Altruism, arv och givande till välgörenhet
Människor agerar ofta prosocialt genom att hjälpa familjemedlemmar, vänner och främlingar eller genom att bidra till välgörande ändamål. Men när är prosociala beteenden motiverade av egenintresse och när motiveras de av altruism? Syftet med det föreslagna programmet är att testa hypoteser relaterade till altruism genom att använda populationsdata över givande i livet och genom arv. Vi förväntar oss att resultaten från studierna väsentligt förbättrar vår förståelse av i vilken utsträckning genetik, sociala normer, rykte, ekonomiska incitament, utbildning och hälsa förklarar prosocialt beteende som t.ex. givande till välgörenhetsorganisationer.
Slutredovisning
Altruism, arv och givande till välgörenhet
Människor agerar ofta prosocialt genom att hjälpa familjemedlemmar, vänner och främlingar eller genom att bidra till välgörande ändamål. Men när är prosociala beteenden motiverade av egenintresse och när motiveras de av altruism? Syftet med det föreslagna programmet är att testa hypoteser relaterade till altruism genom att använda populationsdata över givande i livet och genom arv. Vi förväntar oss att resultaten från studierna väsentligt förbättrar vår förståelse av i vilken utsträckning genetik, sociala normer, rykte, ekonomiska incitament, utbildning och hälsa förklarar prosocialt beteende som t.ex. givande till välgörenhetsorganisationer.
Bakgrund och sammanfattning av projektet
1. Syfte
Detta projekt har haft som huvudmål att öka vår förståelse för varför människor agerar prosocialt genom att hjälpa familjemedlemmar, vänner och främlingar eller genom att bidra till välgörande ändamål. Forskningen baseras på empiriska studier av rika svenska registerdata.
2. Projektets utveckling
Projektet har utmynnat i fem studier: fyra för publicering i vetenskapliga tidskrifter och en policy-rapport. Den första studien handlade om hur avlidna valt att fördela sin kvarlåtenskap och vad detta kan säga om vilka de avlidna bryr sig om och vill stötta med arv (publicerad i PLOS ONE). Den andra studien undersöker hur kognitiva förmågor är kopplade till prosocialt beteende i form av givande till välgörenhet, valdeltagande och miljövänligt bilval (reviderad och återinskickad till Economic Journal). Den tredje studien, bygger vidare på den andra studien och undersöker hur kognitiva förmågor är kopplade till vaccinering mot Covid-19. Genom att vaccinera sig minskar risken för att man själv smittar andra (publicerad i Journal of Health Economics). Den fjärde studien undersöker om omläggningen av den svenska grundskolan på 50- och 60-talet (längre skolgång och mer fokus på att bli en god medborgare) gjorde att eleverna senare under livet blev mer generösa mot välgörenhetsorganisationer, mer benägna att donera blod, rösta i allmänna val, eller mer toleranta (i det närmaste redo för inskick till tidskrift). Slutligen har även en rapport författats för Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) om konsekvenser av arvsskatt. I rapporten belyses bl.a. hur arv och arvsskatt påverkar givande och testamenterande till välgörenhetsorganisationer. Vi visar också att det är svårt att uppnå önskade politiska mål med hjälp av arvsskatt.
3. Viktiga resultat
Projektet har lett till tre viktiga huvudresultat resultat rörande: 1) vilka som testamenterar till välgörenhet, 2) hur kognitiva förmågor (intelligens) påverkar prosociala beteenden, och 3) om grundskoleutbildning kan påverka prosociala beteenden senare i livet.
Den första studien visade att bland de som har familj (gift eller barn) är det mycket ovanligt att någon del av kvarlåtenskapen testamenteras till välgörande ändamål. En mycket stor del av testamentsgåvor till välgörenhet kommer från individer som inte har några arvingar (enligt arvsordningen) i livet.
Den andra studien visar att kognitiva förmågor (intelligens) är starkt kopplade till prosociala beteenden i form av välgörenhetsgivande, valdeltagande och innehav av miljöbil. Sambanden reflekterar sannolikt orsakssamband eftersom skillnader i kognitiva förmågor mellan tvillingbröder förklarar skillnader i prosocialt beteende. Den tredje studien visar vidare att kognitiva förmågor även är starkt kopplade till vaccinationsbeteenden. Personer med högre kognitiv förmåga vaccinerade sig snabbare och i högre utsträckning mot Covid-19. Även här förklarar skillnader i kognitiva förmågor mellan tvillingbröder skillnader i vaccinationsbeteenden. Studien finner dessutom att skillnaderna i vaccinationsbeteende i princip helt försvinner när förbokade vaccinationstider används istället för att individerna själva ska boka vaccinationstid.
