Matteuseffekten och den sociala och kulturella dynamiken bakom Nobelprisets tilldelande
Vad är excellens och hur blir den erkänd? I ett mycket inflytelserikt arbete om Nobelpriset framförde sociologen Robert K. Merton hypotesen att vetenskapligt erkännande styrs av en "Matteuseffekt", eller en generell tendens att framgång leder till oproportionerligt ökade framtida resurser och framgångar. Mertons ursprungliga hypotes har bekräftats i ett stort antal vetenskapssociologiska studier, och liknande kumulativa processer har observerats i en rad andra sociala sammanhang. Trots antalet studier är emellertid mekanismerna och dynamiken bakom Matteuseffekten dåligt förstådda. Detta projekt syftar till att fastställa de sociala mekanismer som genererade den av Merton observerade Matteuseffekten. Vi gör detta med hjälp av en omfattande och nyligen tillgängliggjord databas med nomineringsmaterial för Nobelprisen. Databasen täcker så gott som samtliga vetenskaps- och litteraturpriser under åren 1901 till 1966 och innehåller 13 922 nomineringsbrev. Dessutom har vi etablerat ett samarbete med Svenska Akademien som ger oss tillgång till unika dokument gällande litteraturpriset. För att kunna analysera denna oerhört omfattande mängd textdata kommer vi att använda nya kvantitativa tekniker som gjorts möjliga genom de stora framsteg som gjorts inom datorbaserad textanalys. Projektet innehåller även en viktig meta-metodologisk komponent i vilken de kvalitativa och datorbaserade ansatserna jämförs.
Slutredovisning
Projektmål och utveckling under forskningsperioden
Det primära syftet med projektet var att, utifrån nyligen tillgängliga dokument från de utdelande organisationerna samt banbrytande metoder för analys av text som data, undersöka och förstå de sociala mekanismer som ligger bakom Matthew-effekten i utdelningen av Nobelprisen. Ett sekundärt syfte var att bedöma värdet av nya metoder för beräkningstextanalys i samband med traditionella kvalitativa och kvantitativa metoder.
Den forskning som genomfördes i projektet speglade de två målen. Projektgruppen identifierade flera sociala mekanismer som formade prisbeslut och undersökte deras inverkan med hjälp av både historiska uppgifter om Nobeluttagningsprocessen och en stor databas med information om Nobelnominerade, nominerare och de utdelande organisationerna. De viktigaste resultaten från projektet visade hur beräkningstekniker kan kombineras produktivt med regressionsanalys och närläsning för att besvara grundläggande frågor om processer kring erkännande inom vetenskap och litteratur. Andra presentationer och publikationer behandlade de metametodologiska aspekterna av projektet och utforskade de tvärvetenskapliga dialoger som behövs för att integrera olika metodologiska tillvägagångssätt.
Genomförandet av projektet
Projektet hade sin bas vid Institutet för Analytisk Sociologi vid Linköpings universitet. Datainsamlingen följde två spår. En del av teamet fokuserade på att samla in och bearbeta metadata om Nobelpriserna i Fysik, Kemi, Medicin och Litteratur. Datainsamlingen utgick ifrån Nobelstiftelsens digitala databas med nomineringsbrev för perioden 1901 till 1966. Namnen på nominerade, nominerare och prisbelönta organisationsmedlemmar matchades sedan med bibliotekskataloger, bibliometriska databaser och biografiska ordböcker, vilket möjliggjorde inhämtning av information om publikationer, sociala relationer och personlig bakgrund. Den andra delen av teamet arbetade tillsammans med Svenska Akademien för att identifiera arkivmaterial som verkade mest lovande för digitalisering. Ett första försök att digitalisera själva nomineringsbreven övergavs till förmån för Nobelkommitténs årsrapporter och expertrapporter om enskilda kandidater.
Dataanalys utfördes i samarbete med sociologer, samhällsvetare med expertis inom computational social science och historiker. En viktig faktor för projektets framgång var skapandet av en tvärvetenskaplig miljö där forskningen kunde fortskrida. Även om kärnprojektgruppen bestod av sociologer, påverkades varje steg i projektet av forskare från andra discipliner. Litteraturvetare, vetenskapshistoriker, statistiker och datavetare gav input om datainsamling, databearbetning, analytisk strategi samt tolkning och spridning av resultat.
Projektets huvudsakliga resultat och bidrag till forskningsfronten
Projektets viktigaste resultat avslöjade en inskränkning av tidigare forskning om Matthew-effekten: experter är inte alltid överens om vad som räknas som excellens. Som ett resultat av detta var de organisationer som ansvarade för att dela ut Nobelpriset tvungna att lägga ner mycket arbete på att balansera olika preferenser och nå beslut som var acceptabla för den globala publiken. Detta fynd är betydelsefullt eftersom liknande medlingsdynamik sannolikt kommer att inträffa närhelst utvärderingar måste göras i avsaknad av tydlig konsensus.
