Sömn i vardagen - relation till humör och prestation hos unga och äldre vuxna
I dagens samhälle lider många individer av sömnbrist och störd sömn, vilket anses öka risken att drabbas av olyckor och dålig hälsa. Laboratorieundersökningar visar att en natt med sömnbrist har starka negativa konsekvenser för välbefinnande, humör och prestation, och effekten verkar vara större hos unga än äldre vuxna. Det saknas dock studier om hur variationer i sömnlängd och kvalitet som individer normalt möter i sitt dagliga liv påverkar välbefinnande och prestation. Genom att använda så kallad ”Experience Sampling” metod kommer vi att kombinera precisa realtidsupprepade mått med en naturalistisk miljö för att besvara följande frågor: (i) Hur variabel/stabil är sömn i vardagen hos unga jämfört med äldre vuxna? (ii) Hur påverkar dagliga variationer i sömnlängd och kvalitet både humör och prestation i vardagen? (iii) Vilken roll spelar ålder för förhållandet mellan sömn, humör och prestation? Sömn hos 200 unga (18-30 år) och 200 äldre vuxna (55-70 år) kommer att mätas subjektivt och objektivt över 3 veckor. Deltagarna kommer flera gånger om dagen att svara på frågor om välbefinnande (t ex humör, sömnighet och stress) och utföra en uppmärksamhetsuppgift när de tar emot prompter på sina mobiltelefoner. Studien kommer att stödjas av tvärvetenskaplig forskning och en ny programvara för Experience Sampling mätningar kommer att utvecklas. Resultaten kommer att öka förståelsen om sömnens betydelse för välbefinnande och prestationsförmåga i vardagen i en åldrande befolkning.
Slutredovisning
Projektets syfte samt utveckling och genomförandet
Tidigare laboratoriebaserade studier har visat att experimentell sömndeprivation försämrar kognitiv prestation och humör. Intressant nog verkade dessa effekter vara mindre starka hos äldre vuxna än hos unga vuxna. Vi vet dock mycket mindre om huruvida liknande effekter uppstår utanför laboratoriet i vardagslivet. Det övergripande målet med detta projekt var att undersöka förekomsten av dagliga variationer i sömn och deras inverkan på humör och prestation i vardagen samt att studera om äldre vuxna reagerar annorlunda än unga vuxna.
Datainsamlingen har slutförts framgångsrikt och omfattar över 330 individer som deltog i denna 21-dagars studie. Datainsamlingen påbörjades hösten 2022, vilket säkerställde att det inte fanns något betydande inflytande från covid-19 restriktioner som annars skulle ha kunnat påverka resultaten väsentligt. Plattformen PsymateTM har använts för experience sampling. Vi förbättrade projektplanen på ett antal sätt under planeringsfasen: Antalet frågeformulär under dagtid utökades från 5 till 8, vilket gör det möjligt att inte bara undersöka medelnivåer utan även dynamiska aspekter av positiv och negativ affekt. Vi inkluderade även det kognitiva prestationstestet vid varje dagsmätning och några andra kognitiva tester i samband med basmätningen.
Sammanfattningsvis har detta projekt genererat ett unikt värdefullt dataset inom forskningsfältet. Fokuset på två olika vuxna åldersgrupper är fortfarande ovanligt inom sömnforskning. Dessutom har studien använt sig av aktigrafi för att objektivt mäta sömn och inkluderar även ett objektivt prestationstest. Experience Sampling Method-perioden varade i 21 dagar, vilket gör den längre än majoriteten av tidigare studier. Studien innehåller dessutom en hög frekvens av dagliga frågeformulär, inklusive upp till åtta frågeformulär under dagtid samt formulär på morgonen och kvällen – vilket avsevärt överstiger frekvensen i de flesta tidigare studier inom sömnforskning.
Projektets viktigaste resultat hittills & slutsatser
För att öka transparensen i forskningen har vi publicerat ett peer-reviewed studieprotokoll för detta projekt, där metoder och den planerade analysstrategin för de huvudsakliga forskningsfrågorna beskrivs (Schwarz et al., 2023). Vi arbetar nu med att analysera data och rapportera resultaten.
Preliminära resultaten visar att sömnlängd, sömneffektivitet och subjektiv sömnkvalitet inte bara varierar betydligt mellan individer utan även inom samma individ i båda åldersgrupperna. Som förväntat är inom individsvariationer i sömnlängd mindre hos äldre vuxna jämfört med yngre vuxna. Initiala analyser antyder också att intraindividuell variabilitet i sömnlängd över de tre veckorna är associerad till både depressiva symtom och indikatorer på positiv mental välmående, som mättes som en del av bakgrundsenkäten, medan genomsnittlig sömnlängd inte verkar visa någon sådan koppling. Detta stödjer idén att bibehålla samma sömnlängd från dag till dag är en viktig aspekt av sömnhälsa (Schwarz et al, in prep).
Vi kommer framöver även analysera hur variationer i sömn från dag till dag påverkar positiv och negativ affekt nästa dag. Eftersom deltagarna besvarade upp till åtta dagliga enkäter kommer vi att undersöka inte bara genomsnittsnivåer av affekt utan även affektvariabilitet. Affektvariabilitet, som har visat sig ha samband med mental hälsa, har i stor utsträckning förbisetts i studier om sömn och affektiv funktion. Genom att undersöka den dynamiska karaktären av affekt kan dessa analyser ge en mer omfattande förståelse av hur sömn påverkar affektiv funktion.
En central fråga som undersöktes i detta projekt är huruvida de välkända effekterna av experimentell sömnbrist på kognitiv prestation också speglas i effekten av dagliga variationer i sömn på prestation i vardagslivet. Initiala resultaten från denna studie visar att dagliga variationer i aktigrafiskt uppmätt sömnlängd var förknippade med sämre prestation på ett kort objektivt test som mäter snabbhet i informationsbearbetning; specifikt presterade individer sämre de dagar de sov kortare än sin egen genomsnittliga sömnlängd, även om effekten var mindre än förväntad. Intressant nog så presterade individer som i genomsnitt sov kortare inte sämre överlag, vilket understryker att tvärsnittsfynd inte nödvändigtvis är generaliserbart till individnivå och vice versa. Resultaten visade också en signifikant påverkan av åldersgrupp på prestation i detta test, vilket tyder på att kognitiv testning i vardagliga förhållanden kunde vara en metod för att undersöka skillnader mellan grupper med mer uttalade förändringar i kognitiv förmåga. Däremot fann vi, i motsats till vår hypotes, inga tecken på att högre ålder modererade effekten av dagliga variationer i sömn på snabbhet i informationsbearbetning (Schwarz et al, för inlämning).
Sammanfattningsvis framhäver resultaten hittills vikten av att upprätthålla regelbundna sömnmönster och betonar betydelsen av dag-till-dag-stabilitet snarare än att enbart sträva efter en tillräcklig genomsnittlig sömnlängd.
Nya forskningsfrågor
En av huvudfrågorna i detta projekt var hur dag till dag-variationer i sömn påverkar kognitiv prestationen under ett kort objektivt test, med det bredare syftet att skapa en bättre förståelse för hur sömn påverkar kognitionen i verkliga sammanhang. Metoden som används i detta projekt ger värdefulla insikter, men den fokuserar också på en väldigt specifik aspekt av kognitionen. Ett viktigt nästa steg är att utveckla en mer omfattande förståelse för sömnens effekter på tänkandet i det dagliga livet. En lovande väg framåt är här att undersöka sömnens inverkan på tankevandring dvs. tankar som inte är relaterade till den aktuella uppgiften eller situationen, och som vi vet upptar upp till hälften av vår vakna tid. Tankevandring är kopplat till prestation, humör, kreativitet och planering, och dessa effekter påverkas av tankarnas innehåll och kvalitet. Att systematiskt undersöka hur sömn, och brist på sömn, påverkar förekomsten av tankevandring samt innehållet i och kvaliteten på dessa tankar har potential att avsevärt förbättra vår förståelse för sömnens roll i vardagskognitionen.
Spridning av resultat & samarbeten
Forskningen är starkt förankrad i den internationella forskningsfronten. Vi har publicerat studieprotokollen, och presenterat de första resultaten från forskningsprojektet vid European Sleep Research Society Conference (2024), som är den viktigaste europeiska konferensen inom sömnområdet, vid Nordic Congress of Gerontology (2024) och vid Swedish Cognitive Science Society Conference (2024). Dessutom har vi inlett ett nytt internationellt samarbete med en forskare från Tyskland som ska komma till Stockholm 2025 och bearbeta data tillsammans med oss från detta projekt. Vi planerar att publicera resultaten i högrankade internationella tidskrifter, som kommer att göras tillgängliga för allmänheten genom öppen tillgång antingen via den gyllene eller gröna vägen.
Tidigare laboratoriebaserade studier har visat att experimentell sömndeprivation försämrar kognitiv prestation och humör. Intressant nog verkade dessa effekter vara mindre starka hos äldre vuxna än hos unga vuxna. Vi vet dock mycket mindre om huruvida liknande effekter uppstår utanför laboratoriet i vardagslivet. Det övergripande målet med detta projekt var att undersöka förekomsten av dagliga variationer i sömn och deras inverkan på humör och prestation i vardagen samt att studera om äldre vuxna reagerar annorlunda än unga vuxna.
Datainsamlingen har slutförts framgångsrikt och omfattar över 330 individer som deltog i denna 21-dagars studie. Datainsamlingen påbörjades hösten 2022, vilket säkerställde att det inte fanns något betydande inflytande från covid-19 restriktioner som annars skulle ha kunnat påverka resultaten väsentligt. Plattformen PsymateTM har använts för experience sampling. Vi förbättrade projektplanen på ett antal sätt under planeringsfasen: Antalet frågeformulär under dagtid utökades från 5 till 8, vilket gör det möjligt att inte bara undersöka medelnivåer utan även dynamiska aspekter av positiv och negativ affekt. Vi inkluderade även det kognitiva prestationstestet vid varje dagsmätning och några andra kognitiva tester i samband med basmätningen.
Sammanfattningsvis har detta projekt genererat ett unikt värdefullt dataset inom forskningsfältet. Fokuset på två olika vuxna åldersgrupper är fortfarande ovanligt inom sömnforskning. Dessutom har studien använt sig av aktigrafi för att objektivt mäta sömn och inkluderar även ett objektivt prestationstest. Experience Sampling Method-perioden varade i 21 dagar, vilket gör den längre än majoriteten av tidigare studier. Studien innehåller dessutom en hög frekvens av dagliga frågeformulär, inklusive upp till åtta frågeformulär under dagtid samt formulär på morgonen och kvällen – vilket avsevärt överstiger frekvensen i de flesta tidigare studier inom sömnforskning.
Projektets viktigaste resultat hittills & slutsatser
För att öka transparensen i forskningen har vi publicerat ett peer-reviewed studieprotokoll för detta projekt, där metoder och den planerade analysstrategin för de huvudsakliga forskningsfrågorna beskrivs (Schwarz et al., 2023). Vi arbetar nu med att analysera data och rapportera resultaten.
Preliminära resultaten visar att sömnlängd, sömneffektivitet och subjektiv sömnkvalitet inte bara varierar betydligt mellan individer utan även inom samma individ i båda åldersgrupperna. Som förväntat är inom individsvariationer i sömnlängd mindre hos äldre vuxna jämfört med yngre vuxna. Initiala analyser antyder också att intraindividuell variabilitet i sömnlängd över de tre veckorna är associerad till både depressiva symtom och indikatorer på positiv mental välmående, som mättes som en del av bakgrundsenkäten, medan genomsnittlig sömnlängd inte verkar visa någon sådan koppling. Detta stödjer idén att bibehålla samma sömnlängd från dag till dag är en viktig aspekt av sömnhälsa (Schwarz et al, in prep).
