Demokratins omvandling: nya fakta och förklaringar
Demokratin har blivit paradoxal. Hur kommer det sig att människor i en värld som är mer global än någonsin tidigare vänder sig till den nationella politiken för att säkra sin demokrati, ofta med resultatet att politiken blir mer auktoritär och mindre demokratisk på sikt? Och varför är andra människor, som också vill skydda sin demokrati, beredda att flytta beslutsmakt till den internationella politiken där ”störst går först” och ”väst är bäst” i många fall? Det här projektet förklarar paradoxerna och lyfter fram nya möjligheter för demokrater att nå sina mål genom att klargöra hur demokrati och global politik vävs in i varandra och påverkar beslut på alla nivåer. Kunskapen finns i opublicerad form eller är spridd mellan olika publikationer och forskningsprogram som den sökande har medverkat i under ett tiotal år. För att uppmärksamma kunskapen inom forskning och politik behövs ett omfattande syntetiseringsarbete och en ambitiös publicering (i dagsläget planerad med Oxford University Press). Projektet slutför arbetet att utveckla, applicera, och pröva en teori om hur global och internationell politik utvecklas som en konsekvens av hur demokratisk den är samtidigt som demokratibegreppet rekonstrueras i grunden. Till de frågor som förklaras i den planerade monografin hör krig och fred, utrikespolitiska strategier, migration mellan länder, ekonomisk resursfördelning, och internationella institutioners effektivitet ifråga om miljöskydd och mänskliga rättigheter.
Slutredovisning
Nationalismen är tillbaka som en dominerande kraft i världspolitiken (Trump, Brexit, Putin). Politiken är också mer global än någonsin tidigare (migration, ekonomi, digital kommunikation). Den här situationen har skapat paradoxer i forskningen om demokrati. Varför vänder sig vissa människor till nationell politik för att säkra sin demokrati samtidigt som de lever i en värld som är mer global än någonsin – ibland med resultatet att deras politik blir mer auktoritär? Varför kämpar andra människor, som stöder demokratin lika mycket, för att överföra beslutsmakt till internationella nivåer där dagens nationalism ofta innebär att "störst går först" och "väst är bäst", och ibland att demokratin i olika länder faller tillbaka? Det större syftet med detta projekt var att utforska dessa paradoxer och lyfta fram nya möjligheter för demokrater att nå sina mål genom att klargöra hur demokrati och global politik är sammanflätade och påverkar politikens resultat på alla nivåer.
Det mer specifika syftet med projektet var att färdigställa ett bokmanuskript som nu har publicerats under titlen Democratism: Explaining international politics with democracy beyond the state. Boken presenterar och argumenterar för ett nytt tillvägagångssätt i studiet av global och internationell politik, benämnt ”Demokratism”. Med utgångspunkt i ett delvis nyutvecklat demokratibegrepp anpassat för att fånga in demokratins betydelse bortom staten, beskriver boken hur demokrati existerar i större eller mindre utsträckning inom olika fall av global och internationell politik. Dessa beskrivningar av demokrati bortom staten används sedan för att förklara hur ett brett spektrum av konkreta frågor hanteras inom världspolitiken, däribland resursfördelning, fred och konflikt, institutioners effektivitet, migrations, utrikespolitiska strategier, och effekter av anarki och legitimitet i olika internationella sammanhang (t.ex. under respektive efter Kalla kriget).
Teorin som utvecklas i boken kompletterar och utmanar välkända forskningsparadigm inom internationella relationer (IR), såsom realism, liberalism, marxism och konstruktivism. Förhoppningen är att boken ska kunna stärka relevansen av IR inom statsvetenskap och inom samhällsvetenskapen mer generellt. Boken ger verktyg att föreställa sig hur demokrati kan se ut inom anarkiska och gränsöverskridande politiska system och utvecklas vidare under sådana omständigheter. En kritiker framhåller att boken är “truly remarkable and ambitious. It argues that democratism affects almost all outcomes in world politics and international policy processes. It is a most important theoretical contribution to IR, and it develops a fresh perspective on the concept of democracy – both on a very high level.’ (Michael Zürn, professor i statsvetenskap, WZB Berlin Social Science Center).