För en översikt över projektets bidrag kan tre olika områden pekas ut. De två första granskar det organisatoriska arbetet med att dela ut Nobelpris. Det tredje reflekterar omkring projektets metodfrågor och redovisar bredare konsekvenser för forskning med blandade metoder. Ytterligare bidrag går att utläsa i listan över vetenskapliga resultat.
1: Habinek (2023) studerade Svenska Akademiens organisatoriska arbete med att identifiera excellens inom litteratur. Denna artikel introducerade begreppet skalär medling för att beskriva hur akademin överbryggade de olika och ibland motsägelsefulla bedömningar som gjorts av litterära experter och tog fram beslut som "skalade upp" och framstod som legitima inför global publik. Resultaten visade att utvecklingen av skalär medling inom Svenska Akademien var en långsam, osäker och omtvistad process, som genomgick ett flertal förändringar innan Nobelpriset i litteratur blev ett självklart globalt pris. De tidigaste besluten gynnade konservativa litterära akademiers smak eller förkastade helt andra kulturauktoriteters preferenser. Först efter 1945 erkände priset kosmopolitiska litterära pionjärer och världsberömda tänkare med någon regelbundenhet.
2: Habinek och Zheng (2024) vände blicken mot Nobelpriset i fysik. Denna artikel fokuserade på Kungliga Vetenskapsakademiens roll när det gäller att medla mellan nominerandes olika intressen. När det gäller fysik föredrog internationella nominerare mycket erkänd, till stor del teoretisk forskning, medan nordiska nominerare föredrog experimentell och observationsforskning med anknytning till regionen. Medlingsarbetet inom Kungliga Vetenskapsakademien bestod i att balansera utdelningsbeslut mellan de båda grupperna genom att ge Nobelpriset till en kandidat med mest stöd från det internationella fysiksamfundet vissa år och till den nordiska kandidaten andra år. Liksom i fallet med litteraturpriset fick internationella nominerare alltmer övertaget efter andra världskriget.
3: Kappes och Habinek (2023) lämnade Nobelpriset för att studera hur forskare som använder olika metoder utbyter kunskap samtidigt som de behåller sina egna distinkta identiteter och praktiker. Artikeln föreslog konceptet "handelszoner för sociala mekanismer" för att beskriva en metod för kommunikation mellan vetenskapliga kulturer med olika metodologiska perspektiv. Det centrala argumentet är att teoretiska antaganden i form av sociala mekanismer är särskilt produktiva när de används för att förutse, införliva eller svara på empiriska rön från andra vetenskapliga kulturer, och är mindre produktiva när de används i jakten på en stor teoretisk eller metodologisk syntes. Argumentet illustreras med hjälp av två exempel hämtade från samtida sociologi.
Nya forskningsfrågor genererade av projektet
Projektet har visat att det organisatoriska arbetet bakom Nobelpriset var mer komplext än väntat. De databaser och digitala korpus som konstruerats för projektet har potential att ge många fler insikter om dynamiken för erkännande inom såväl vetenskap som kultur. Av särskilt intresse är förhållandet mellan erkännande inom Sverige och omvärlden. Framtida forskning kommer att undersöka exakt hur de utdelande organisationerna gick tillväga för att balansera rekommendationerna från olika målgrupper, med särskilt fokus på beslut att motsätta sig de internationella nominerarnas preferenser. Denna forskning kommer att öka kunskapen om erkännandedynamik på både nationell och global nivå.
Ett annat uppföljningsprojekt kommer att undersöka erkännandedynamiken inom det svenska litterära området. Denna forskning kommer att bygga på samma metodologiska strategi som utvecklats i projektet, men tillämpa den på ett digitalt korpus av svenska romaner som har matchats med litteraturrecensioner och metadata om författare, kritiker och sociala sammanhang. Detta projekt bygger på samarbetet med Svenska Akademien, men en viktig skillnad mot det avslutade projektet är att det från första början kommer att organiseras som en tvärvetenskaplig forskningsmiljö för att ge ett kontinuerligt och produktivt utbyte mellan disciplinära perspektiv.
Samarbeten och spridning av forskningsresultat
Resultaten av projektet presenterades vid åtta internationella akademiska konferenser och tolv inbjudna seminarier och workshops. Projektgruppen anordnade också en tvådagarsworkshop om de metodologiska frågorna i projektet med titeln "Mixade metoder i vetenskapen", som ägde rum på Svenska Institutet i Aten i december 2022. Projektet ledde också till partnerskap med två andra forskargrupper som gav ytterligare fyra workshops. Tillsammans med European Network for the Science of Science anordnade projektledaren två workshops 2021 och 2022 i Helsingfors, Finland, respektive Odense, Danmark. Samarbetet med Svenska Akademien tillsammans med forskare i Tyskland ledde till två internationella symposier på det tyska litteraturarkivet under samma år. Forskningen om Nobelpriset i litteratur fick medial uppmärksamhet i Sverige och Tyskland som ett resultat av symposiet.
