Skapa jämlikhet genom att dramatisera dagliga rutiner bakom och framför scenen: ett projekt om sociala innovativa metoder för jämställdhetsstrategi vid Riksteatern
Organisationer inom kultursektorn bär ett ansvar för att påverka samhällsvärden, normer och ideologier. Hur Riksteatern implementerar jämställdhetsstrategier har betydelse för samhället som helhet. Sociala aktörer kan, från en interaktionistisk ståndpunkt - inklusive deras attityder, verbala artikulationer och beteenden – ses som både ett resultat av dominerande sociala normer såväl som varande meningsagenter som kan förändra samhället. I detta projekt ämnar jag tillämpa dramaturgiska teorier, sociala teorier om jämställdhet, mångfald och inkludering, samt teorier om utförande och performativitet i en granskning av de nuvarande metoderna för jämställdhetsstrategier och därefter föreslå en konstruktiv handlingsplan.
Goffmans (1959) begrepp "på scenen" och "bakom scenen" är centrala i denna forskning. På scenen i jämställdhetsimplementeringen kan förstås som offentliga exponeringar av Riksteaterns jämställdhetsinsatser. Bakom scenen kan förstås som hur människor uttrycker sina attityder och konstruerar sina identiteter i det dagliga arbetet. Jag föreslår en tvåfaldig forskningsprocess; i) Förståelsen av kontrasterna mellan diskurser "på scenen" och "bakom scenen". Detta bidrar till att identifiera styrkorna och utmaningarna i det befintliga genomförandet av jämställdhetsstrategierna. ii) Ett framgångsrikt genomförande av jämställdhetsstrategin. Detta bidrar till genererar internalisering av (nya) värden och normer och leder till sociala innovativa metoder.
Slutredovisning
Slutrapport Flexit-projekt:
Projekttitel: "Att utöva jämställdhet genom att dramatisera dagligt arbete på, bakom och framför scenen: ett projekt om socialt innovativt arbete med jämställdhetsstrategi på Riksteatern"
Syftet med detta projekt
Det föreslagna projektet syftar inte bara till att göra frågor om ojämlikhet mellan könen centralt inom scenkonstsektorn i Sverige, utan det avser också att ta itu med intersektionella ojämlikheter kring ras, etnicitet och klass. Målet med denna forskning är således att få kunskap om hur systematisk integration av jämställdhet kan genomföras i kulturinstitutioner. Detta projekt syftar också till att lansera ett socialt innovativt program för att stärka jämställdhets-, mångfaldsstrategier på Riksteatern. Denna forskning syftar till att generera kunskap om insatser inom mångfald, social delaktighet och jämställdhet inom organisationer i den ideella kultursektorn.
Forskningsprocesserna
Utifrån ovan nämnda syfte har jag utfört forskningen enligt följande steg:
1. Bygga litteraturarkiv
I den första fasen byggde jag upp ett stort litteraturarkiv med litteratur som behandlar ämnen som "konst, kulturell och jämlikhet i samhället", "civil organisation och jämlikhet och mångfald", "kritiska mångfaldsstudier", "Jämlikhet, mångfald och inkludering ur ett organisatoriskt perspektiv'', ”kulturpolitik (EU och Sveriges nationella politik)” samt ”lagstiftning mot diskriminering på arbetsplatser”.
2. Kartläggning av styrkor och svagheter i befintlig implementering av jämställdhetsstrategier i organisationen genom etnografisk forskning
Jag bedrev det etnografiska fältarbetet på Riksteatern. Jag deltog i veckomöten på Strategiavdelningen som direktrapporterade till VD. Jag deltog i organisationens månatliga informationsmöten (informationsgivning till alla föreningsorgan över hela landet), och jag arbetade dagligen på mitt kontor på Riksteatern i likhet med alla andra anställda där. I denna fas började jag med att identifiera olika inneboende utmaningar som verkade som hinder för organisationen att förverkliga sitt uppdrag om ”jämställdhet på, bakom och framför scenen”.
3. Att anteckna och kommunicera resultaten
I den tredje fasen började jag anteckna observationerna, tillämpa olika teoretiska ramar för analysen, och att kommunicera resultaten både på akademiska konferenser och genom att organisera samarbetskonferenser och symposier med olika aktörer, som konstnärliga utövare, kulturforskare och forskare inom andra samhällsvetenskapliga discipliner.
