Epokindelningar är arbiträra och styr tanken. Därför har en stor och viktig textcorpus producerad efter 1530 men i organiskt samband med medeltidens textproduktion aldrig fått den uppmärksamhet den förtjänar. Forskningen på dessa handskrifter är relevant för historia, rätts-, språk-, bok-, och konsthistoria, men försvåras eftersom kataloger med uppgifter om handskrifternas innehåll och utförande saknas. De mer välbekanta handskrifterna från medeltiden har katalogiserats inom projektet TTT, ”Text till tiden”. Den aktuella ansökan syftar till att komplettera det arbetet med en komplett katalog över ca 235 eftermedeltida handskrifter vid Kungliga biblioteket och Uppsala universitetsbibliotek samt att fulldigitalisera ett representativt urval. Dessa yngre handskrifter har länge negligerats av forskningen, bland annat för att de tillkommit i den brytningstid då boktrycket infördes. Men eftersom de två medierna fortsatte att samexistera under lång tid och i parallella diskurser är det viktigt att tillgängliggöra även 1500- och 1600-talets handskriftsproduktion, och därigenom möjliggöra jämförande studier av bägge medietyperna, deras egenart och ömsesidiga påverkan. Katalogen kommer att använda standardiserade metadataformat och länkade öppna data: TEI för handskriftsbeskrivningarna och IIIF för de digitaliserade handskrifterna. Den kommer att göras tillgänglig i "Manuscripta – en digital katalog över handskrifter i Sverige”, en nationell infrastruktur förvaltad av Kungliga biblioteket.