Projektet spelade också en viktig roll i masterprogrammet i Computational Social Science som drivs av Institutet för Analytisk Sociologi. Genom masterprogrammet deltog studentpraktikanter i projektet och projektet gav utbildningsmöjligheter för studenterna. Tre studenter har genomfört examensarbeten med hjälp av projektdata och fem studenter som arbetat inom projektet är nu inskrivna på doktorandprogram i Sverige, Tyskland, Storbritannien och USA.
Det primära syftet med projektet var att, utifrån nyligen tillgängliga dokument från de utdelande organisationerna samt banbrytande metoder för analys av text som data, undersöka och förstå de sociala mekanismer som ligger bakom Matthew-effekten i utdelningen av Nobelprisen. Ett sekundärt syfte var att bedöma värdet av nya metoder för beräkningstextanalys i samband med traditionella kvalitativa och kvantitativa metoder.
Den forskning som genomfördes i projektet speglade de två målen. Projektgruppen identifierade flera sociala mekanismer som formade prisbeslut och undersökte deras inverkan med hjälp av både historiska uppgifter om Nobeluttagningsprocessen och en stor databas med information om Nobelnominerade, nominerare och de utdelande organisationerna. De viktigaste resultaten från projektet visade hur beräkningstekniker kan kombineras produktivt med regressionsanalys och närläsning för att besvara grundläggande frågor om processer kring erkännande inom vetenskap och litteratur. Andra presentationer och publikationer behandlade de metametodologiska aspekterna av projektet och utforskade de tvärvetenskapliga dialoger som behövs för att integrera olika metodologiska tillvägagångssätt.
Genomförandet av projektet
Projektet hade sin bas vid Institutet för Analytisk Sociologi vid Linköpings universitet. Datainsamlingen följde två spår. En del av teamet fokuserade på att samla in och bearbeta metadata om Nobelpriserna i Fysik, Kemi, Medicin och Litteratur. Datainsamlingen utgick ifrån Nobelstiftelsens digitala databas med nomineringsbrev för perioden 1901 till 1966. Namnen på nominerade, nominerare och prisbelönta organisationsmedlemmar matchades sedan med bibliotekskataloger, bibliometriska databaser och biografiska ordböcker, vilket möjliggjorde inhämtning av information om publikationer, sociala relationer och personlig bakgrund. Den andra delen av teamet arbetade tillsammans med Svenska Akademien för att identifiera arkivmaterial som verkade mest lovande för digitalisering. Ett första försök att digitalisera själva nomineringsbreven övergavs till förmån för Nobelkommitténs årsrapporter och expertrapporter om enskilda kandidater.
Dataanalys utfördes i samarbete med sociologer, samhällsvetare med expertis inom computational social science och historiker. En viktig faktor för projektets framgång var skapandet av en tvärvetenskaplig miljö där forskningen kunde fortskrida. Även om kärnprojektgruppen bestod av sociologer, påverkades varje steg i projektet av forskare från andra discipliner. Litteraturvetare, vetenskapshistoriker, statistiker och datavetare gav input om datainsamling, databearbetning, analytisk strategi samt tolkning och spridning av resultat.
Projektets huvudsakliga resultat och bidrag till forskningsfronten
Projektets viktigaste resultat avslöjade en inskränkning av tidigare forskning om Matthew-effekten: experter är inte alltid överens om vad som räknas som excellens. Som ett resultat av detta var de organisationer som ansvarade för att dela ut Nobelpriset tvungna att lägga ner mycket arbete på att balansera olika preferenser och nå beslut som var acceptabla för den globala publiken. Detta fynd är betydelsefullt eftersom liknande medlingsdynamik sannolikt kommer att inträffa närhelst utvärderingar måste göras i avsaknad av tydlig konsensus.
För en översikt över projektets bidrag kan tre olika områden pekas ut. De två första granskar det organisatoriska arbetet med att dela ut Nobelpris. Det tredje reflekterar omkring projektets metodfrågor och redovisar bredare konsekvenser för forskning med blandade metoder. Ytterligare bidrag går att utläsa i listan över vetenskapliga resultat.
