En neuropsykologisk undersökning av länken mellan anorexia nervosa och autism
Anorexia nervosa och autismspektrumstillstånd har till synes mycket lite gemensamt. Anorexia är en ätstörning som främst drabbar flickor, medan autism är förknippat med sociala svårigheter och vanligare hos pojkar. Men, forskning har visat att flickor med anorexia ofta har fler autismliknande symptom än andra flickor. I det här projektet undersöker vi därför om det kan finnas ett samband mellan de två tillstånden, och vad det sambandet i så fall består av. Vi använder beteendestudier och hjärnavbildning för att kartlägga och jämföra om och hur social funktion är påverkade hos kvinnor med anorexia nervosa, och jämför detta med kvinnor som har en autismspektrumdiagnos. Vi tittar också på om förändringar i social funktion kvarstår hos flickor som har tillfrisknat från anorexia. Vår forskning kan leda till en bättre förståelse av vad som orsakar och vidmakthåller ätstörningar, framförallt vad det gäller kvinnor som också har autismliknande symptom. På sikt kan detta hjälpa oss att utveckla effektivare behandlingsmöjligheter för ätstörningar.
Slutredovisning
Syfte, utveckling och genomförande
Syftet med detta projekt var att kartlägga det neuropsykologiska sambandet mellan anorexia nervosa och autism med fokus på socialt samspel. Projektet har utvecklats och genomförts i stort sett enligt forskningsplanen med vissa tillägg på grund av covid-19-pandemin. Vi har använt magnetkamera för att ta bilder på hjärnans anatomi och funktion, och psykometriska frågeformulär och tester för att undersöka beteenden. Vi har undersökt likheter och skillnader mellan patienter diagnostiserade med anorexia och med autism, och på grund av att covid-19 begränsades rekryteringsmöjligheten på sjukhusen har vi också kompletterat studien med ett stort antal personer som inte har någon av dessa diagnoser. I denna normalbefolkningsgrupp har vi i stället dragit nytta av att både ätstörningar och autism är spektrumtillstånd, och vi har kunnat kartlägga samband mellan mätbara symptom på anorexia och symptom på autism. Totalt har projektet analyserat data i över 350 deltagare. Utöver detta har vi kompletterat studien med data i personer med diagnosticerad anorexia och autism från stora internationella samarbetsprojekt.
Projektets tre viktigaste resultat och slutsatser
Ett av de viktigaste övergripande resultaten i projektet är att det återfanns ett tydligt positivt samband mellan symptom på anorexia och symptom på autism i alla grupper vi undersökte, det vill säga hos både patienter och i normalbefolkningen, och hos både kvinnor och hos män. Till exempel hade personer med en anorexiadiagnos högre poäng på autismskalan än personer i kontrollgruppen, och en person ur normalbefolkningsgruppen med höga poäng på anorexiaskalan hade oftast också höga poäng på autismskalan. Dessa samband gällde både för generella symptom på autism (summan av alla delskalor i frågeformuläret för autism) och specifikt för socialt beteende (de delskalor som urskiljer svårigheter i socialt samspel). Sambandet kvarstod också när vi kontrollerade för symtom på tvångsbeteenden, som är vanligt i både anorexia och autism. Däremot så försvann sambandet när vi kontrollerade för social ångest. Slutsatserna vi kan dra av detta fynd är att sambandet mellan anorexia och autism är generellt och robust, och att en gemensam faktor bakom sambandet är relaterad till socialt samspel.
Det andra viktigaste fyndet var att både symptom på anorexia och symptom på autism visade ett negativt samband med hjärnvolymen i areor kopplade till socialt samspel, men bara i kvinnor och inte män. Här visade det sig alltså att kvinnor som hade antingen förhöjda symptom på anorexia eller på autism hade mindre hjärnvolym i dessa areor. Med hjälp av en statistisk mediationsanalys såg vi sedan att sambandet mellan hjärnvolym i areorna och symptom på anorexia förmedlades av sambandet med symptom på autism. Med andra ord så stödjer den statistiska beräkningen en modell där minskad volym i sociala hjärnareor leder till symptom på autism som i sin tur leder till symptom på anorexia, snarare än tvärtom. Detta resultat stärker slutsatsen ovan om att svårigheter vid socialt samspel kan vara en underliggande faktor bakom sambandet mellan anorexia och autism, vilket i sin tur är kopplat till hur hjärnan bearbetar sociala situationer. Resultatet visar också att det är mer sannolikt att en hjärna som bearbetar sociala situationer på ett sätt som ger upphov till symptom på autism, också ger symptom på anorexia, snarare än att anorexia i sig skulle leda till förändring i sociala hjärnaror och som sedan leder till symptom på autism.
