen av 1800-talsromaner av kvinnliga författare som gjorts inom porjektet "Swedish Women's Writing on Export". I det nya projekt var avsikten att inkludera manliga romanförfattare samt att genomför en jämförande analys av spridningen och mottagandet av de olika författarnas verk utanför Sverige. Förutom en kartläggning av antalet översättningar och dess distribution skulle detta projekt också innefatta en undersökning av den internationella mottagandet genom en närläsning av receptionstexter i internationell press från mitten av 1800-talet fram till idag.
Publicerade resultat
Projektet har genomfört i enlighet med den ursprungliga planen med viss förlängning under våren 2020 pga andra tjänsteuppdrag under 2019. Det huvudsakliga forskningresultatet har resulterat i monografin även publicerad open access med titeln "Swedish Nineteenth-Century Novels as World Literature: Transnational Success and Literary History", Göteborg: Lir.skrifter 11, 2020. I denna redovisas kartläggningen av den transnationella distributionen av de mest spridda svenska romanerna utifrån statistik och data från projektdatabasen SWED19 med koncentration till sex författarskap: Fredrika Bremer, Emilie Flygare-Carlén, Marie Sophie Schwartz, C.J.L. Almqvist, Viktor Rydberg och Zacharias Topelius. Mottagandet av dessa författare jämförs med ett urval mindre framgångsrika svenska romanförfattare, som till exempel Sophie von Knorring och August Blanche. Avsikten med denna empiriskt grundade kartläggning är att visa hur svensk litteratur spreds i Europa och USA, på vilket sätt översättning till tyska var avgörande för skandinavisk och svenska litteratur samt i vad mån översättningen till tyska resulterade i fortsatt översättning till andra europeiska språk. Därtill redovisas i ett kapitel det transnationella mottagandet av några av de mest populära svenska romanförfattarna utanför Sverige baserad på närläsning av olika typer av receptionstexter i internationella tidningar och tidskrifter, såsom recensioner, annonstexter, litterära artiklar, författarintervjuer. Här diskuteras också hur mottagandet av svensk litteratur och enskilda författarskap förändrats över tid från mitten av 1800-talet till idag. Baserat på den empiriska kartläggningen av romanerna spridning och analysen av den internationella receptionen avslutas monografin med ett kapitel om begreppet litterärt värde, betydelsen av nationell litteraturhistorieskrivning och kanonisering samt dess betydelse för mottagandet och spridningen på andra språk utanför Sverige.
Förutom ovanstående monografi, som både publiceras i en tryckt version och som en pdf-fil med ”open access”, har två artiklar publicerats om spridningen av två manliga romanförfattare i två antologier med ”open access”: ”Viktor Rydberg i världen: Skönlitteratur i översättning” and ”Zacharias Topelius i världen – verken i översättning”. En kortare version av den förra har också presenterats på en konferens om Viktor Rydberg på Södertörns högskola våren 2019.
Den bibliografiska projektdatabasen SWED, som började konstrueras i samband med mitt förra projekt ”Swedish Women’s Writing on Export”, har i samband med detta projekt utvidgats och utvecklats. En första pdf-version med de bibliografiska uppgifterna förbereds nu för publicering vid årsskiftet 2020/2021.
Forskning vid Åbo universitet och Humboldt universitet
Våren 2019 spenderade jag en månad som gästforskare vid Åbo universitet, Avdelningen för historia, litteratur och konst, i Finland (värd: prof. Päivi Lappalainen). Under vistelsen undersökte jag mottagandet av svenska romaner i finska tidningar, samt avslutade min kartläggning av översättningen av den finlandssvenska författaren Topelius. Under min vistelse deltog jag på den internationella konferensen ”Reading Culture and Libraries in Change” som arrangerades av min värdinstitution. Under min vistelse blev jag också tillfrågan om att delta i ett uppstartat transnationellt receptionsprojekt under ledning av forskare vid institutionen (Kati Launis och Viola Capkova) med titeln ”Spatialized intimacy: Literary mapping in writing and reception of the Russian–Finnish cultural mediator, Marie Linder (1840–70)”. Jag har här bidragit med en studie om den svenska receptionen av Marie Linder med titeln ”Marie Linder in dialogue with the Swedish novelist Carl Jonas Love Almqvist and Fredrika Bremer”, med kommande publicering i projektets forskningrapport.
Under vistelsen i Åbo gav jag två föreläsningar för forskare och studenter. På ett forskningsseminarium på Åbo universitet presenterade jag mitt pågående projekt. På Åbo Akademi medverkade jag med en föreläsning på en halvdagsworkshop för Master-studenter och doktorander på kursen ”Global/Glocal. Explorations in World Literature”.
Under vistelsen i Åbo diskuterade jag också med kollegorna fortsatt samarbete och utbyte av Master-studenter och doktorander. På grund av rådande Covid-19-pandemi har detta utbyte inte kunnat förverkligas under 2020.
