Kanon och konsertliv: Formeringsprocesser inom Stockholms musikliv 1848-1914
Syftet med detta projekt är att skapa ökad förståelse för hur konsertlivet och konsertrepertoaren i Stockholm formades och förändrades under perioden 1848–1914. Genom en kartläggning av konsertlivet och -repertoaren i Stockholm studeras hur samtida estetisk debatt, ideologi, institutioner och enskilda aktörer påverkade denna process. Projektet utgår från hypotesen att föreställningar om kanon är centrala för strukturella förändringar inom konsertlivet, att flera parallella kanonbildningar samexisterar och att kanon är i förändring. Undersökningen kommer att problematisera föreställningar om kanonbildning såväl som förhållande mellan centrum och periferi inom det europeiska musiklivet under den aktuella perioden.
Kartläggningen av konsertlivet och repertoaren görs utifrån källor som konsertprogram, konsertannonsering, affischer, recensioner och annat arkivmaterial. Datat samlas i en databas som möjliggör beskrivande statistik, vilken tillsammans med kvalitativa analyser av samtida källor utgör grunden för undersökningen. Projektet utgår från tre dikotomier: absolut musik/programmusik (estetisk debatt); bildning/underhållning (även innefattande konstmusik/populär musik); och nationalism/kosmopolitism som även utgör teman för tre av de fyra publikationer som projektet ämnar producera, varav den fjärde utgörs av en översiktsartikel. Inom projektet arrangeras även en konferens samt initiering av ett forskningsnätverk kring ”kanon och konsert i Norden”.
Slutredovisning
Syfte och utveckling
Projektet syftade till att bidra med ny kunskap och nya tolkningar av konsertlivets och musikrepertoarens utveckling i Stockholm 1848–1914, samt att undersöka hur dessa processer påverkade musiklivet. Målet var att analysera hur konsertlivets strukturer och repertoarer formades i relation till kanon, estetiska debatter, bildningsideal och musiklivets kommersialisering. Projektet syftade även till att undersöka hur musiklivet breddades, hur repertoarer utkristalliserades, och den framväxande uppdelning mellan klassisk och populär musik. Liksom att studera relationen mellan internationell och nationell repertoar, samt hur ny repertoar introducerades.
Genom att studera Stockholm i en europeisk kontext, syftade projektet till att behandla bredare frågor om kanonbildning och utmana uppfattningar om musikaliska centrum och periferier. En viktig del av studien var att lyfta fram enskilda individers betydelse för dessa processer.
Projektets övergripande syfte och frågeställningar har förblivit oförändrade, men ett större fokus har lagts på metodutveckling än vad som ursprungligen planerats i ansökan.
Genomförande
Projektets utgångspunkt var att genomföra en omfattande studie av konserter och konsertrepertoar i Stockholm. Materialinsamlingen visade sig bli mer omfattande än förväntat. För att fånga hela det offentliga musiklivet, och inte bara de stora konsertinstitutionerna, användes musikannonser och tidningsrapporter som huvudsakliga källor. Insamlingen begränsades tidigt till fokuserade nedslag ett år vart tionde år, från 1848 till 1908, och till två dagstidningar per år på grund av materialets omfattning. Trots att källorna var digitaliserade gjordes insamlingen manuellt, vilket var tidskrävande, men gav goda resultat. Databasen konstruerades parallellt med insamlingen, vilket möjliggjorde anpassning av designen utifrån materialets innehåll. Syftet med databasen var ursprungligen en översikt över konserter och repertoarer, men den stora mängden tillgänglig information ledde till en mer omfattande metadatahantering, med målet att inkludera så mycket metadata som möjligt. Denna detaljerade metadata har, och fortsätter att möjliggöra utforskningen av ett brett spektrum av frågor som bidrar till ökad kunskap och förståelse för konsertlivets och repertoarens strukturer och utveckling.
Arkivstudier genomfördes till viss del men pandemin försvårade arbetet. Kvalitativa jämförelser och fördjupade studier har däremot genomförts i stor utsträckning, framför allt genom analys av musikkritik i form av konsertrecensioner, musikartiklar och andra skriftliga källor där konsertlivet och repertoaren diskuteras.