Vi kommer framöver även analysera hur variationer i sömn från dag till dag påverkar positiv och negativ affekt nästa dag. Eftersom deltagarna besvarade upp till åtta dagliga enkäter kommer vi att undersöka inte bara genomsnittsnivåer av affekt utan även affektvariabilitet. Affektvariabilitet, som har visat sig ha samband med mental hälsa, har i stor utsträckning förbisetts i studier om sömn och affektiv funktion. Genom att undersöka den dynamiska karaktären av affekt kan dessa analyser ge en mer omfattande förståelse av hur sömn påverkar affektiv funktion.
En central fråga som undersöktes i detta projekt är huruvida de välkända effekterna av experimentell sömnbrist på kognitiv prestation också speglas i effekten av dagliga variationer i sömn på prestation i vardagslivet. Initiala resultaten från denna studie visar att dagliga variationer i aktigrafiskt uppmätt sömnlängd var förknippade med sämre prestation på ett kort objektivt test som mäter snabbhet i informationsbearbetning; specifikt presterade individer sämre de dagar de sov kortare än sin egen genomsnittliga sömnlängd, även om effekten var mindre än förväntad. Intressant nog så presterade individer som i genomsnitt sov kortare inte sämre överlag, vilket understryker att tvärsnittsfynd inte nödvändigtvis är generaliserbart till individnivå och vice versa. Resultaten visade också en signifikant påverkan av åldersgrupp på prestation i detta test, vilket tyder på att kognitiv testning i vardagliga förhållanden kunde vara en metod för att undersöka skillnader mellan grupper med mer uttalade förändringar i kognitiv förmåga. Däremot fann vi, i motsats till vår hypotes, inga tecken på att högre ålder modererade effekten av dagliga variationer i sömn på snabbhet i informationsbearbetning (Schwarz et al, för inlämning).
Sammanfattningsvis framhäver resultaten hittills vikten av att upprätthålla regelbundna sömnmönster och betonar betydelsen av dag-till-dag-stabilitet snarare än att enbart sträva efter en tillräcklig genomsnittlig sömnlängd.
Nya forskningsfrågor
En av huvudfrågorna i detta projekt var hur dag till dag-variationer i sömn påverkar kognitiv prestationen under ett kort objektivt test, med det bredare syftet att skapa en bättre förståelse för hur sömn påverkar kognitionen i verkliga sammanhang. Metoden som används i detta projekt ger värdefulla insikter, men den fokuserar också på en väldigt specifik aspekt av kognitionen. Ett viktigt nästa steg är att utveckla en mer omfattande förståelse för sömnens effekter på tänkandet i det dagliga livet. En lovande väg framåt är här att undersöka sömnens inverkan på tankevandring dvs. tankar som inte är relaterade till den aktuella uppgiften eller situationen, och som vi vet upptar upp till hälften av vår vakna tid. Tankevandring är kopplat till prestation, humör, kreativitet och planering, och dessa effekter påverkas av tankarnas innehåll och kvalitet. Att systematiskt undersöka hur sömn, och brist på sömn, påverkar förekomsten av tankevandring samt innehållet i och kvaliteten på dessa tankar har potential att avsevärt förbättra vår förståelse för sömnens roll i vardagskognitionen.
Spridning av resultat & samarbeten
Forskningen är starkt förankrad i den internationella forskningsfronten. Vi har publicerat studieprotokollen, och presenterat de första resultaten från forskningsprojektet vid European Sleep Research Society Conference (2024), som är den viktigaste europeiska konferensen inom sömnområdet, vid Nordic Congress of Gerontology (2024) och vid Swedish Cognitive Science Society Conference (2024). Dessutom har vi inlett ett nytt internationellt samarbete med en forskare från Tyskland som ska komma till Stockholm 2025 och bearbeta data tillsammans med oss från detta projekt. Vi planerar att publicera resultaten i högrankade internationella tidskrifter, som kommer att göras tillgängliga för allmänheten genom öppen tillgång antingen via den gyllene eller gröna vägen.