Det tredje viktigaste fyndet var att kvinnor som tillfrisknat från anorexia också hade förhöjda symptom på autism. Detta stämde i både normalbefolkningsgruppen (i deltagarna som angett att de tidigare haft en anorexiadiagnos) och vid uppföljningen av den grupp som vi studerat fyra år tidigare och som då hade anorexia. Här hade också de tillfrisknade deltagarna i normalbefolkningsgruppen mindre volym i hjärnareorna kopplade till social funktion, men i den grupp vi följde upp hade hjärnvolymen återställts. Slutsatserna vi kan dra här är att förhöjda symptom på autism i anorexia inte är ett resultat av svält eller kalorirestriktion som anorexia medför. Resultaten i normalbefolkningsgruppen tyder också på att det inte är svälten som orsakar de mindre volymerna i de sociala hjärnareorna, men resultatet i uppföljningsgruppen pekar på att det inte är hela förklaringen.
Nya forskningsfrågor
Projektet har genererat ett stort antal nya spännande forskningsfrågor. Till exempel så är vi nu nyfikna på om sambandet mellan anorexia och autism är unikt för dessa två tillstånd, eller om finns ett samband också med t.ex. ADHD och bulimi? Eller mellan autism och bulimi? Och hur sambandet ser ut mellan ätstörningar och neuropsykiatriska symtom generellt? Och hur stor del av dessa samband kan i så fall förklaras med de sociala faktorer vi har fokuserat på i den här studien? Och, vilka andra faktorer är viktiga för dessa samband, och hur samverkar de olika faktorerna? Och hur spelar genetiska aspekter in?
Ytterligare ett område som är viktigt för framtida studier är de könslikheter och -skillnader som projektet har uppmärksammat. Projektets frågeställning var initialt inriktad enbart på flickor eftersom det är mycket ovanligt med diagnostiserad anorexia hos pojkar, men i den kompletterade normalbefolkningsgruppen så fann vi samma samband mellan symptom på autism och symptom på ätstörningar även hos män. Dessutom såg vi stora skillnader i hjärnan, som väcker ett flertal frågetecken som framtida forskning förhoppningsvis kan räta ut.
Spridning av resultaten och samverkan
Forskningen har spridits populärvetenskapligt i flera uppsättningar av den interaktiva utställningen "Gissa hjärnan" och workshoppen "Skär-i-hjärna", bland annat på Vetenskapsfestivalen i Göteborg och på Universeum. I samverkan med Universeum planerar vi nu också en större utställning om hjärnan med beräknad start april 2023. Varje deltagare i studien har också en liten 3D-printad modell av sin egen hjärna samt bilder på tvärsnitt genom hjärnan.
Forskningsresultat har också delats i samverkan med behandlande kliniker på Västra Götalandsregionen, bland annat genom en utbildningsdag på Sahlgrenska Universitetssjukhuset med temat Tema autism och samsjuklighet/differentialdiagnostik. På grund av covid-19 tvingades tyvärr planerade informationsmöten för patienter och anhöriga ställas in.
Projektet har en websida: www.nexa.nu. Den kommer uppdateras med forskningsresultat allteftersom de publiceras.
Projektets resultat har även spridits i presentationer på vetenskapliga kongresser (se lista nedan) samt i form av vetenskapliga manuskript, förberedda för publikation i internationella vetenskapligt bedömda journaler med Open Access. Alla artiklar kommer också delas i pdf-format i den öppna databasen Researchgate samt på studiens hemsida.
Kongresspresentationer
S Cully & M Björnsdotter (2022) Does social cognitive brain volume mediate the link between autistic traits and eating pathology? Annual meeting for the Organization for Human Brain Mapping, Glasgow, UK
S Cully & M Björnsdotter (2022) Social cognitive brain volume indirectly predicts eating pathology via autistic traits, The XXVIIIth Annual Meeting of the Eating Disorders Research Society, Philadelphia, USA
M Björnsdotter (2020) Associations between eating disorder symptoms and autistic traits, 29th European Congress of Psychiatry, Madrid, Spain
Vetenskapliga artiklar
S Cully et al., Social brain brain morphology mediates the link between and symptoms of anorexia (2023) (in preparation)
M Björnsdotter et al., Autistic traits in women recovered from anorexia nervosa - a 4 year follow-up study (2023) (in preparation)
S Cully et al., Associations between symptoms of anorexia nervosa and autistic traits in a large non-clinical sample (2023) (in preparation)
M Björnsdotter et al., Shared and distinct structural and functional brain alterations in autism spectrum disorder and anorexia nervosa (2024) (in preparation)
Alla artiklar publiceras i Open Access, och kommer delas fritt på Researchgate samt på studiens hemsida.