Projektets tre viktigaste resultat och bidrag till den internationella forskningsfronten
De tre stora resultaten som är meningsfulla och bidrar till den internationella forskningsfronten är:
1. Paradoxen med samexistensen av estetisk etik och etiken för att uppfylla socialideologiska mål som jämlikhet, mångfald och inkludering. När den konstnärliga skapandeprocessen prioriterar konstnärlig frihet eller förverkligar denna etik utan definition och kritisk reflexivitet, leder det lätt till skapandet av ojämlikhet i konstnärliga processer. Jag publicerade en artikel i Journal of Business Ethics om denna fråga 2021.
2. I en organisation där begreppet EDI (Equality, Diversity and Inclusion) är centralt känner personer med olika etnisk och rasmässig bakgrund i allt högre grad att de är marginaliserade som "olika andra". Personalomsättningen är hög i den organisation där denna forskning bedrivs. Min andra publikation i Journal of Business Ethics 2022 förstärkte problematiseringarna av denna fråga.
3. Jag har identifierat att begreppet representation är komplext, och relaterat till jämlikhet, mångfald och inkludering. Användningen av representation är en vanlig praxis både inom mainstream mångfaldshantering och inom scenkonst. Men individer som representerar andra och ses som representationen, genomgår en komplicerad process, där de kämpar mellan känslan av stolthet och känslan av tokenism. Jag har skickat in en artikel (under granskning nu) som fokuserar på att utforska denna komplexa, känslomässiga process för individer.
Nya forskningsfrågor genererade genom projektet
Det finns nya forskningsfrågor som dykt upp genom denna forskningsprocess:
1. Oväntat bröt covid-19-pandemin ut under detta projekt. Detta har förändrat forskningens landskap
a. Digitaliserad scenkonstsändning är ett nytt fenomen som förtjänar mer forskningsuppmärksamhet.
2. Forskningssamverkan och forskarnas roll
Under Flexit-projektet bildade några Flexit-forskare ett samarbete för att utforska den feministiska, kollaborativa reflexiva metoden. Detta "delprojekt" väckte en bredare fråga om hur handlingssamverkande forskare kan arbeta tillsammans i varje enskilt projekt för mer djupgående reflektioner för respektive projekt.
3. Ett nytt fokus på kritisk handikapphantering
I slutet av detta projekt har min empiri visat ett aktuellt ämne som förtjänar mer forskningsuppmärksamhet. Det vill säga de jämställdhetssträvanden som personer med dövhet uttrycker på Teckenspråksteatern. Deras strävanden speglade hur den idealiska produktiva kroppsbilden konstruerades av förmågan (de hörande personerna i detta fall) och hur ojämlikhet uppstod när de döva får "annorlunda behandling" av hörande människor.
4. Att forska vidare på gräsrotsföreningar och civila organisationers roll för att upprätthålla jämställdhet, mångfald och inkludering i Sverige
Projektets internationella dimensioner, såsom kontakter och material
Utifrån detta projekt skapas flera internationella samarbeten.
1. Skriv-workshop – Genus, Work and Organization
Under 2018 deltog jag i en workshop vilken anordnades av redaktionen för Genus, Work and Organization.
2. Ett internationellt symposium om jämlikhet, mångfald och inkludering i scenkonst Under 2020 anordnade jag i samarbete med Linköpings universitet, Riksteatern och Riksbankens Jubileumsfond ett internationellt symposium med aktörer som scenkonstutövare, konstnärer, kulturforskare och forskare från andra samhällsvetenskapliga discipliner. Alla forskare och praktiker delade gemensamma intressen för jämlikhet, mångfald och inkludering inom konst- och kultursektorerna.
3. Jag initierade flera internationella samarbeten i skrivprojekt och publikationer
1) Samarbete med en doktorand från Alto University. Artikeln har publicerats i Journal of Business Ethics.
2) Samarbete med kollega från Hanken School of Economics och med en doktorand från Alto university, vår artikel har skickats in 2022 och är för närvarande under granskning.
