Arkitekturens omsvängning: Estetik och rumslig praktik i 1980-talets förändrade välfärdsstat
På 1990-talet kollapsade den överhettade svenska fastighetsmarknaden, konkurser och nedläggningar avlöste varandra. Den realpolitik som styrt arkitektur och byggande hade banat vägen för en djup ekonomisk kris som satte det svenska välfärdssamhället i gungning. Arkitekturens omsvängning är en samtidshistoria som undersöker perioden som leder fram till 1990-talets kris, en tid som präglats av politiska och estetiska vändningar och kommit att kallas "slutet på en epok". Hur kunde arkitekturens roll i samhället förändras från att ha varit en politisk hörnsten i välfärdsstatsbygget på 1930-talet till att spela en central roll i raserandet av samma bygge? Arkitektur förstås här inte som avgränsat till objekt/byggnader eller till arkitekters produkter, utan snarare som diskursiva sammansättningar vilka inkluderar estetiska praktiker, materiella objekt, beslutsprocesser, design, protokoll med mera. Genom att analysera "det långa 1980-talet" demonstrerar boken hur arkitektur och estetik både medverkade till, och påverkades av, välfärdsstatens omstruktureringar: från 1968 års politiska revolter till den ekonomiska krisen och införandet av New Public Management i början av 1990-talet. Arkitekturens omsvängningar visar på ett originellt sätt hur arkitektur och politik både samverkar och motverkar varandra i slutet av seklet. Detta undersöks i ett antal kapitel, eller "spännings- och omstruktureringsplatser", där politik, rum och estetik kommer samman i arkitekturprojekt och diskursiva formationer.
Slutredovisning
Denna RJ-sabbatical gjorde det möjligt för mig att sammanställa och syntetisera forskning kring förhållandet mellan arkitektur/byggd miljö och de nyliberaliseringar av den svenska välfärdsstaten som tog form under 1980-talet. Arbetet resulterade i monografin Architecture and Retrenchment: Neoliberalization of the Swedish Welfare State across Aesthetics and Space, 1968-1994 (London: Bloomsbury Visual Arts, 2023). Som titeln indikerar behandlar boken ett långt 1980-tal som spänner från sena 60-talet och fram till mitten av 90-talet. Arbetet med boken drog ut på tiden då pandemin försvårade kompletterande arkivstudier och intervjuer och mitt anslag blev också förlängt till december 2022. Bokens titel har ändrats från den som är angiven i ansökan. Vissa ändringar har också gjorts av kapitelordningen och två kapitel har även lagts till. Det första är ”The Suburb”, som diskuterar kritiken av miljonprogrammet som växte fram i slutet av 1960-talet med Skärholmen som fokus. Det andra, ”The Renewal”, analyserar ”miljonprogrammets miljonprogram” och de upprustningar, renoveringar och förnyelser som gjordes av miljonprogramsområden under 1980- och 90-talen. Bokens struktur är också något förändrad genom ett förtydligande av skillnaden mellan sex empiriska och situerade kapitel och fyra teoretiska och mer generaliserande kapitel.
Övriga publikationer som har producerats under sabbaticalperioden och har kopplingar till samma källmaterial, men med lite annorlunda perspektiv än boken, är texten ”Pioneering Women Movements in Swedish Architecture” i Bloomsbury Global Encyclopedia of Women in Architecture, 1960-2010 (ännu ej publicerad), samt ”Att delegera frihet: Boinflytande i marknadens skugga” i den kommande boken Marknadens tid: Historiska perspektiv. Den första texten är en genomgång av den feministiska rörelsen inom arkitektur som tog form under 1980-talet, parallellt med den omsvängning av den svenska välfärdsstatens styrning som boken Architecture and Retrenchment behandlar. Jag är också medredaktör för den svenska delen i Bloomsbury Global Encyclopedia of Women in Architecture vilket gett en fördjupad förståelse för kvinnornas betydelse inom svensk arkitektur – ett tema som går igenom min nypublicerade monografi. Den andra texten är resultatet av en inbjudan att medverka i konferensen ”Neoliberalism in the Nordics – gathering perspectives” vilket var den första konferensen ordnad inom RJ-projektet ”Nyliberalism i Norden. Ett nytt historiskt fält” (projektledare Jenny Andersson). Texten ”Att delegera frihet” analyserar den boendinflytandereform som allmännyttan införde under 1980-talet och problematiken med att delegera ansvaret nedåt i hierarkin så att det slutligen hamnar på individen, den boende. Detta är också ett tema som diskuteras i det sista kapitlet i Architecture and Retrenchment, men då mer specifikt i relation till ett bostadsförnyelseprojekt som ägde rum i Tensta.
