Uppsägningar: Vilka individer drabbas och hur påverkas dessa individer av policy?
Detta forskningsprojekt har tre delar. I den första delen studeras egenskaperna hos uppsagda individer. Vilka blir uppsagda och varför? Vi kommer att undersöka lönernas stelhet över konjunkturcykeln och selektionen in i arbetslöshet på sätt som inte varit möjliga tidigare.
I den andra delen av projektet studerar vi effekterna av olika längd på uppsägningstiden. Uppsägningstider existerar i så gott som alla OECD länder. Likväl har ingen tidigare studie skattat effekterna av dessa tider på ett trovärdigt sätt. Vi stället två huvudfrågor: Hur mycket försäkring ger uppsägningstiden till arbetstagarna? Hur påverkar uppsägningstiderna arbetsgivarnas anpassningskostnader?
Den tredje delen av projektet handlar om arbetsförmedlare och hur dessa påverkar långsiktiga sysselsättningsutfall för dem som söker jobb. Vi undersöker om vissa typer av förmedlare har särskilt stor effekt för vissa typer av arbetssökande. Vi ställer också frågan: Hur mycket skulle sysselsättningsutfallen förbättras om arbetssökande fördelas på förmedlare på ett optimalt sätt?
Genomgående använder vi kvasi-experimentella metoder och unika data för att besvara frågorna i projektet. I den utsträckning som det är möjligt strävar vi efter att skatta samband som har betydelse för hur politiken ska utformas.
Slutredovisning
Bakgrund: Sammanfattning och syfte med projektet
Detta projekt har haft tre sammankopplade delar. Den första delen handlar om lönesättning och selektionen in i arbetslöshet. Den andra delen undersöker effekterna av längre uppsägningstider. Den tredje delen skattar den långsiktiga effekten av arbetsförmedlare för arbetslösas framtida arbetsmarknadsutfall.
1. Projektets utveckling
Inom projektet har vi producerat sex studier avsedda för internationell tidskriftspublicering. Tre av studierna handlar om lönesättning och vilka som blir uppsagda; se artiklarna 1, 5 och 6 i publikationslistan. Tre uppsatser undersöker effekterna av åtgärder som riktar sig till uppsagda arbetstagare (eller arbetslösa i allmänhet); se artiklarna 2-4. Två artiklar har publicerats i de bästa fälttidskrifterna (artiklarna 1-2); en artikel har skickats in på nytt (för eventuell publicering i en topp-5-tidskrift); en annan är för närvarande under revision (för en topp-fälttidskrift); och de två sista artiklarna har precis skickats in till tidskrifter.
2. Viktiga resultat
Inom ramen för projektet har vi studerat uppsägningstider (”Mandatory Notice of Layoff – MN”); se artikel 3. Detta är en policyåtgärd som existerar i alla OECD-länder, men effekterna av den har sällan studerats. Denna studie innehåller många nya resultat. Vi visar att MN kan förbättra effektiviteten då företaget tvingas ge förhandsinformation om uppsägning. Sådan förhandsinformation gör att arbetstagarna söker nytt jobb medan de fortfarande är anställda, vilket kan öka möjligheten att hitta bra jobb vid återanställning. En viktig del i detta effektivitetsargument är att företagen har möjlighet att ersätta ineffektiv MN genom att betala “avgångsvederlag” för att kompensera arbetstagaren. Vi visar också empiriskt att företagen använder sig av sådana sidobetalningar: arbetstagare som är berättigade till längre uppsägningstid (eftersom de precis passerat en åldersgräns) får större avgångsvederlag. Dessutom finner vi att arbetstagare som är berättigade till längre uppsägningstid är mindre utsatta för arbetslöshet och får högre löner när de återanställs. Vi visar att en viktig orsak till dessa gynnsamma effekter är att det är mer effektivt att söka nytt jobb under anställning jämfört med arbetslöshet. Slutligen jämför vi storleken på de positiva effekterna för arbetstagarna med produktionsförlusterna som drabbar företagen. De positiva effekterna verkar vara större än förlusterna.
I en studie av arbetsförmedlarnas effektivitet (se artikel 4) visar vi att de som blir (slumpmässigt) matchade till en bättre arbetsförmedlare har en kortare arbetslöshetstid. Om kvaliteten på arbetsförmedlaren förbättras med en standardavvikelse ökar sannolikheten att lämna arbetslösheten inom 90 dagar med 11 % (vilket motsvarar 10 % av en standardavvikelse). Denna effekt verkar inte drivas av bakgrundsfaktorer, som arbetsförmedlarens utbildning. Arbetsförmedlare med högre lön tenderar att ha gynnsammare effekter på arbetslöshetstiden. Och arbetsförmedlare som träffar sina arbetssökande ofta tenderar att producera bättre resultat.