Länk till hemsidan för studien: www.nexa.nu
Syftet med detta projekt var att kartlägga det neuropsykologiska sambandet mellan anorexia nervosa och autism med fokus på socialt samspel. Projektet har utvecklats och genomförts i stort sett enligt forskningsplanen med vissa tillägg på grund av covid-19-pandemin. Vi har använt magnetkamera för att ta bilder på hjärnans anatomi och funktion, och psykometriska frågeformulär och tester för att undersöka beteenden. Vi har undersökt likheter och skillnader mellan patienter diagnostiserade med anorexia och med autism, och på grund av att covid-19 begränsades rekryteringsmöjligheten på sjukhusen har vi också kompletterat studien med ett stort antal personer som inte har någon av dessa diagnoser. I denna normalbefolkningsgrupp har vi i stället dragit nytta av att både ätstörningar och autism är spektrumtillstånd, och vi har kunnat kartlägga samband mellan mätbara symptom på anorexia och symptom på autism. Totalt har projektet analyserat data i över 350 deltagare. Utöver detta har vi kompletterat studien med data i personer med diagnosticerad anorexia och autism från stora internationella samarbetsprojekt.
Projektets tre viktigaste resultat och slutsatser
Ett av de viktigaste övergripande resultaten i projektet är att det återfanns ett tydligt positivt samband mellan symptom på anorexia och symptom på autism i alla grupper vi undersökte, det vill säga hos både patienter och i normalbefolkningen, och hos både kvinnor och hos män. Till exempel hade personer med en anorexiadiagnos högre poäng på autismskalan än personer i kontrollgruppen, och en person ur normalbefolkningsgruppen med höga poäng på anorexiaskalan hade oftast också höga poäng på autismskalan. Dessa samband gällde både för generella symptom på autism (summan av alla delskalor i frågeformuläret för autism) och specifikt för socialt beteende (de delskalor som urskiljer svårigheter i socialt samspel). Sambandet kvarstod också när vi kontrollerade för symtom på tvångsbeteenden, som är vanligt i både anorexia och autism. Däremot så försvann sambandet när vi kontrollerade för social ångest. Slutsatserna vi kan dra av detta fynd är att sambandet mellan anorexia och autism är generellt och robust, och att en gemensam faktor bakom sambandet är relaterad till socialt samspel.
Det andra viktigaste fyndet var att både symptom på anorexia och symptom på autism visade ett negativt samband med hjärnvolymen i areor kopplade till socialt samspel, men bara i kvinnor och inte män. Här visade det sig alltså att kvinnor som hade antingen förhöjda symptom på anorexia eller på autism hade mindre hjärnvolym i dessa areor. Med hjälp av en statistisk mediationsanalys såg vi sedan att sambandet mellan hjärnvolym i areorna och symptom på anorexia förmedlades av sambandet med symptom på autism. Med andra ord så stödjer den statistiska beräkningen en modell där minskad volym i sociala hjärnareor leder till symptom på autism som i sin tur leder till symptom på anorexia, snarare än tvärtom. Detta resultat stärker slutsatsen ovan om att svårigheter vid socialt samspel kan vara en underliggande faktor bakom sambandet mellan anorexia och autism, vilket i sin tur är kopplat till hur hjärnan bearbetar sociala situationer. Resultatet visar också att det är mer sannolikt att en hjärna som bearbetar sociala situationer på ett sätt som ger upphov till symptom på autism, också ger symptom på anorexia, snarare än att anorexia i sig skulle leda till förändring i sociala hjärnaror och som sedan leder till symptom på autism.