Under min sabbatical vistades jag på Yale School of Architecture under våren 2022 (planen var att åka hösten 2020 men det var först möjligt att resa 2022). Under den tiden hade jag möjlighet att delta i seminarier och fördjupa mitt samarbete med kollegor på nämnd institution. Dessutom hade jag förmånen att knyta närmare kontakt och utveckla idéer om undervisning med en kollega i Göteborg (Isabelle Doucet, professor i arkitekturens historia och teori, Chalmers) då hon vistades på samma institution under samma tid. Som del av vistelsen deltog jag i konferensen Society of Architectural Historians (SAH) som organiseras vartannat år. Här organiserade jag en panel tillsammans med Maros Krivy (lektor Urban Studies, Estonian Academy of Arts) vilken behandlade begreppet ”miljö” (environment) ur ett historiskt perspektiv. Detta resulterade i arbetet med antologin Forging Environments vilken planeras utkomma på ett amerikanskt förlag. Under vistelsen hade jag också möjlighet att föra samtal med kollegor från Columbia University, NYC. Andra resultat förutom publikationer är ett antal föreläsningar på internationella universitet som TU Munich, Architectural Association London, EPFL Lausanne, The Berlage Delft samt Amsterdam Centre of Urban History.
RJ Sabbatical har bidragit till att utveckla ett antal nya forskningsfrågor som en förlängning av bokprojektet. Det mest utvecklade behandlar kvinnors roll inom administration och forskningsprojektet ”Arkitekturens radikala byråkrati: Kvinnor som ritade om världen, 1945-1987” är under uppstart. Genom arbetet med Architecture and Retrenchment, och speciellt genom det källmaterial som behandlas i kapitlet ”The Collective House”, framstod det ofta använda argumentet att kvinnor lyser med sin frånvaro inom arkitekturhistorien på grund av att arkitektur är en manligt dominerad disciplin som ett djupt problematiskt påstående. Genom att istället följa kvinnliga aktörer inom arkitektur breddas disciplinen och en mängd kvinnor framstår som centrala för arkitekturen och omskrivningar av dess grundläggande villkor. För att placera de den svenska situationen i en internationell kontext organiserade jag panelen ”Women and Radical Bureaucracy” på konferensen EAHN (European Architectural Historian Network) 2022. Ytterligare forskningsfrågor som fördjupats relaterar till arkivet som företeelse och till metodfrågor inom arkitekturhistorisk forskning vilka knyter an till teman i det sista kapitlet i boken ”The Renewal”. Detta kapitel behandlar också frågor kring föreställningen av miljonprogrammet, förnyelseprojekt och meborgarinflytande vilka jag idag arbetar med i en samtida kontext. I arbetet med gruppen Aktion Arkiv har vi organiserat vittnesseminarium i Köpenhamn och Stockholm vilka fördjupar frågeställningen kring ”utsatta områden” utifrån de boendes perspektiv.
Den syntes av tidigare utfört forskning som presenteras i boken Architecture and Retrenchment har spritts genom föreläsningar, undervisning och deltagande i konferenser. Boken som är utgiven på Bloomsbury Academic/Visual Arts, och finns som e-bok tillgänglig på bibliotek, och sprids och marknadsförs framför allt via akademiska kanaler.
