Samvetets röst; Shakespeare, fantasin och omdömet.
Föreställningen att vi kan drabbas av samvetets röst i vårt inre har avhandlats i litteraturen och filosofin under århundraden. Detta bokprojekt, som bygger på artiklar och föreläsningar som jag skrivit under de senaste åren, erbjuder ett nytt perspektiv på hur samvetet kan förstås. Studien observerar den nära relationen mellan erfarenheten av att en inre röst gör sig hörd och estetisk gestaltning, och pekar på fantasins roll för utvecklingen av det etiska och politiska omdömet.
Studien undersöker samvetets gestaltning under auktoritära tider under 1900-talet, efterkrigstidens Europa, och samtiden. Shakespeares monologer erbjuder ett fokus som ger mångskiftande perspektiv på den inre röstens funktion, inte minst då det gäller kritiska teorins förståelse av det politiska omdömet.
Samvetet är ett etiskt, politiskt och religiöst begrepp, men det kan inte bara förstås i termer av empati. Det finns ett radikaliserat samvete som lyder absoluta lagar och normer. Handlingar av radikaliserat våld, som bokbål, kan vara uttryck för samvete. Jag föreslår att samvetet inte måste lyda en instinkt eller en lag, det kan ses som ett komplext bearbetande av olika synvinklar, som också använder fantasin, genom en inre dialog.
Studien syftar till att bli färdigställd som en bok, och materialet är till stor del sammanställt. Ett slutligt kapitel som syntetiserar argumentet återstår att skriva. Jag söker tolv månader forskningsvistelse varav tre kommer att spenderas vid Freie Universtät i Berlin.
Slutredovisning
Vetenskaplig aktivitet
Tiden på min Sabbatical har använts för att forska på området, i Stockholm samt i Berlin. Pga pandemin har min Sabbatical påbörjats senare än vad som varit tänkt, 1 oktober. I oktober 2020 kunde jag tillbringa en del tid i Berlin. Jag har sedan använt forskningstid I min egen tjänst för att förlänga min Sabbatical ett par månader under 2021. Under hösten 2021 har jag kunnat tillbringa tid I Berlin, och använt biblioteken. Jag har träffat kolleger vid universiteten i Berlin, men universitetens verksamhet har i stort sett försiggått online. Dock har jag förberett en workshop med kolleger vid Freie Universität som kunnat äga rum i mars 2022 i fysisk form. Temat var ”Denial — approaching cultures od denialism.” Där har jag också presenterat ett föredrag med bakgrund i min forskning.
Uppnått arbete i jämförelse med ansökan
I min ansökan till en RJ Sabbatical skickade jag in en skiss till en monografi. Monografin är en undersökning av samvetet som etisk och politisk problemställning i 1900-talets kritiska teori. Den argumenterar för att samhällets organisation, genom lagens institutioner, men också genom offentliga kulturinstitutioner, spelar en roll för hur den subjektiva erfarenheten av samvetet, och den reflexiva kapaciteten hos individen, kan utvecklas.
Under året har ett proposal sammanställts för en monografi för Edinburgh University Press, serien Incitements. Pressen är positiva till proposal och insänt provkapitel och har bett mig skicka in ett fullt manus då det är färdigt.
Jag har under året skrivit två nya kapitel på det manus jag hade då jag sökte Sabbatical. Jag har också bearbetat det material jag haft, och lagt till ganska mycket nytt material.
I jämförelse med det äldre manuset har Shakespeares roll har tonats ner. Istället för att styra hela boken används Shakespeares dramer nu som en bakgrund, och som exempel. Manuset till till monografin är komplett, men behöver revideras vidare, vilket kommer att ske till hösten 2022. Manuset ser nu ut såhär:
Titel: No Conscience in Our Time? Critical Theory and the return to the inner voice
—Det första kapitlet presenterar bristen på samvete som ett problem framställt under efterkrigstiden, och aktualiserat i samtiden. Därefter följer en diskussion av det sätt på vilket Shakespeare gestaltat ett modernt begrepp om samvetet, och hur det återgivits i den moderna filosofin.
Detta kapitel är en bearbetning av tidigare material.
—Det andra kapitlet diskuterar den psykologiska effekten av samvetet som en inre röst: med utgångpunkt i Martin Luthers texter om samvetet som en inre röst, och därefter i Sigmund Freuds, fortsätter kapitlet med att diskutera den neuropsykologiska litteraturen om den inre röstens fenomen.
Detta kapitel är en bearbetning av tidigare material.
—Det tredje kapitlet var skrivet redan då jag påbörjade min Sabbatical. Det handlar om Hannah Arendts filosofiska betraktelser av samvetet utifrån Shakespeare. Jag argumenterar utifrån Arendts tankar för för att samvetet utvecklas genom den politiska fantasin, förmågan att tänka utifrån olika perspektiv.
Detta kapitel är en bearbetning av tidigare material
—Det fjärde kapitlet är en utveckling av Arendts tankar om samvetet. Kapitlet belyser och analyserar hennes texter om krigsbrott och behovet av internationell rättsskipning. Hennes resonemang belyses ytterligare genom samtida konstnärliga exempel som använt Arendts idéer: exempelvis ett verk av den serbiska konstnären Vladimir Miladinovic som återger dagboken av Ratko Mladic, som dömts för krigsbrott av den internationella domstolen ICTY.
Kapitlet är skrivet under min Sabbatical
—Det femte kapitlet är en diskussion av Theodor Adornos filosofi om samvetet. Det diskuterar hur det hos Adorno får en pedagogisk dimension genom att människan kan lära sig att reflektera. Konsten, litteraturen och teatern får här en konstruktiv roll. I kapitlet diskuteras också vad det kan innebärs att samvetet idag har blivit en vara, genom fenomen som ”artwashing.”