1: Habinek (2023) studerade Svenska Akademiens organisatoriska arbete med att identifiera excellens inom litteratur. Denna artikel introducerade begreppet skalär medling för att beskriva hur akademin överbryggade de olika och ibland motsägelsefulla bedömningar som gjorts av litterära experter och tog fram beslut som "skalade upp" och framstod som legitima inför global publik. Resultaten visade att utvecklingen av skalär medling inom Svenska Akademien var en långsam, osäker och omtvistad process, som genomgick ett flertal förändringar innan Nobelpriset i litteratur blev ett självklart globalt pris. De tidigaste besluten gynnade konservativa litterära akademiers smak eller förkastade helt andra kulturauktoriteters preferenser. Först efter 1945 erkände priset kosmopolitiska litterära pionjärer och världsberömda tänkare med någon regelbundenhet.
2: Habinek och Zheng (2024) vände blicken mot Nobelpriset i fysik. Denna artikel fokuserade på Kungliga Vetenskapsakademiens roll när det gäller att medla mellan nominerandes olika intressen. När det gäller fysik föredrog internationella nominerare mycket erkänd, till stor del teoretisk forskning, medan nordiska nominerare föredrog experimentell och observationsforskning med anknytning till regionen. Medlingsarbetet inom Kungliga Vetenskapsakademien bestod i att balansera utdelningsbeslut mellan de båda grupperna genom att ge Nobelpriset till en kandidat med mest stöd från det internationella fysiksamfundet vissa år och till den nordiska kandidaten andra år. Liksom i fallet med litteraturpriset fick internationella nominerare alltmer övertaget efter andra världskriget.
3: Kappes och Habinek (2023) lämnade Nobelpriset för att studera hur forskare som använder olika metoder utbyter kunskap samtidigt som de behåller sina egna distinkta identiteter och praktiker. Artikeln föreslog konceptet "handelszoner för sociala mekanismer" för att beskriva en metod för kommunikation mellan vetenskapliga kulturer med olika metodologiska perspektiv. Det centrala argumentet är att teoretiska antaganden i form av sociala mekanismer är särskilt produktiva när de används för att förutse, införliva eller svara på empiriska rön från andra vetenskapliga kulturer, och är mindre produktiva när de används i jakten på en stor teoretisk eller metodologisk syntes. Argumentet illustreras med hjälp av två exempel hämtade från samtida sociologi.
Nya forskningsfrågor genererade av projektet
Projektet har visat att det organisatoriska arbetet bakom Nobelpriset var mer komplext än väntat. De databaser och digitala korpus som konstruerats för projektet har potential att ge många fler insikter om dynamiken för erkännande inom såväl vetenskap som kultur. Av särskilt intresse är förhållandet mellan erkännande inom Sverige och omvärlden. Framtida forskning kommer att undersöka exakt hur de utdelande organisationerna gick tillväga för att balansera rekommendationerna från olika målgrupper, med särskilt fokus på beslut att motsätta sig de internationella nominerarnas preferenser. Denna forskning kommer att öka kunskapen om erkännandedynamik på både nationell och global nivå.
Ett annat uppföljningsprojekt kommer att undersöka erkännandedynamiken inom det svenska litterära området. Denna forskning kommer att bygga på samma metodologiska strategi som utvecklats i projektet, men tillämpa den på ett digitalt korpus av svenska romaner som har matchats med litteraturrecensioner och metadata om författare, kritiker och sociala sammanhang. Detta projekt bygger på samarbetet med Svenska Akademien, men en viktig skillnad mot det avslutade projektet är att det från första början kommer att organiseras som en tvärvetenskaplig forskningsmiljö för att ge ett kontinuerligt och produktivt utbyte mellan disciplinära perspektiv.
Samarbeten och spridning av forskningsresultat
Resultaten av projektet presenterades vid åtta internationella akademiska konferenser och tolv inbjudna seminarier och workshops. Projektgruppen anordnade också en tvådagarsworkshop om de metodologiska frågorna i projektet med titeln "Mixade metoder i vetenskapen", som ägde rum på Svenska Institutet i Aten i december 2022. Projektet ledde också till partnerskap med två andra forskargrupper som gav ytterligare fyra workshops. Tillsammans med European Network for the Science of Science anordnade projektledaren två workshops 2021 och 2022 i Helsingfors, Finland, respektive Odense, Danmark. Samarbetet med Svenska Akademien tillsammans med forskare i Tyskland ledde till två internationella symposier på det tyska litteraturarkivet under samma år. Forskningen om Nobelpriset i litteratur fick medial uppmärksamhet i Sverige och Tyskland som ett resultat av symposiet.
Projektet spelade också en viktig roll i masterprogrammet i Computational Social Science som drivs av Institutet för Analytisk Sociologi. Genom masterprogrammet deltog studentpraktikanter i projektet och projektet gav utbildningsmöjligheter för studenterna. Tre studenter har genomfört examensarbeten med hjälp av projektdata och fem studenter som arbetat inom projektet är nu inskrivna på doktorandprogram i Sverige, Tyskland, Storbritannien och USA.