Övriga publikationer som har producerats under sabbaticalperioden och har kopplingar till samma källmaterial, men med lite annorlunda perspektiv än boken, är texten ”Pioneering Women Movements in Swedish Architecture” i Bloomsbury Global Encyclopedia of Women in Architecture, 1960-2010 (ännu ej publicerad), samt ”Att delegera frihet: Boinflytande i marknadens skugga” i den kommande boken Marknadens tid: Historiska perspektiv. Den första texten är en genomgång av den feministiska rörelsen inom arkitektur som tog form under 1980-talet, parallellt med den omsvängning av den svenska välfärdsstatens styrning som boken Architecture and Retrenchment behandlar. Jag är också medredaktör för den svenska delen i Bloomsbury Global Encyclopedia of Women in Architecture vilket gett en fördjupad förståelse för kvinnornas betydelse inom svensk arkitektur – ett tema som går igenom min nypublicerade monografi. Den andra texten är resultatet av en inbjudan att medverka i konferensen ”Neoliberalism in the Nordics – gathering perspectives” vilket var den första konferensen ordnad inom RJ-projektet ”Nyliberalism i Norden. Ett nytt historiskt fält” (projektledare Jenny Andersson). Texten ”Att delegera frihet” analyserar den boendinflytandereform som allmännyttan införde under 1980-talet och problematiken med att delegera ansvaret nedåt i hierarkin så att det slutligen hamnar på individen, den boende. Detta är också ett tema som diskuteras i det sista kapitlet i Architecture and Retrenchment, men då mer specifikt i relation till ett bostadsförnyelseprojekt som ägde rum i Tensta.
Under min sabbatical vistades jag på Yale School of Architecture under våren 2022 (planen var att åka hösten 2020 men det var först möjligt att resa 2022). Under den tiden hade jag möjlighet att delta i seminarier och fördjupa mitt samarbete med kollegor på nämnd institution. Dessutom hade jag förmånen att knyta närmare kontakt och utveckla idéer om undervisning med en kollega i Göteborg (Isabelle Doucet, professor i arkitekturens historia och teori, Chalmers) då hon vistades på samma institution under samma tid. Som del av vistelsen deltog jag i konferensen Society of Architectural Historians (SAH) som organiseras vartannat år. Här organiserade jag en panel tillsammans med Maros Krivy (lektor Urban Studies, Estonian Academy of Arts) vilken behandlade begreppet ”miljö” (environment) ur ett historiskt perspektiv. Detta resulterade i arbetet med antologin Forging Environments vilken planeras utkomma på ett amerikanskt förlag. Under vistelsen hade jag också möjlighet att föra samtal med kollegor från Columbia University, NYC. Andra resultat förutom publikationer är ett antal föreläsningar på internationella universitet som TU Munich, Architectural Association London, EPFL Lausanne, The Berlage Delft samt Amsterdam Centre of Urban History.
RJ Sabbatical har bidragit till att utveckla ett antal nya forskningsfrågor som en förlängning av bokprojektet. Det mest utvecklade behandlar kvinnors roll inom administration och forskningsprojektet ”Arkitekturens radikala byråkrati: Kvinnor som ritade om världen, 1945-1987” är under uppstart. Genom arbetet med Architecture and Retrenchment, och speciellt genom det källmaterial som behandlas i kapitlet ”The Collective House”, framstod det ofta använda argumentet att kvinnor lyser med sin frånvaro inom arkitekturhistorien på grund av att arkitektur är en manligt dominerad disciplin som ett djupt problematiskt påstående. Genom att istället följa kvinnliga aktörer inom arkitektur breddas disciplinen och en mängd kvinnor framstår som centrala för arkitekturen och omskrivningar av dess grundläggande villkor. För att placera de den svenska situationen i en internationell kontext organiserade jag panelen ”Women and Radical Bureaucracy” på konferensen EAHN (European Architectural Historian Network) 2022. Ytterligare forskningsfrågor som fördjupats relaterar till arkivet som företeelse och till metodfrågor inom arkitekturhistorisk forskning vilka knyter an till teman i det sista kapitlet i boken ”The Renewal”. Detta kapitel behandlar också frågor kring föreställningen av miljonprogrammet, förnyelseprojekt och meborgarinflytande vilka jag idag arbetar med i en samtida kontext. I arbetet med gruppen Aktion Arkiv har vi organiserat vittnesseminarium i Köpenhamn och Stockholm vilka fördjupar frågeställningen kring ”utsatta områden” utifrån de boendes perspektiv.
Den syntes av tidigare utfört forskning som presenteras i boken Architecture and Retrenchment har spritts genom föreläsningar, undervisning och deltagande i konferenser. Boken som är utgiven på Bloomsbury Academic/Visual Arts, och finns som e-bok tillgänglig på bibliotek, och sprids och marknadsförs framför allt via akademiska kanaler.