Projektets fokus har delvis skiftat, och mer tid har ägnats åt metodutveckling på det insamlade materialet i databasen. Stora teknologiska framsteg inom datamodellering och datahantering de senaste åren har skapat nya möjligheter för analyser av materialet. Datasetets struktur har möjliggjort olika typer av nätverksanalys, vilket blivit ett viktigt bidrag till metodutvecklingen.
Resultat och slutsatser
Databasen, som nu är öppet tillgänglig via Svensk Nationell Datatjänst (SND), utgör en central grund för framtida forskning och är ett viktigt resultat i sig. Metodutvecklingen har gett upphov till nya sätt att analysera data och skapa insikter om musiklivets strukturer och förändringsprocesser. Förutom möjligheten att göra direkta sökningar i databasen, ex. på specifika aktörer, verk eller konsertlokaler, möjliggör databasen även avancerade statistiska analyser. Projektet har också bidragit till metodutveckling inom digital humaniora. Informationsvisualisering, särskilt genom närverksgrafer, har visat sig vara avgörande för att analysera musiklivets strukturer. Projektet, databasen och visualiseringsmetoderna presenteras bland annat på projektets webbplats.
Två av de artiklar som publicerats inom projektet fokuserar särskilt på metodfrågor. Den ena artikeln lyfter fram nätverksgrafer som ett sätt synliggöra konsertlivets strukturer och problematisera historieskrivningen. Den andra artikeln går djupare in på metodutvecklingen och belyser innovationer inom informationsvisualisering, samt deras bidrag till forskningsfältet.
Tre artiklar och kapitel som behandlar olika delar av projektets resultat är utformade som fördjupande fallstudier, där enskilda aktörer lyfts fram för att belysa olika förändringsprocesser. Dessa studier är kopplade till projektets problemområden: absolut/programmusik, bildning/underhållning och nationalism/kosmopolitism. Utöver musiklivets breddning under perioden, studeras också hur enskilda aktörer samverkade och påverkade dessa processer. Aktörerna i dessa sammanhang inkluderar både individer, som musiker eller konsertarrangörer, och organisationer, institutioner eller företag. Studien visar att även verksamheter utanför den traditionella kultursfären, som Berns salonger, spelade en betydande roll för utvecklingen både inom den seriösa och populära musiken. Detta visar också att olika typer av repertoarer kunde samexistera inom samma kontext, vilket innebar att det kommersiella musiklivet bidrog till utvecklingen av konstmusiken. Studien visar också att vissa perioder, ex. 1880-talet som tidigare forskning beskrivit som en nedgångsperiod, i själva verket uppvisar betydligt större aktivitet och en viktigare roll i förändringsprocesserna. En slutsats blir att en tolkning av expansionen av musiklivet bör ses som ett flöde som sker i vågor, med mer eller mindre intensiva perioder av förändring över en längre tid. Det är viktigt att uppmärksamma betydelsen av de längre linjerna och betrakta utvecklingen i musiklivet ur ett bredare perspektiv, för att möjliggöra alternativa tolkningar och en ny förståelse för perioden.
Projektet belyser även den stora mängd musiker och sångare verksamma inom konsertlivet, vilket bidragit till en fördjupad förståelse av musiklivets sammansättning. Jämförelser över tid visar exempelvis en successivt mer jämn könsfördelning bland musiker som nämns vid namn i konsertannonsering, vilket speglar kvinnors alltmer framträdande plats inom det offentliga musiklivet. Detta ger ett rikare perspektiv på tidigare historieskrivning och utmanar tidigare frågeställningar om det offentliga musiklivets struktur och dynamik.
Den mängd information som går att utvinna ur databasen och de olika typer av analyser som möjliggörs av de metoder som utvecklats i projektet kommer att fortsätta generera resultat även efter att projektet avslutats och möjliggör nya perspektiv på konsertlivet och dess strukturer. Denna resurs kommer att kunna användas för att utforska ett brett spektrum av frågor, vilket gör databasen till en plattform för kontinuerlig kunskapsutveckling inom fältet.
Nya forskningsfrågor
Projektet har redan nu genererat nya forskningsfrågor och lyfter fram flera områden av intresse för framtida studier. Ett exempel är kvinnliga musikers roll i det offentliga konsertlivet. Projektet visar att många centrala kvinnliga aktörer har förblivit helt osynliga i tidigare forskning.