Efter att boken gavs ut har den legat till grund för ytterligare publikationer. Ett samarbete resulterade i artikeln ”Democracy beyond the state in the age of city: Explaining crisis dynamics in national democracy”, som antagits för publicering i volymen The Crisis of Democracy in the Age of Cities (redigerad av Juval Portugali, professor i kulturgeografi vid Tel Avivs universitet). Detta kapitel introducerar bokens begrepp om demokrati bortom staten till forskningen om ”städernas tidsålder”, och föreslår nya sätt att förklara dynamiken i demokratiska kriser. ”Städernas tidsålder” syftar på den historiska period då fler människor lever i städer än på landsbygden, vilket hände för första gången år 2010. Parallellt med städernas växande storlek förändras också upplevelsen av stadslivet. Till exempel är megastäder den plats i västerländska demokratier som lockar flest migranter från fattigare länder. Huvudargumentet i artikeln är att utvecklingen av demokratiska kriser i denna kontext är starkt beroende av strukturer inom global och internationell politik.
Ett annat vidare samarbete har resulterat i artikeln ”Adaptive Democracy in Times of Crisis: Lessons From Sweden” (samförfattad med Tommy Möller), som har publicerats i volymen Democracy under Pressure: Resilience or Retreat? (redigerad av Ursula Van Beek). I detta kapitel analyseras demokratin i Sverige under det senaste decenniet med särskilt fokus på centrala politiska institutioner, partisystemet och i synnerhet framväxten och behandlingen av Sverigedemokraterna. Beskrivningen placeras även i en bredare diskussion kring globalisering, digitalisering, ökande global ojämlikhet och individualisering av politiska kulturer – faktorer som ofta används för att förklara den global tillbakagången av nationell demokrati – och undersöker varför Sverige, som varit unikt exponerat för dessa processer, hittills inte visat några tecken på försvagade demokrati (analysen avslutad 2020). Huvudargumentet är att den svenska demokratin är motståndskraftig på grund av en ovanlig förmåga bland dess aktörer att anpassa sig till nya omständigheter i inrikespolitik och global politik.
I förlängningen av forskningsprojektet har en del resultat även publicerats i boken Global legitimacy crises: decline and revival in multilateral governance (samförfattad med Thomas Sommerer, Fariborz Zelli och Bart Bes). Kapitel 4 i boken Demokratism syftar till att klargöra hur internationell politik påverkas av anarki, legitimitet och socialt erkännande och argumenterar för att de långvariga meningsskiljaktigheter som präglar forskningen kring dessa frågor kan övervinnas genom att klargöra olika bakgrundsantaganden om hur demokratisk den internationella politiken är. Boken Global legitimacy crises testar av dessa argument genom att analysera hur förekomsten av majoritetsbeslut i 32 mellanstatliga organisationer mellan 1985 och 2020 styr vilken effekt legitimitet har på organisationernas förmåga att styra sin omgivning. De resultat som presenteras i boken Global legitimacy crises ger empiriskt stöd till teorin att internationell politik påverkas av hur demokratisk den är i den mening som begreppet demokrati har i boken Demokratism.
Mer populärvetenskapligt har jag också utgått från Demokratism i två debattartiklar som publicerats i Dagens Nyheter. En av artiklarna diskuterar Sveriges internationella roll efter den ryska invasionen av Ukraina, och den andra artikeln argumenterar för ett mer inkluderande och holistiskt synsätt på politiken i Sverige och andra länder. Det visar sig alltså att teorin är tillämplig inte bara för att beskriva och förklara politik, utan också för att ta ställning och driva på förändringar inom den politiska praktiken. Förutom att sprida forskningen genom debattartiklar har jag använt boken i min undervisning på Stockholms universitet och även presenterat innehållet på seminarier bland annat i Paris (University of Chicago Center, Paris).
Det mer specifika syftet med projektet var att färdigställa ett bokmanuskript som nu har publicerats under titlen Democratism: Explaining international politics with democracy beyond the state. Boken presenterar och argumenterar för ett nytt tillvägagångssätt i studiet av global och internationell politik, benämnt ”Demokratism”. Med utgångspunkt i ett delvis nyutvecklat demokratibegrepp anpassat för att fånga in demokratins betydelse bortom staten, beskriver boken hur demokrati existerar i större eller mindre utsträckning inom olika fall av global och internationell politik. Dessa beskrivningar av demokrati bortom staten används sedan för att förklara hur ett brett spektrum av konkreta frågor hanteras inom världspolitiken, däribland resursfördelning, fred och konflikt, institutioners effektivitet, migrations, utrikespolitiska strategier, och effekter av anarki och legitimitet i olika internationella sammanhang (t.ex. under respektive efter Kalla kriget).
Teorin som utvecklas i boken kompletterar och utmanar välkända forskningsparadigm inom internationella relationer (IR), såsom realism, liberalism, marxism och konstruktivism. