Sjuk av stress II: Vägen tillbaka till ett hållbart liv
Stress har av Världshälsoorganisationen kallats för 2000-talets hälsoepidemi med stora kostnader för både individ och samhälle. Under det senaste decenniet har vi sett en kraftig ökning av långtidssjukskrivningar på grund av stress ofta orsakad av en för hög arbetsbelastning både hemma och på jobbet. Det är av högsta prioritet att utveckla effektiva metoder för att stödja personer med stressrelaterade sjukdomar och för att få en djupare förståelse för återhämtningsprocessen och ett balanserat och hållbart liv. Syftet med föreliggande RJ Sabbatical projektet är att undersöka återhämtningsprocessen från stressrelaterad utmattning med särskilt fokus på kognitiva funktioner. Detta kommer att ske med hjälp av data från en nyligen avslutat studie där vi undersökte effekter av kognitiv och fysisk träning som tillägg till sedvanligbehandling på kognitiv funktion och psykisk hälsa hos patienter med utmattningssyndrom. Deltagarna testades med ett brett neuropsykologiskt batteri vid fyra tidpunkter: före, omedelbart samt ett och fyra år efter träning. Sammanlagt inkluderades 130 deltagare. Att studera långsiktiga effekter av intervention för att få kunskap om vilka faktorer som är av central betydelse för återhämtning och återgång till arbetet är av yttersta vikt. Denna studie kommer att ge ny och unik kunskap om återhämtning som en funktion av kognitiv och fysisk träning som ett komplement till sedvanlig behandling.
Slutredovisning
Stress har kallats 2000-talets hälsoepidemi av Världshälsoorganisationen och kommer till stora kostnader för både den som drabbas och samhället. Under det senaste decenniet har vi sett en ökning av långtidssjukskrivningar på grund av stressrelaterade sjukdomar ofta orsakade av en för hög arbetsbelastning både hemma och på jobbet. Det är av högsta prioritet att finna effektiva metoder för att stödja personer med stressrelaterade sjukdomar och för att få en bättre förståelse för återhämtningsprocessen och ett balanserat och hållbart liv.
Syftet med föreliggande projekt var att undersöka återhämtningsprocessen från stressrelaterad utmattning med särskilt fokus på kognitiva funktioner. Detta gjordes med hjälp av data från RECO-studien (ClinicalTrial.gov: NCT03073772) där vi undersökte effekter av kognitiv och fysisk träning som tillägg till sedvanlig behandling på kognitiv funktion, psykologisk hälsa och arbetsförmåga hos patienter med stressrelaterad utmattning. Vidare inkluderades en frisk kontrollgrupp men som ej erhöll behandling. Deltagarna testades på ett brett neuropsykologiskt testbatteri vid fyra tidpunkter: före, omedelbart, ett och fyra till fem år efter behandlingen. Vidare intervjuades patienterna om sin återhämtningsprocess sex till åtta år efter träningen. Resultaten visade att grupperna som erhöll den kognitiva eller den fysiska tilläggsinterventionen gynnades mer i form av bättre självrapporterad psykologisk hälsa och arbetsförmåga fyra till fem år efter avslutad behandling jämfört med sedvanlig behandling. Vad gäller kognitiv funktionsförmåga, så förbättrades alla tre grupperna över tid, men där gruppen som erhöll kognitiv träning förbättrades signifikant mer i uppgifter som mäter arbetsminne, kognitiv flexibilitet och episodiskt minne. Trots förbättringar över tid i psykologisk hälsa, rapporterade patientgruppen fortfarande högre grad av ångest och lägre hälsorelaterad livskvalitet fyra till fem år senare jämfört med den friska kontrollgruppen. Intervjudata gick i linje med dessa fynd och visade att patienterna upplevde en långsam återhämtningsprocess och där endast ett fåtal patienter upplevde sig helt återhämtade sex till åtta år efter avslutad behandling. Sammantaget har stressrelaterad utmattning långvariga konsekvenser för kognition, psykologisk hälsa och arbetsförmåga och när behandlingen stödjer kognitiv funktion och fysisk aktivitet så ses ett mer positivt återhämtningsförlopp.
Syftet med föreliggande projekt var att undersöka återhämtningsprocessen från stressrelaterad utmattning med särskilt fokus på kognitiva funktioner. Detta gjordes med hjälp av data från RECO-studien (ClinicalTrial.gov: NCT03073772) där vi undersökte effekter av kognitiv och fysisk träning som tillägg till sedvanlig behandling på kognitiv funktion, psykologisk hälsa och arbetsförmåga hos patienter med stressrelaterad utmattning. Vidare inkluderades en frisk kontrollgrupp men som ej erhöll behandling. Deltagarna testades på ett brett neuropsykologiskt testbatteri vid fyra tidpunkter: före, omedelbart, ett och fyra till fem år efter behandlingen. Vidare intervjuades patienterna om sin återhämtningsprocess sex till åtta år efter träningen. Resultaten visade att grupperna som erhöll den kognitiva eller den fysiska tilläggsinterventionen gynnades mer i form av bättre självrapporterad psykologisk hälsa och arbetsförmåga fyra till fem år efter avslutad behandling jämfört med sedvanlig behandling. Vad gäller kognitiv funktionsförmåga, så förbättrades alla tre grupperna över tid, men där gruppen som erhöll kognitiv träning förbättrades signifikant mer i uppgifter som mäter arbetsminne, kognitiv flexibilitet och episodiskt minne. Trots förbättringar över tid i psykologisk hälsa, rapporterade patientgruppen fortfarande högre grad av ångest och lägre hälsorelaterad livskvalitet fyra till fem år senare jämfört med den friska kontrollgruppen. Intervjudata gick i linje med dessa fynd och visade att patienterna upplevde en långsam återhämtningsprocess och där endast ett fåtal patienter upplevde sig helt återhämtade sex till åtta år efter avslutad behandling. Sammantaget har stressrelaterad utmattning långvariga konsekvenser för kognition, psykologisk hälsa och arbetsförmåga och när behandlingen stödjer kognitiv funktion och fysisk aktivitet så ses ett mer positivt återhämtningsförlopp.