Dessutom visar en studie av effekterna av uppsägning (se artikel 6) att den typiska uppsägningssituationen inte innebär så stora inkomstförluster som i litteraturen om s.k. massuppsägningar. Till skillnad från tidigare litteratur, så studeras en typisk uppsägning (notera att endast 7 % av alla uppsagda arbetstagare är del av en massuppsägning). Studien visar att inkomstgapet mellan uppsagda och icke-uppsagda arbetstagare har försvunnit efter 7 år. Detta är noterbart då skattningar baserade på massuppsägningar snarast tyder på att inkomstförlusterna är permanenta.
3. Bidrag till forskningsfronten
Projektet presenterar ett antal nya resultat: vi skattar orsakssambandet mellan uppsägningstid och framtida utfall för arbetstagare. Vi visar också att företag och arbetstagare kommer överens om avgångsvederlag, vilket potentiellt mildrar produktionsförlusterna. Dessutom presenterar vi kausal evidens som tyder på att det är effektivare att söka nytt jobb som anställd än under arbetslöshet.
Studien om arbetsförmedlarnas effektivitet gör ett unikt bidrag till litteraturen. Analysen bygger på en situation där arbetssökande slumpmässigt fördelas på arbetsförmedlare. Därmed torde effektskattningarna vara trovärdigare än i andra studier där man tvingats anta att all selektion kan fångas av observerade egenskaper.
Artikeln om den långsiktiga effekten av att bli uppsagd introducerar en ny empirisk strategi – den tidigare litteraturen har som sagt allt som oftast undersökt effekten av massuppsägningar. Genom att använda variationen som kommer från ”sist-in-först-ut” regler kan vi skatta effekterna av den typiska uppsägningen.
4. Nya forskningsfrågor
Arbetet inom ramen för detta projekt har lett till ett bredare Forte-finansierat program om strukturomvandling (Strukturomvandling: konsekvenser och policyåtgärder). Detta program undersöker effekterna av strukturomvandling på löneojämlikhet, uppsägning och yrkesmässig rörlighet. Dessutom utvärderar vi olika policyåtgärders effekter på den anpassningsprocess som uppstår till följd av strukturomvandling.
5. Spridning av resultat
Våra huvudsakliga kommunikationskanaler är publicering i internationella tidskrifter och arbetsrapporter med internationell spridning. När det gäller populärvetenskaplig kommunikation har vi bl.a. skrivit en policyrapport om strukturomvandling (se 7). Studien av arbetsförmedlares effektivitet fick mycket uppmärksamhet i samband med publiceringen av en IFAU-rapport (t.ex. av Sveriges Radio och Aftonbladet). Studien av uppsägningseffekter har uppmärksammats av Wall Street Journal. Resultaten från vår forskning publiceras också via våra egna webbsidor; se Peter Fredrikssons webbsida (https://sites.google.com/site/peterfredrikssonuu/) eller Jonas Cederlöfs webbsida (http://jonascederlof.com).
Detta projekt har haft tre sammankopplade delar. Den första delen handlar om lönesättning och selektionen in i arbetslöshet. Den andra delen undersöker effekterna av längre uppsägningstider. Den tredje delen skattar den långsiktiga effekten av arbetsförmedlare för arbetslösas framtida arbetsmarknadsutfall.
1. Projektets utveckling
Inom projektet har vi producerat sex studier avsedda för internationell tidskriftspublicering. Tre av studierna handlar om lönesättning och vilka som blir uppsagda; se artiklarna 1, 5 och 6 i publikationslistan. Tre uppsatser undersöker effekterna av åtgärder som riktar sig till uppsagda arbetstagare (eller arbetslösa i allmänhet); se artiklarna 2-4. Två artiklar har publicerats i de bästa fälttidskrifterna (artiklarna 1-2); en artikel har skickats in på nytt (för eventuell publicering i en topp-5-tidskrift); en annan är för närvarande under revision (för en topp-fälttidskrift); och de två sista artiklarna har precis skickats in till tidskrifter.