Det tredje viktigaste fyndet var att kvinnor som tillfrisknat från anorexia också hade förhöjda symptom på autism. Detta stämde i både normalbefolkningsgruppen (i deltagarna som angett att de tidigare haft en anorexiadiagnos) och vid uppföljningen av den grupp som vi studerat fyra år tidigare och som då hade anorexia. Här hade också de tillfrisknade deltagarna i normalbefolkningsgruppen mindre volym i hjärnareorna kopplade till social funktion, men i den grupp vi följde upp hade hjärnvolymen återställts. Slutsatserna vi kan dra här är att förhöjda symptom på autism i anorexia inte är ett resultat av svält eller kalorirestriktion som anorexia medför. Resultaten i normalbefolkningsgruppen tyder också på att det inte är svälten som orsakar de mindre volymerna i de sociala hjärnareorna, men resultatet i uppföljningsgruppen pekar på att det inte är hela förklaringen.
Nya forskningsfrågor
Projektet har genererat ett stort antal nya spännande forskningsfrågor. Till exempel så är vi nu nyfikna på om sambandet mellan anorexia och autism är unikt för dessa två tillstånd, eller om finns ett samband också med t.ex. ADHD och bulimi? Eller mellan autism och bulimi? Och hur sambandet ser ut mellan ätstörningar och neuropsykiatriska symtom generellt? Och hur stor del av dessa samband kan i så fall förklaras med de sociala faktorer vi har fokuserat på i den här studien? Och, vilka andra faktorer är viktiga för dessa samband, och hur samverkar de olika faktorerna? Och hur spelar genetiska aspekter in?
Ytterligare ett område som är viktigt för framtida studier är de könslikheter och -skillnader som projektet har uppmärksammat. Projektets frågeställning var initialt inriktad enbart på flickor eftersom det är mycket ovanligt med diagnostiserad anorexia hos pojkar, men i den kompletterade normalbefolkningsgruppen så fann vi samma samband mellan symptom på autism och symptom på ätstörningar även hos män. Dessutom såg vi stora skillnader i hjärnan, som väcker ett flertal frågetecken som framtida forskning förhoppningsvis kan räta ut.
Spridning av resultaten och samverkan
Forskningen har spridits populärvetenskapligt i flera uppsättningar av den interaktiva utställningen "Gissa hjärnan" och workshoppen "Skär-i-hjärna", bland annat på Vetenskapsfestivalen i Göteborg och på Universeum. I samverkan med Universeum planerar vi nu också en större utställning om hjärnan med beräknad start april 2023. Varje deltagare i studien har också en liten 3D-printad modell av sin egen hjärna samt bilder på tvärsnitt genom hjärnan.
Forskningsresultat har också delats i samverkan med behandlande kliniker på Västra Götalandsregionen, bland annat genom en utbildningsdag på Sahlgrenska Universitetssjukhuset med temat Tema autism och samsjuklighet/differentialdiagnostik. På grund av covid-19 tvingades tyvärr planerade informationsmöten för patienter och anhöriga ställas in.
Projektet har en websida: www.nexa.nu. Den kommer uppdateras med forskningsresultat allteftersom de publiceras.
Projektets resultat har även spridits i presentationer på vetenskapliga kongresser (se lista nedan) samt i form av vetenskapliga manuskript, förberedda för publikation i internationella vetenskapligt bedömda journaler med Open Access. Alla artiklar kommer också delas i pdf-format i den öppna databasen Researchgate samt på studiens hemsida.
Kongresspresentationer
S Cully & M Björnsdotter (2022) Does social cognitive brain volume mediate the link between autistic traits and eating pathology? Annual meeting for the Organization for Human Brain Mapping, Glasgow, UK
S Cully & M Björnsdotter (2022) Social cognitive brain volume indirectly predicts eating pathology via autistic traits, The XXVIIIth Annual Meeting of the Eating Disorders Research Society, Philadelphia, USA
M Björnsdotter (2020) Associations between eating disorder symptoms and autistic traits, 29th European Congress of Psychiatry, Madrid, Spain
Vetenskapliga artiklar
S Cully et al., Social brain brain morphology mediates the link between and symptoms of anorexia (2023) (in preparation)
M Björnsdotter et al., Autistic traits in women recovered from anorexia nervosa - a 4 year follow-up study (2023) (in preparation)
S Cully et al., Associations between symptoms of anorexia nervosa and autistic traits in a large non-clinical sample (2023) (in preparation)
M Björnsdotter et al., Shared and distinct structural and functional brain alterations in autism spectrum disorder and anorexia nervosa (2024) (in preparation)
Alla artiklar publiceras i Open Access, och kommer delas fritt på Researchgate samt på studiens hemsida.
Länk till hemsidan för studien: www.nexa.nu