Under min vistelse Nordeuropa-instiutet vid Humboldt universitet i Berlin hösten 2019 (värd: prof Stefanie von Schnurbein) fortsatte jag min forskning om den tyska receptionen av svensk litteratur i tysk press. Utifrån arkiverat förlagsmaterial och med hjälp av digitala resurser på Humboldt-biblioteket slutförde jag min studie av det tyskspråkiga mottagandet av svenska 1800-talsromaner.
Under min mitt besök höll jag en föreläsning (ringvorlesung) om det transnationella mottagandet av Fredrika Bremer och C.J.L. Almqvist med tonvikt på den tyskspråkiga receptionen för studenterna på Nordeuropa-institutet, Humboldt universitet. Under besöket arrangerade jag också informella möten med andra gästforskare inom mitt forskningsområde, såsom professor Katherine Bode från Australian National University, och Docent Janke Kloke, Riksunversitetet i Groningen, Nederländerna.
Populärvetenskapliga framträdanden
På grund av projektet har jag blivit inviterad att ge två populärvetenskapliga framträdanden under våren 2020. På grund av Covid-19 har båda blivit framflyttade till våren 2021:
“1800-talets svenska romanunder: Fredrika Bremer, Emelie Flygare-Carlén och Marie Sophie Schwartz som världsförfattare i jämförelse med Viktor Rydberg”, Viktor Rydberg-sällskapet i Jönköping
”1800-talets tre svenska succéförfattare internationellt: Emilie Flygare-Carlén, Fredrika Bremer och Marie Sophie Schwartz”, Göteborgs kvinnliga diskussionsklubb, Göteborg.
Inbjudan till kommande konferenser
Min forskning inom projektet har hittills resulterat i två inbjudningar till kommande internationella vetenskapliga konferenser. Ett föredrag med titeln “International stars at their time, marginalised novelists today”, ska presenteras på den nordiska Dino-konferensen med ämnet “Nordic Literature and Canonisation” i Odense (planerad till Oktober 2020 men nu framflyttad till maj 2021). Den andra invitationen gäller ett deltagande och en presentation av ett “paper” om svensk 1800-talsroman som världslitteratur på ett Nobel Symposium med rubriken “(World) Literature and the Problem of the Universal”, i Stockholm i August 2021.
I juni 2028 erhöll jag finansiering för mitt Rj-sabbatical-projekt ”Det svenska romanundret. Svensk 1800-talsroman som världslitteratur” (SAB18-0031:1). Jag tilldelades medel för 12 månaders forskning under 2019, samt två forskningsvistelser utomlands som gästforskare vid Turku universitet i Åbo och Humboldts universitet i Berlin.
Syftet med forskningsprojektet var att utvidga och avsluta min tidigare genomförda kartläggning av den transnationella spridningen av 1800-talsromaner av kvinnliga författare som gjorts inom porjektet "Swedish Women's Writing on Export". I det nya projekt var avsikten att inkludera manliga romanförfattare samt att genomför en jämförande analys av spridningen och mottagandet av de olika författarnas verk utanför Sverige. Förutom en kartläggning av antalet översättningar och dess distribution skulle detta projekt också innefatta en undersökning av den internationella mottagandet genom en närläsning av receptionstexter i internationell press från mitten av 1800-talet fram till idag.
Publicerade resultat
Projektet har genomfört i enlighet med den ursprungliga planen med viss förlängning under våren 2020 pga andra tjänsteuppdrag under 2019. Det huvudsakliga forskningresultatet har resulterat i monografin även publicerad open access med titeln "Swedish Nineteenth-Century Novels as World Literature: Transnational Success and Literary History", Göteborg: Lir.skrifter 11, 2020. I denna redovisas kartläggningen av den transnationella distributionen av de mest spridda svenska romanerna utifrån statistik och data från projektdatabasen SWED19 med koncentration till sex författarskap: Fredrika Bremer, Emilie Flygare-Carlén, Marie Sophie Schwartz, C.J.L. Almqvist, Viktor Rydberg och Zacharias Topelius. Mottagandet av dessa författare jämförs med ett urval mindre framgångsrika svenska romanförfattare, som till exempel Sophie von Knorring och August Blanche. Avsikten med denna empiriskt grundade kartläggning är att visa hur svensk litteratur spreds i Europa och USA, på vilket sätt översättning till tyska var avgörande för skandinavisk och svenska litteratur samt i vad mån översättningen till tyska resulterade i fortsatt översättning till andra europeiska språk. Därtill redovisas i ett kapitel det transnationella mottagandet av några av de mest populära svenska romanförfattarna utanför Sverige baserad på närläsning av olika typer av receptionstexter i internationella tidningar och tidskrifter, såsom recensioner, annonstexter, litterära artiklar, författarintervjuer. Här diskuteras också hur mottagandet av svensk litteratur och enskilda författarskap förändrats över tid från mitten av 1800-talet till idag. Baserat på den empiriska kartläggningen av romanerna spridning och analysen av den internationella receptionen avslutas monografin med ett kapitel om begreppet litterärt värde, betydelsen av nationell litteraturhistorieskrivning och kanonisering samt dess betydelse för mottagandet och spridningen på andra språk utanför Sverige.