2. Viktiga resultat
Inom ramen för projektet har vi studerat uppsägningstider (”Mandatory Notice of Layoff – MN”); se artikel 3. Detta är en policyåtgärd som existerar i alla OECD-länder, men effekterna av den har sällan studerats. Denna studie innehåller många nya resultat. Vi visar att MN kan förbättra effektiviteten då företaget tvingas ge förhandsinformation om uppsägning. Sådan förhandsinformation gör att arbetstagarna söker nytt jobb medan de fortfarande är anställda, vilket kan öka möjligheten att hitta bra jobb vid återanställning. En viktig del i detta effektivitetsargument är att företagen har möjlighet att ersätta ineffektiv MN genom att betala “avgångsvederlag” för att kompensera arbetstagaren. Vi visar också empiriskt att företagen använder sig av sådana sidobetalningar: arbetstagare som är berättigade till längre uppsägningstid (eftersom de precis passerat en åldersgräns) får större avgångsvederlag. Dessutom finner vi att arbetstagare som är berättigade till längre uppsägningstid är mindre utsatta för arbetslöshet och får högre löner när de återanställs. Vi visar att en viktig orsak till dessa gynnsamma effekter är att det är mer effektivt att söka nytt jobb under anställning jämfört med arbetslöshet. Slutligen jämför vi storleken på de positiva effekterna för arbetstagarna med produktionsförlusterna som drabbar företagen. De positiva effekterna verkar vara större än förlusterna.
I en studie av arbetsförmedlarnas effektivitet (se artikel 4) visar vi att de som blir (slumpmässigt) matchade till en bättre arbetsförmedlare har en kortare arbetslöshetstid. Om kvaliteten på arbetsförmedlaren förbättras med en standardavvikelse ökar sannolikheten att lämna arbetslösheten inom 90 dagar med 11 % (vilket motsvarar 10 % av en standardavvikelse). Denna effekt verkar inte drivas av bakgrundsfaktorer, som arbetsförmedlarens utbildning. Arbetsförmedlare med högre lön tenderar att ha gynnsammare effekter på arbetslöshetstiden. Och arbetsförmedlare som träffar sina arbetssökande ofta tenderar att producera bättre resultat.
Dessutom visar en studie av effekterna av uppsägning (se artikel 6) att den typiska uppsägningssituationen inte innebär så stora inkomstförluster som i litteraturen om s.k. massuppsägningar. Till skillnad från tidigare litteratur, så studeras en typisk uppsägning (notera att endast 7 % av alla uppsagda arbetstagare är del av en massuppsägning). Studien visar att inkomstgapet mellan uppsagda och icke-uppsagda arbetstagare har försvunnit efter 7 år. Detta är noterbart då skattningar baserade på massuppsägningar snarast tyder på att inkomstförlusterna är permanenta.
3. Bidrag till forskningsfronten
Projektet presenterar ett antal nya resultat: vi skattar orsakssambandet mellan uppsägningstid och framtida utfall för arbetstagare. Vi visar också att företag och arbetstagare kommer överens om avgångsvederlag, vilket potentiellt mildrar produktionsförlusterna. Dessutom presenterar vi kausal evidens som tyder på att det är effektivare att söka nytt jobb som anställd än under arbetslöshet.
Studien om arbetsförmedlarnas effektivitet gör ett unikt bidrag till litteraturen. Analysen bygger på en situation där arbetssökande slumpmässigt fördelas på arbetsförmedlare. Därmed torde effektskattningarna vara trovärdigare än i andra studier där man tvingats anta att all selektion kan fångas av observerade egenskaper.
Artikeln om den långsiktiga effekten av att bli uppsagd introducerar en ny empirisk strategi – den tidigare litteraturen har som sagt allt som oftast undersökt effekten av massuppsägningar. Genom att använda variationen som kommer från ”sist-in-först-ut” regler kan vi skatta effekterna av den typiska uppsägningen.
4. Nya forskningsfrågor
Arbetet inom ramen för detta projekt har lett till ett bredare Forte-finansierat program om strukturomvandling (Strukturomvandling: konsekvenser och policyåtgärder). Detta program undersöker effekterna av strukturomvandling på löneojämlikhet, uppsägning och yrkesmässig rörlighet. Dessutom utvärderar vi olika policyåtgärders effekter på den anpassningsprocess som uppstår till följd av strukturomvandling.
5. Spridning av resultat
Våra huvudsakliga kommunikationskanaler är publicering i internationella tidskrifter och arbetsrapporter med internationell spridning. När det gäller populärvetenskaplig kommunikation har vi bl.a. skrivit en policyrapport om strukturomvandling (se 7). Studien av arbetsförmedlares effektivitet fick mycket uppmärksamhet i samband med publiceringen av en IFAU-rapport (t.ex. av Sveriges Radio och Aftonbladet). Studien av uppsägningseffekter har uppmärksammats av Wall Street Journal. Resultaten från vår forskning publiceras också via våra egna webbsidor; se Peter Fredrikssons webbsida (https://sites.google.com/site/peterfredrikssonuu/) eller Jonas Cederlöfs webbsida (http://jonascederlof.com).