Den fjärde studien finner något överraskande att en längre grundskola med ett större fokus på samhällskunskap och en läroplan som syftar till att fostra samhällsengagerade, demokratiska, generösa och toleranta medborgare inte lyckades med detta. Åtminstone inte i större utsträckning än det gamla skolsystemet.
4. Bidrag till forskningsfronten
Studierna ovan har bidragit till forskningsfronten genom att de fokuserat på att bättre angripa frågan om hur säkert orsakssamband kan styrkas. I studie två och tre görs detta med hjälp av tvillingjämförelser och i studie fyra genom att utvärdera en nationell reform som genomfördes vid olika tillfällen i olika kommuner. Tillsammans med mycket rika registerdata som täcker stora delar av den svenska befolkningen har studierna lett till: avsevärt mer precisa skattningar av effekter, mer trovärdiga belägg för orsakssamband, rikare analyser av fler prosociala beteenden, analyser av beteenden som registrerats av tredje part och inte baseras på självrapporterat prosocialt beteende, och analyser av större och mer representativa urval av relevanta delar av befolkningen.
5. Nya forskningsfrågor
Studie nummer tre, om vaccinationsbeteende, föddes ur arbetet med studie två och att vi under projekttiden genomled en pandemi. Projektet har också gjort att vi påbörjat en ny studie om hur kognitiva förmågor är kopplade till donation av blod. Överlag har projektet lett fram till en ny viktig hypotes om att skillnader i kognitiva förmågor kan vara en viktig förklaringsfaktor till varför vi ser så stor ojämlikhet i både ekonomiska utfall och i hälsa.
6. Spridning av resultat
Våra huvudsakliga kommunikationskanaler är publicering i internationella tidskrifter och efterföljande spridning i populärvetenskapliga tidskrifter, mediaintervjuer, policy-seminarier och undervisning. Studie nummer ett och två har presenterats på flera seminarier och lett till ett fördjupat samarbete med Giva Sverige, Stockholms Stadsmission och Cancerfonden. Studie tre fick mycket uppmärksamhet både i traditionella (TV4, SR, TT, Svenska Dagbladet, Sydsvenskan, UNT) och i sociala medier (Facebook och Twitter/X) i samband med publiceringen. Resultaten spreds också i populärvetenskapliga och professionella tidskrifter som Ekonomisk Debatt, Läkartidningen och föreningen Vetenskap och folkbildnings tidskrift Folkvett. Denna studie används numera även i undervisningen på grundkursen i nationalekonomi vid Uppsala universitet. ESO-rapporten lanserades på ett seminarium vid Finansdepartementet som bl.a. sändes på SVT Forum.
Webbsidor
Mikael Elinder: http://mikaelelinder.com
Per Engström: https://scholar.google.com/citations?user=5AtNUYAAAAAJ&hl=sv
Oscar Erixson: https://sites.google.com/site/oscarerixson/
Människor agerar ofta prosocialt genom att hjälpa familjemedlemmar, vänner och främlingar eller genom att bidra till välgörande ändamål. Men när är prosociala beteenden motiverade av egenintresse och när motiveras de av altruism? Syftet med det föreslagna programmet är att testa hypoteser relaterade till altruism genom att använda populationsdata över givande i livet och genom arv. Vi förväntar oss att resultaten från studierna väsentligt förbättrar vår förståelse av i vilken utsträckning genetik, sociala normer, rykte, ekonomiska incitament, utbildning och hälsa förklarar prosocialt beteende som t.ex. givande till välgörenhetsorganisationer.
Bakgrund och sammanfattning av projektet
1. Syfte
Detta projekt har haft som huvudmål att öka vår förståelse för varför människor agerar prosocialt genom att hjälpa familjemedlemmar, vänner och främlingar eller genom att bidra till välgörande ändamål. Forskningen baseras på empiriska studier av rika svenska registerdata.
2. Projektets utveckling
Projektet har utmynnat i fem studier: fyra för publicering i vetenskapliga tidskrifter och en policy-rapport. Den första studien handlade om hur avlidna valt att fördela sin kvarlåtenskap och vad detta kan säga om vilka de avlidna bryr sig om och vill stötta med arv (publicerad i PLOS ONE). Den andra studien undersöker hur kognitiva förmågor är kopplade till prosocialt beteende i form av givande till välgörenhet, valdeltagande och miljövänligt bilval (reviderad och återinskickad till Economic Journal). Den tredje studien, bygger vidare på den andra studien och undersöker hur kognitiva förmågor är kopplade till vaccinering mot Covid-19. Genom att vaccinera sig minskar risken för att man själv smittar andra (publicerad i Journal of Health Economics). Den fjärde studien undersöker om omläggningen av den svenska grundskolan på 50- och 60-talet (längre skolgång och mer fokus på att bli en god medborgare) gjorde att eleverna senare under livet blev mer generösa mot välgörenhetsorganisationer, mer benägna att donera blod, rösta i allmänna val, eller mer toleranta (i det närmaste redo för inskick till tidskrift). Slutligen har även en rapport författats för Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) om konsekvenser av arvsskatt. I rapporten belyses bl.a. hur arv och arvsskatt påverkar givande och testamenterande till välgörenhetsorganisationer. Vi visar också att det är svårt att uppnå önskade politiska mål med hjälp av arvsskatt.