Projektet har också visat att offentliga kammarmusikkonserter var betydligt vanligare än tidigare forskning antytt, och att de spelade en viktig roll i att sprida estetiska ideal och främja musikaliska samarbeten. Detta är ett område som är intressant för vidare forskning.
Frågor kring musikaliska centrum och periferier har också uppmärksammats inom projektet, vilket gett upphov till nya forskningsfrågor och en önskan att problematisera den traditionella fokuseringen på huvudstäder och stora städer som musikaliska centra. Istället pekar projektet på behovet av att utforska den mångfald av lokala och regionala kontexter som finns.
De digitala metoder som utvecklats inom projektet har stor relevans för framtida studier och kan i stor utsträckning tillämpas på andra material. Exempelvis att använda databasens struktur för att samla liknande material från andra kontexter vilket skulle möjliggöra jämförande studier. Dessutom kan visualiseringsmetoderna också överföras till andra typer av material.
Spridning av forskningsresultat och samverkan
Projektet har hittills resulterat i två artiklar i vetenskapliga tidskrifter samt två kapitel i antologier. Artiklarna är eller kommer att bli tillgängliga Open Access. Utöver dessa är ytterligare två artiklar under produktion och kommer att skickas in till vetenskapliga tidskrifter inom ca ett halvår.
När det stod klart att databasen i sig är ett viktigt resultat, och att både datasetet och metodutveckling skulle vara av stort intresse för andra forskare, utforskades olika möjligheter till publicering och spridning. Ett samarbete med Centrum för digital humaniora vid Uppsala universitet inleddes genom en pilotstudie med syfte att utforska möjligheterna till överföring av databasen till en onlineplattform. Funktionaliteten blev dock begränsad och datasetet publicerades därför slutligen via SND. Projektet har också skapat en webbplats, där projektet presenteras tillsammans med en rad statistiska analyser samt nätverksgrafer.
Den ursprungliga planen var att arrangera en internationell konferens på temat ”Kanon och konsertliv i Norden” men pandemin förhindrade detta. I stället formulerades idén om till ett nationellt fokus med temat ”Regionalt musikliv”, vilket inleddes med ett online symposium och starten av ett forskningsnätverk i slutet av 2020, följt av en konferens i november 2021. Konferensen arrangerades i samarbete mellan Uppsala universitet, Västernorrlands museum och Härnösands musiksällskap och genomfördes på Västernorrlands museum. Konferensen resulterade i en antologi med 13 kapitel, där Anne Reese Willén är en av tre redaktörer, samt bidragit med ett kapitel. Arbetet med antologin är i slutfasen kommer att ges ut i Acta Universitatis Upsaliensis vintern 2024/25.
Pandemin hindrade länge deltagande i konferenser, men tack vare förlängning av projekttiden har projektet presenterats vid 3 internationella och 8 nationella konferenser.
Projektet syftade till att bidra med ny kunskap och nya tolkningar av konsertlivets och musikrepertoarens utveckling i Stockholm 1848–1914, samt att undersöka hur dessa processer påverkade musiklivet. Målet var att analysera hur konsertlivets strukturer och repertoarer formades i relation till kanon, estetiska debatter, bildningsideal och musiklivets kommersialisering. Projektet syftade även till att undersöka hur musiklivet breddades, hur repertoarer utkristalliserades, och den framväxande uppdelning mellan klassisk och populär musik. Liksom att studera relationen mellan internationell och nationell repertoar, samt hur ny repertoar introducerades.
Genom att studera Stockholm i en europeisk kontext, syftade projektet till att behandla bredare frågor om kanonbildning och utmana uppfattningar om musikaliska centrum och periferier. En viktig del av studien var att lyfta fram enskilda individers betydelse för dessa processer.
Projektets övergripande syfte och frågeställningar har förblivit oförändrade, men ett större fokus har lagts på metodutveckling än vad som ursprungligen planerats i ansökan.