Detta kapitel har skrivits under min Sabbatical.
Presentationer:
"Kristeva, le brutalisme et la rénovation du sujet", Föredrag Colloque de C'erisy juni 2021. Material från kapitel två.
“The making visible of rights: Arendt on war crimes.” Föredrag på konferens I Fribourg november 2021. Material från kapitel fyra.
“Denial of conscience: the phenomenon of artwashing.” Föredrag på workshop med Freie Universität Berlin i mars i Stockholm 2022. Material från kapitel fem.
“Heroes of the negative. Blanchot and `humanity’”. Föredrag presenteras på konferens I Berlin mau 2022. Material från kapitel ett.
“The making visible of rights: Arendt on war crimes.” Keynote föredrag presenteras vid Northwestern University I maj 2022. Material från kapitel fyra.
Tiden på min Sabbatical har använts för att forska på området, i Stockholm samt i Berlin. Pga pandemin har min Sabbatical påbörjats senare än vad som varit tänkt, 1 oktober. I oktober 2020 kunde jag tillbringa en del tid i Berlin. Jag har sedan använt forskningstid I min egen tjänst för att förlänga min Sabbatical ett par månader under 2021. Under hösten 2021 har jag kunnat tillbringa tid I Berlin, och använt biblioteken. Jag har träffat kolleger vid universiteten i Berlin, men universitetens verksamhet har i stort sett försiggått online. Dock har jag förberett en workshop med kolleger vid Freie Universität som kunnat äga rum i mars 2022 i fysisk form. Temat var ”Denial — approaching cultures od denialism.” Där har jag också presenterat ett föredrag med bakgrund i min forskning.
Uppnått arbete i jämförelse med ansökan
I min ansökan till en RJ Sabbatical skickade jag in en skiss till en monografi. Monografin är en undersökning av samvetet som etisk och politisk problemställning i 1900-talets kritiska teori. Den argumenterar för att samhällets organisation, genom lagens institutioner, men också genom offentliga kulturinstitutioner, spelar en roll för hur den subjektiva erfarenheten av samvetet, och den reflexiva kapaciteten hos individen, kan utvecklas.
Under året har ett proposal sammanställts för en monografi för Edinburgh University Press, serien Incitements. Pressen är positiva till proposal och insänt provkapitel och har bett mig skicka in ett fullt manus då det är färdigt.
Jag har under året skrivit två nya kapitel på det manus jag hade då jag sökte Sabbatical. Jag har också bearbetat det material jag haft, och lagt till ganska mycket nytt material.
I jämförelse med det äldre manuset har Shakespeares roll har tonats ner. Istället för att styra hela boken används Shakespeares dramer nu som en bakgrund, och som exempel. Manuset till till monografin är komplett, men behöver revideras vidare, vilket kommer att ske till hösten 2022. Manuset ser nu ut såhär:
Titel: No Conscience in Our Time? Critical Theory and the return to the inner voice
—Det första kapitlet presenterar bristen på samvete som ett problem framställt under efterkrigstiden, och aktualiserat i samtiden. Därefter följer en diskussion av det sätt på vilket Shakespeare gestaltat ett modernt begrepp om samvetet, och hur det återgivits i den moderna filosofin.
Detta kapitel är en bearbetning av tidigare material.
—Det andra kapitlet diskuterar den psykologiska effekten av samvetet som en inre röst: med utgångpunkt i Martin Luthers texter om samvetet som en inre röst, och därefter i Sigmund Freuds, fortsätter kapitlet med att diskutera den neuropsykologiska litteraturen om den inre röstens fenomen.
Detta kapitel är en bearbetning av tidigare material.
—Det tredje kapitlet var skrivet redan då jag påbörjade min Sabbatical. Det handlar om Hannah Arendts filosofiska betraktelser av samvetet utifrån Shakespeare. Jag argumenterar utifrån Arendts tankar för för att samvetet utvecklas genom den politiska fantasin, förmågan att tänka utifrån olika perspektiv.
Detta kapitel är en bearbetning av tidigare material
—Det fjärde kapitlet är en utveckling av Arendts tankar om samvetet. Kapitlet belyser och analyserar hennes texter om krigsbrott och behovet av internationell rättsskipning. Hennes resonemang belyses ytterligare genom samtida konstnärliga exempel som använt Arendts idéer: exempelvis ett verk av den serbiska konstnären Vladimir Miladinovic som återger dagboken av Ratko Mladic, som dömts för krigsbrott av den internationella domstolen ICTY.
Kapitlet är skrivet under min Sabbatical
—Det femte kapitlet är en diskussion av Theodor Adornos filosofi om samvetet. Det diskuterar hur det hos Adorno får en pedagogisk dimension genom att människan kan lära sig att reflektera. Konsten, litteraturen och teatern får här en konstruktiv roll. I kapitlet diskuteras också vad det kan innebärs att samvetet idag har blivit en vara, genom fenomen som ”artwashing.”
Detta kapitel har skrivits under min Sabbatical.
Presentationer:
"Kristeva, le brutalisme et la rénovation du sujet", Föredrag Colloque de C'erisy juni 2021. Material från kapitel två.
“The making visible of rights: Arendt on war crimes.” Föredrag på konferens I Fribourg november 2021. Material från kapitel fyra.
“Denial of conscience: the phenomenon of artwashing.” Föredrag på workshop med Freie Universität Berlin i mars i Stockholm 2022. Material från kapitel fem.
“Heroes of the negative. Blanchot and `humanity’”. Föredrag presenteras på konferens I Berlin mau 2022. Material från kapitel ett.
“The making visible of rights: Arendt on war crimes.” Keynote föredrag presenteras vid Northwestern University I maj 2022. Material från kapitel fyra.