Förutom ovanstående monografi, som både publiceras i en tryckt version och som en pdf-fil med ”open access”, har två artiklar publicerats om spridningen av två manliga romanförfattare i två antologier med ”open access”: ”Viktor Rydberg i världen: Skönlitteratur i översättning” and ”Zacharias Topelius i världen – verken i översättning”. En kortare version av den förra har också presenterats på en konferens om Viktor Rydberg på Södertörns högskola våren 2019.
Den bibliografiska projektdatabasen SWED, som började konstrueras i samband med mitt förra projekt ”Swedish Women’s Writing on Export”, har i samband med detta projekt utvidgats och utvecklats. En första pdf-version med de bibliografiska uppgifterna förbereds nu för publicering vid årsskiftet 2020/2021.
Forskning vid Åbo universitet och Humboldt universitet
Våren 2019 spenderade jag en månad som gästforskare vid Åbo universitet, Avdelningen för historia, litteratur och konst, i Finland (värd: prof. Päivi Lappalainen). Under vistelsen undersökte jag mottagandet av svenska romaner i finska tidningar, samt avslutade min kartläggning av översättningen av den finlandssvenska författaren Topelius. Under min vistelse deltog jag på den internationella konferensen ”Reading Culture and Libraries in Change” som arrangerades av min värdinstitution. Under min vistelse blev jag också tillfrågan om att delta i ett uppstartat transnationellt receptionsprojekt under ledning av forskare vid institutionen (Kati Launis och Viola Capkova) med titeln ”Spatialized intimacy: Literary mapping in writing and reception of the Russian–Finnish cultural mediator, Marie Linder (1840–70)”. Jag har här bidragit med en studie om den svenska receptionen av Marie Linder med titeln ”Marie Linder in dialogue with the Swedish novelist Carl Jonas Love Almqvist and Fredrika Bremer”, med kommande publicering i projektets forskningrapport.
Under vistelsen i Åbo gav jag två föreläsningar för forskare och studenter. På ett forskningsseminarium på Åbo universitet presenterade jag mitt pågående projekt. På Åbo Akademi medverkade jag med en föreläsning på en halvdagsworkshop för Master-studenter och doktorander på kursen ”Global/Glocal. Explorations in World Literature”.
Under vistelsen i Åbo diskuterade jag också med kollegorna fortsatt samarbete och utbyte av Master-studenter och doktorander. På grund av rådande Covid-19-pandemi har detta utbyte inte kunnat förverkligas under 2020.
Under min vistelse Nordeuropa-instiutet vid Humboldt universitet i Berlin hösten 2019 (värd: prof Stefanie von Schnurbein) fortsatte jag min forskning om den tyska receptionen av svensk litteratur i tysk press. Utifrån arkiverat förlagsmaterial och med hjälp av digitala resurser på Humboldt-biblioteket slutförde jag min studie av det tyskspråkiga mottagandet av svenska 1800-talsromaner.
Under min mitt besök höll jag en föreläsning (ringvorlesung) om det transnationella mottagandet av Fredrika Bremer och C.J.L. Almqvist med tonvikt på den tyskspråkiga receptionen för studenterna på Nordeuropa-institutet, Humboldt universitet. Under besöket arrangerade jag också informella möten med andra gästforskare inom mitt forskningsområde, såsom professor Katherine Bode från Australian National University, och Docent Janke Kloke, Riksunversitetet i Groningen, Nederländerna.
Populärvetenskapliga framträdanden
På grund av projektet har jag blivit inviterad att ge två populärvetenskapliga framträdanden under våren 2020. På grund av Covid-19 har båda blivit framflyttade till våren 2021:
“1800-talets svenska romanunder: Fredrika Bremer, Emelie Flygare-Carlén och Marie Sophie Schwartz som världsförfattare i jämförelse med Viktor Rydberg”, Viktor Rydberg-sällskapet i Jönköping
”1800-talets tre svenska succéförfattare internationellt: Emilie Flygare-Carlén, Fredrika Bremer och Marie Sophie Schwartz”, Göteborgs kvinnliga diskussionsklubb, Göteborg.
Inbjudan till kommande konferenser
Min forskning inom projektet har hittills resulterat i två inbjudningar till kommande internationella vetenskapliga konferenser. Ett föredrag med titeln “International stars at their time, marginalised novelists today”, ska presenteras på den nordiska Dino-konferensen med ämnet “Nordic Literature and Canonisation” i Odense (planerad till Oktober 2020 men nu framflyttad till maj 2021). Den andra invitationen gäller ett deltagande och en presentation av ett “paper” om svensk 1800-talsroman som världslitteratur på ett Nobel Symposium med rubriken “(World) Literature and the Problem of the Universal”, i Stockholm i August 2021.