Genomförande
Projektets utgångspunkt var att genomföra en omfattande studie av konserter och konsertrepertoar i Stockholm. Materialinsamlingen visade sig bli mer omfattande än förväntat. För att fånga hela det offentliga musiklivet, och inte bara de stora konsertinstitutionerna, användes musikannonser och tidningsrapporter som huvudsakliga källor. Insamlingen begränsades tidigt till fokuserade nedslag ett år vart tionde år, från 1848 till 1908, och till två dagstidningar per år på grund av materialets omfattning. Trots att källorna var digitaliserade gjordes insamlingen manuellt, vilket var tidskrävande, men gav goda resultat. Databasen konstruerades parallellt med insamlingen, vilket möjliggjorde anpassning av designen utifrån materialets innehåll. Syftet med databasen var ursprungligen en översikt över konserter och repertoarer, men den stora mängden tillgänglig information ledde till en mer omfattande metadatahantering, med målet att inkludera så mycket metadata som möjligt. Denna detaljerade metadata har, och fortsätter att möjliggöra utforskningen av ett brett spektrum av frågor som bidrar till ökad kunskap och förståelse för konsertlivets och repertoarens strukturer och utveckling.
Arkivstudier genomfördes till viss del men pandemin försvårade arbetet. Kvalitativa jämförelser och fördjupade studier har däremot genomförts i stor utsträckning, framför allt genom analys av musikkritik i form av konsertrecensioner, musikartiklar och andra skriftliga källor där konsertlivet och repertoaren diskuteras.
Projektets fokus har delvis skiftat, och mer tid har ägnats åt metodutveckling på det insamlade materialet i databasen. Stora teknologiska framsteg inom datamodellering och datahantering de senaste åren har skapat nya möjligheter för analyser av materialet. Datasetets struktur har möjliggjort olika typer av nätverksanalys, vilket blivit ett viktigt bidrag till metodutvecklingen.
Resultat och slutsatser
Databasen, som nu är öppet tillgänglig via Svensk Nationell Datatjänst (SND), utgör en central grund för framtida forskning och är ett viktigt resultat i sig. Metodutvecklingen har gett upphov till nya sätt att analysera data och skapa insikter om musiklivets strukturer och förändringsprocesser. Förutom möjligheten att göra direkta sökningar i databasen, ex. på specifika aktörer, verk eller konsertlokaler, möjliggör databasen även avancerade statistiska analyser. Projektet har också bidragit till metodutveckling inom digital humaniora. Informationsvisualisering, särskilt genom närverksgrafer, har visat sig vara avgörande för att analysera musiklivets strukturer. Projektet, databasen och visualiseringsmetoderna presenteras bland annat på projektets webbplats.
Två av de artiklar som publicerats inom projektet fokuserar särskilt på metodfrågor. Den ena artikeln lyfter fram nätverksgrafer som ett sätt synliggöra konsertlivets strukturer och problematisera historieskrivningen. Den andra artikeln går djupare in på metodutvecklingen och belyser innovationer inom informationsvisualisering, samt deras bidrag till forskningsfältet.
Tre artiklar och kapitel som behandlar olika delar av projektets resultat är utformade som fördjupande fallstudier, där enskilda aktörer lyfts fram för att belysa olika förändringsprocesser. Dessa studier är kopplade till projektets problemområden: absolut/programmusik, bildning/underhållning och nationalism/kosmopolitism. Utöver musiklivets breddning under perioden, studeras också hur enskilda aktörer samverkade och påverkade dessa processer. Aktörerna i dessa sammanhang inkluderar både individer, som musiker eller konsertarrangörer, och organisationer, institutioner eller företag. Studien visar att även verksamheter utanför den traditionella kultursfären, som Berns salonger, spelade en betydande roll för utvecklingen både inom den seriösa och populära musiken. Detta visar också att olika typer av repertoarer kunde samexistera inom samma kontext, vilket innebar att det kommersiella musiklivet bidrog till utvecklingen av konstmusiken. Studien visar också att vissa perioder, ex. 1880-talet som tidigare forskning beskrivit som en nedgångsperiod, i själva verket uppvisar betydligt större aktivitet och en viktigare roll i förändringsprocesserna. En slutsats blir att en tolkning av expansionen av musiklivet bör ses som ett flöde som sker i vågor, med mer eller mindre intensiva perioder av förändring över en längre tid. Det är viktigt att uppmärksamma betydelsen av de längre linjerna och betrakta utvecklingen i musiklivet ur ett bredare perspektiv, för att möjliggöra alternativa tolkningar och en ny förståelse för perioden.