3) Jag samarbetade med två forskare (internationella) i en artikel Performing diversity and normalizing disability: an analysis of inclusion and exlusion of the silent others. Vi presenterade artikeln på EGOS-konferensen i Wien och på Workshop Diversity, Equality and Inclusion (Copenhagen Business School) 2022.
Spridning av resultaten
1) Riksteatern har bildat insatser med fokus på jämställdhet, mångfald och inkludering baserat på resultaten och publikationerna från detta Flexit-forskningsprojekt. Organisationen anordnade flera tillfällen för att informera om forskningsprocessen och resultat mellan 2019 och 2021. De flesta av dessa informationsmöten sker genom organisationens nationella sändningsnätverk. Det innebär att forskningen kommuniceras till alla föreningar inom organisationen i Sverige.
2) Jag kommunicerade forskningsresultaten vid internationella konferenser som EGOS (European Group of Organization Studies), GWO (Gender, Work and Organization), SCOS (Standing Conference on Organizational Symbolism), AfterMethod Conference och DEI (Diversity, Equality and Inclusion) Copenhagen Business School Workshop.
3) Jag kommunicerade forskningsresultaten genom seminarier och workshops på andra universitet som Mälardalens högskola, Copenhagen Business School och Stockholm Business School (Stockholms universitet), där jag presenterade mitt Flexit-projekt.
4) Jag anordnade ett symposium 2021 med Riksteatern där konst- och kulturutövare, kulturvetare och organisationsvetare deltog i symposiet och diskuterade frågan om jämställdhet, mångfald och inkludering tillsammans.
Bidrag till samverkan mellan lärosäten och organisationer utanför akademin
Detta projekt lägger grunden för vidare forskning på flera fronter:
1) Detta Flexit-projekt ger implikationer för samarbeten mellan lärosäten och konst- och kulturorganisationer för att tillsammans arbeta kring hur strategier och praktiker för mångfalds- och jämställdhetsarbete kan framkalla önskade effekter och undvika risker för att förstärka marginaliserande konsekvenser.
2) Jag har bildat ett fortsatt samarbete mellan Crea (teckenspråksteatern, ett dotterbolag till Riksteatern) och några forskare i mitt nätverk som syftar till att söka medel för vidare forskning om konst, jämställdhet och handikapphantering.
Publikationslistan
Akademiska originalartiklar
1) Johansson, J.Z., Lindström Sol, S. Konstnärlig frihet eller jämställdhetens hinder? Utforska etiska dilemman i användningen av konstnärlig frihet i en kulturell organisation i Sverige. Journal of Business Ethics (2021). https://doi.org/10.1007/s10551-021-04811-6
Publicerad med OA
2) Johansson, J., Wickström, A. Constructing a ‘Different’ Strength: A Feminist Exploration of Vulnerability, Ethical Agency and Care. Journal of Business Ethics (2022). https://doi.org/10.1007/s10551-022-05121-1
Publicerad med OA
3) Johansson, J., Tienari, J. och Wickström, A. (2022) Kraften och bördan av att representera mångfald i en scenkonstorganisation: Ett erkännandebaserat tillvägagångssätt. (inskickad och under granskning)
Projekttitel: "Att utöva jämställdhet genom att dramatisera dagligt arbete på, bakom och framför scenen: ett projekt om socialt innovativt arbete med jämställdhetsstrategi på Riksteatern"
Syftet med detta projekt
Det föreslagna projektet syftar inte bara till att göra frågor om ojämlikhet mellan könen centralt inom scenkonstsektorn i Sverige, utan det avser också att ta itu med intersektionella ojämlikheter kring ras, etnicitet och klass. Målet med denna forskning är således att få kunskap om hur systematisk integration av jämställdhet kan genomföras i kulturinstitutioner. Detta projekt syftar också till att lansera ett socialt innovativt program för att stärka jämställdhets-, mångfaldsstrategier på Riksteatern. Denna forskning syftar till att generera kunskap om insatser inom mångfald, social delaktighet och jämställdhet inom organisationer i den ideella kultursektorn.
Forskningsprocesserna
Utifrån ovan nämnda syfte har jag utfört forskningen enligt följande steg:
1. Bygga litteraturarkiv
I den första fasen byggde jag upp ett stort litteraturarkiv med litteratur som behandlar ämnen som "konst, kulturell och jämlikhet i samhället", "civil organisation och jämlikhet och mångfald", "kritiska mångfaldsstudier", "Jämlikhet, mångfald och inkludering ur ett organisatoriskt perspektiv'', ”kulturpolitik (EU och Sveriges nationella politik)” samt ”lagstiftning mot diskriminering på arbetsplatser”.
