Varför beordrade myndigheterna i stormaktstidens flerspråkiga Sverige att icke-nordiska ortnamn skulle försvenskas? Framför allt, varför behandlades ortnamnen från samisk-, finsk- och tyskspråkiga områden olika trots direktiven? Projektet syftar till att blottlägga ursprunget till den svenska namnpolitiken avseende icke-nordiska ortnamn genom en studie av Lantmäteriets instruktioner från 1600-talet (utfärdade i samband med den landsomfattande geometriska karteringen av Sverige), geometriska kartor och ortnamn. Det treåriga projektet, som omfattar tre delstudier och en syntes, kommer att undersöka framväxten av namnpolitik tvärsöver stormaktsväldet som en kontextualiserad social process samt att klargöra skälen bakom valet av olika strategier för att behandla icke-nordiska ortnamn i Norrbotten i Sverige, Åbo och Björneborg i Finland samt Mecklenburg-Vorpommern i Tyskland. Merparten av existerande namnpolitisk forskning i Sverige har berört tillämpningen av dagens lagstiftning avseende namn. Projektet utmanar gällande forskning genom att ta sig an ursprunget till en formaliserad ortnamnspolitik, dess agenda, utformning, tillämpning och långsiktiga konsekvenser. Genom att använda sig av material-semiotiska, lingvistiska och digitala spatiala verktyg lämnar projektet ett avsevärt bidrag till teori- och metodutvecklingen i namnforskning. Dessutom kommer projektet att bidra till utvecklingen av en mer insiktsfull politik avseende ortnamn på minoritetsspråk i Sverige idag.