3. Viktiga resultat
Projektet har lett till tre viktiga huvudresultat resultat rörande: 1) vilka som testamenterar till välgörenhet, 2) hur kognitiva förmågor (intelligens) påverkar prosociala beteenden, och 3) om grundskoleutbildning kan påverka prosociala beteenden senare i livet.
Den första studien visade att bland de som har familj (gift eller barn) är det mycket ovanligt att någon del av kvarlåtenskapen testamenteras till välgörande ändamål. En mycket stor del av testamentsgåvor till välgörenhet kommer från individer som inte har några arvingar (enligt arvsordningen) i livet.
Den andra studien visar att kognitiva förmågor (intelligens) är starkt kopplade till prosociala beteenden i form av välgörenhetsgivande, valdeltagande och innehav av miljöbil. Sambanden reflekterar sannolikt orsakssamband eftersom skillnader i kognitiva förmågor mellan tvillingbröder förklarar skillnader i prosocialt beteende. Den tredje studien visar vidare att kognitiva förmågor även är starkt kopplade till vaccinationsbeteenden. Personer med högre kognitiv förmåga vaccinerade sig snabbare och i högre utsträckning mot Covid-19. Även här förklarar skillnader i kognitiva förmågor mellan tvillingbröder skillnader i vaccinationsbeteenden. Studien finner dessutom att skillnaderna i vaccinationsbeteende i princip helt försvinner när förbokade vaccinationstider används istället för att individerna själva ska boka vaccinationstid.
Den fjärde studien finner något överraskande att en längre grundskola med ett större fokus på samhällskunskap och en läroplan som syftar till att fostra samhällsengagerade, demokratiska, generösa och toleranta medborgare inte lyckades med detta. Åtminstone inte i större utsträckning än det gamla skolsystemet.
4. Bidrag till forskningsfronten
Studierna ovan har bidragit till forskningsfronten genom att de fokuserat på att bättre angripa frågan om hur säkert orsakssamband kan styrkas. I studie två och tre görs detta med hjälp av tvillingjämförelser och i studie fyra genom att utvärdera en nationell reform som genomfördes vid olika tillfällen i olika kommuner. Tillsammans med mycket rika registerdata som täcker stora delar av den svenska befolkningen har studierna lett till: avsevärt mer precisa skattningar av effekter, mer trovärdiga belägg för orsakssamband, rikare analyser av fler prosociala beteenden, analyser av beteenden som registrerats av tredje part och inte baseras på självrapporterat prosocialt beteende, och analyser av större och mer representativa urval av relevanta delar av befolkningen.
5. Nya forskningsfrågor
Studie nummer tre, om vaccinationsbeteende, föddes ur arbetet med studie två och att vi under projekttiden genomled en pandemi. Projektet har också gjort att vi påbörjat en ny studie om hur kognitiva förmågor är kopplade till donation av blod. Överlag har projektet lett fram till en ny viktig hypotes om att skillnader i kognitiva förmågor kan vara en viktig förklaringsfaktor till varför vi ser så stor ojämlikhet i både ekonomiska utfall och i hälsa.
6. Spridning av resultat
Våra huvudsakliga kommunikationskanaler är publicering i internationella tidskrifter och efterföljande spridning i populärvetenskapliga tidskrifter, mediaintervjuer, policy-seminarier och undervisning. Studie nummer ett och två har presenterats på flera seminarier och lett till ett fördjupat samarbete med Giva Sverige, Stockholms Stadsmission och Cancerfonden. Studie tre fick mycket uppmärksamhet både i traditionella (TV4, SR, TT, Svenska Dagbladet, Sydsvenskan, UNT) och i sociala medier (Facebook och Twitter/X) i samband med publiceringen. Resultaten spreds också i populärvetenskapliga och professionella tidskrifter som Ekonomisk Debatt, Läkartidningen och föreningen Vetenskap och folkbildnings tidskrift Folkvett. Denna studie används numera även i undervisningen på grundkursen i nationalekonomi vid Uppsala universitet. ESO-rapporten lanserades på ett seminarium vid Finansdepartementet som bl.a. sändes på SVT Forum.
Webbsidor
Mikael Elinder: http://mikaelelinder.com
Per Engström: https://scholar.google.com/citations?user=5AtNUYAAAAAJ&hl=sv
Oscar Erixson: https://sites.google.com/site/oscarerixson/