2. Kartläggning av styrkor och svagheter i befintlig implementering av jämställdhetsstrategier i organisationen genom etnografisk forskning
Jag bedrev det etnografiska fältarbetet på Riksteatern. Jag deltog i veckomöten på Strategiavdelningen som direktrapporterade till VD. Jag deltog i organisationens månatliga informationsmöten (informationsgivning till alla föreningsorgan över hela landet), och jag arbetade dagligen på mitt kontor på Riksteatern i likhet med alla andra anställda där. I denna fas började jag med att identifiera olika inneboende utmaningar som verkade som hinder för organisationen att förverkliga sitt uppdrag om ”jämställdhet på, bakom och framför scenen”.
3. Att anteckna och kommunicera resultaten
I den tredje fasen började jag anteckna observationerna, tillämpa olika teoretiska ramar för analysen, och att kommunicera resultaten både på akademiska konferenser och genom att organisera samarbetskonferenser och symposier med olika aktörer, som konstnärliga utövare, kulturforskare och forskare inom andra samhällsvetenskapliga discipliner.
Projektets tre viktigaste resultat och bidrag till den internationella forskningsfronten
De tre stora resultaten som är meningsfulla och bidrar till den internationella forskningsfronten är:
1. Paradoxen med samexistensen av estetisk etik och etiken för att uppfylla socialideologiska mål som jämlikhet, mångfald och inkludering. När den konstnärliga skapandeprocessen prioriterar konstnärlig frihet eller förverkligar denna etik utan definition och kritisk reflexivitet, leder det lätt till skapandet av ojämlikhet i konstnärliga processer. Jag publicerade en artikel i Journal of Business Ethics om denna fråga 2021.
2. I en organisation där begreppet EDI (Equality, Diversity and Inclusion) är centralt känner personer med olika etnisk och rasmässig bakgrund i allt högre grad att de är marginaliserade som "olika andra". Personalomsättningen är hög i den organisation där denna forskning bedrivs. Min andra publikation i Journal of Business Ethics 2022 förstärkte problematiseringarna av denna fråga.
3. Jag har identifierat att begreppet representation är komplext, och relaterat till jämlikhet, mångfald och inkludering. Användningen av representation är en vanlig praxis både inom mainstream mångfaldshantering och inom scenkonst. Men individer som representerar andra och ses som representationen, genomgår en komplicerad process, där de kämpar mellan känslan av stolthet och känslan av tokenism. Jag har skickat in en artikel (under granskning nu) som fokuserar på att utforska denna komplexa, känslomässiga process för individer.
Nya forskningsfrågor genererade genom projektet
Det finns nya forskningsfrågor som dykt upp genom denna forskningsprocess:
1. Oväntat bröt covid-19-pandemin ut under detta projekt. Detta har förändrat forskningens landskap
a. Digitaliserad scenkonstsändning är ett nytt fenomen som förtjänar mer forskningsuppmärksamhet.
2. Forskningssamverkan och forskarnas roll
Under Flexit-projektet bildade några Flexit-forskare ett samarbete för att utforska den feministiska, kollaborativa reflexiva metoden. Detta "delprojekt" väckte en bredare fråga om hur handlingssamverkande forskare kan arbeta tillsammans i varje enskilt projekt för mer djupgående reflektioner för respektive projekt.
3. Ett nytt fokus på kritisk handikapphantering
I slutet av detta projekt har min empiri visat ett aktuellt ämne som förtjänar mer forskningsuppmärksamhet. Det vill säga de jämställdhetssträvanden som personer med dövhet uttrycker på Teckenspråksteatern. Deras strävanden speglade hur den idealiska produktiva kroppsbilden konstruerades av förmågan (de hörande personerna i detta fall) och hur ojämlikhet uppstod när de döva får "annorlunda behandling" av hörande människor.
4. Att forska vidare på gräsrotsföreningar och civila organisationers roll för att upprätthålla jämställdhet, mångfald och inkludering i Sverige
Projektets internationella dimensioner, såsom kontakter och material
Utifrån detta projekt skapas flera internationella samarbeten.