Projektet belyser även den stora mängd musiker och sångare verksamma inom konsertlivet, vilket bidragit till en fördjupad förståelse av musiklivets sammansättning. Jämförelser över tid visar exempelvis en successivt mer jämn könsfördelning bland musiker som nämns vid namn i konsertannonsering, vilket speglar kvinnors alltmer framträdande plats inom det offentliga musiklivet. Detta ger ett rikare perspektiv på tidigare historieskrivning och utmanar tidigare frågeställningar om det offentliga musiklivets struktur och dynamik.
Den mängd information som går att utvinna ur databasen och de olika typer av analyser som möjliggörs av de metoder som utvecklats i projektet kommer att fortsätta generera resultat även efter att projektet avslutats och möjliggör nya perspektiv på konsertlivet och dess strukturer. Denna resurs kommer att kunna användas för att utforska ett brett spektrum av frågor, vilket gör databasen till en plattform för kontinuerlig kunskapsutveckling inom fältet.
Nya forskningsfrågor
Projektet har redan nu genererat nya forskningsfrågor och lyfter fram flera områden av intresse för framtida studier. Ett exempel är kvinnliga musikers roll i det offentliga konsertlivet. Projektet visar att många centrala kvinnliga aktörer har förblivit helt osynliga i tidigare forskning.
Projektet har också visat att offentliga kammarmusikkonserter var betydligt vanligare än tidigare forskning antytt, och att de spelade en viktig roll i att sprida estetiska ideal och främja musikaliska samarbeten. Detta är ett område som är intressant för vidare forskning.
Frågor kring musikaliska centrum och periferier har också uppmärksammats inom projektet, vilket gett upphov till nya forskningsfrågor och en önskan att problematisera den traditionella fokuseringen på huvudstäder och stora städer som musikaliska centra. Istället pekar projektet på behovet av att utforska den mångfald av lokala och regionala kontexter som finns.
De digitala metoder som utvecklats inom projektet har stor relevans för framtida studier och kan i stor utsträckning tillämpas på andra material. Exempelvis att använda databasens struktur för att samla liknande material från andra kontexter vilket skulle möjliggöra jämförande studier. Dessutom kan visualiseringsmetoderna också överföras till andra typer av material.
Spridning av forskningsresultat och samverkan
Projektet har hittills resulterat i två artiklar i vetenskapliga tidskrifter samt två kapitel i antologier. Artiklarna är eller kommer att bli tillgängliga Open Access. Utöver dessa är ytterligare två artiklar under produktion och kommer att skickas in till vetenskapliga tidskrifter inom ca ett halvår.
När det stod klart att databasen i sig är ett viktigt resultat, och att både datasetet och metodutveckling skulle vara av stort intresse för andra forskare, utforskades olika möjligheter till publicering och spridning. Ett samarbete med Centrum för digital humaniora vid Uppsala universitet inleddes genom en pilotstudie med syfte att utforska möjligheterna till överföring av databasen till en onlineplattform. Funktionaliteten blev dock begränsad och datasetet publicerades därför slutligen via SND. Projektet har också skapat en webbplats, där projektet presenteras tillsammans med en rad statistiska analyser samt nätverksgrafer.
Den ursprungliga planen var att arrangera en internationell konferens på temat ”Kanon och konsertliv i Norden” men pandemin förhindrade detta. I stället formulerades idén om till ett nationellt fokus med temat ”Regionalt musikliv”, vilket inleddes med ett online symposium och starten av ett forskningsnätverk i slutet av 2020, följt av en konferens i november 2021. Konferensen arrangerades i samarbete mellan Uppsala universitet, Västernorrlands museum och Härnösands musiksällskap och genomfördes på Västernorrlands museum. Konferensen resulterade i en antologi med 13 kapitel, där Anne Reese Willén är en av tre redaktörer, samt bidragit med ett kapitel. Arbetet med antologin är i slutfasen kommer att ges ut i Acta Universitatis Upsaliensis vintern 2024/25.
Pandemin hindrade länge deltagande i konferenser, men tack vare förlängning av projekttiden har projektet presenterats vid 3 internationella och 8 nationella konferenser.