1. Skriv-workshop – Genus, Work and Organization
Under 2018 deltog jag i en workshop vilken anordnades av redaktionen för Genus, Work and Organization.
2. Ett internationellt symposium om jämlikhet, mångfald och inkludering i scenkonst Under 2020 anordnade jag i samarbete med Linköpings universitet, Riksteatern och Riksbankens Jubileumsfond ett internationellt symposium med aktörer som scenkonstutövare, konstnärer, kulturforskare och forskare från andra samhällsvetenskapliga discipliner. Alla forskare och praktiker delade gemensamma intressen för jämlikhet, mångfald och inkludering inom konst- och kultursektorerna.
3. Jag initierade flera internationella samarbeten i skrivprojekt och publikationer
1) Samarbete med en doktorand från Alto University. Artikeln har publicerats i Journal of Business Ethics.
2) Samarbete med kollega från Hanken School of Economics och med en doktorand från Alto university, vår artikel har skickats in 2022 och är för närvarande under granskning.
3) Jag samarbetade med två forskare (internationella) i en artikel Performing diversity and normalizing disability: an analysis of inclusion and exlusion of the silent others. Vi presenterade artikeln på EGOS-konferensen i Wien och på Workshop Diversity, Equality and Inclusion (Copenhagen Business School) 2022.
Spridning av resultaten
1) Riksteatern har bildat insatser med fokus på jämställdhet, mångfald och inkludering baserat på resultaten och publikationerna från detta Flexit-forskningsprojekt. Organisationen anordnade flera tillfällen för att informera om forskningsprocessen och resultat mellan 2019 och 2021. De flesta av dessa informationsmöten sker genom organisationens nationella sändningsnätverk. Det innebär att forskningen kommuniceras till alla föreningar inom organisationen i Sverige.
2) Jag kommunicerade forskningsresultaten vid internationella konferenser som EGOS (European Group of Organization Studies), GWO (Gender, Work and Organization), SCOS (Standing Conference on Organizational Symbolism), AfterMethod Conference och DEI (Diversity, Equality and Inclusion) Copenhagen Business School Workshop.
3) Jag kommunicerade forskningsresultaten genom seminarier och workshops på andra universitet som Mälardalens högskola, Copenhagen Business School och Stockholm Business School (Stockholms universitet), där jag presenterade mitt Flexit-projekt.
4) Jag anordnade ett symposium 2021 med Riksteatern där konst- och kulturutövare, kulturvetare och organisationsvetare deltog i symposiet och diskuterade frågan om jämställdhet, mångfald och inkludering tillsammans.
Bidrag till samverkan mellan lärosäten och organisationer utanför akademin
Detta projekt lägger grunden för vidare forskning på flera fronter:
1) Detta Flexit-projekt ger implikationer för samarbeten mellan lärosäten och konst- och kulturorganisationer för att tillsammans arbeta kring hur strategier och praktiker för mångfalds- och jämställdhetsarbete kan framkalla önskade effekter och undvika risker för att förstärka marginaliserande konsekvenser.
2) Jag har bildat ett fortsatt samarbete mellan Crea (teckenspråksteatern, ett dotterbolag till Riksteatern) och några forskare i mitt nätverk som syftar till att söka medel för vidare forskning om konst, jämställdhet och handikapphantering.
Publikationslistan
Akademiska originalartiklar
1) Johansson, J.Z., Lindström Sol, S. Konstnärlig frihet eller jämställdhetens hinder? Utforska etiska dilemman i användningen av konstnärlig frihet i en kulturell organisation i Sverige. Journal of Business Ethics (2021). https://doi.org/10.1007/s10551-021-04811-6
Publicerad med OA
2) Johansson, J., Wickström, A. Constructing a ‘Different’ Strength: A Feminist Exploration of Vulnerability, Ethical Agency and Care. Journal of Business Ethics (2022). https://doi.org/10.1007/s10551-022-05121-1
Publicerad med OA
3) Johansson, J., Tienari, J. och Wickström, A. (2022) Kraften och bördan av att representera mångfald i en scenkonstorganisation: Ett erkännandebaserat tillvägagångssätt. (inskickad och under granskning)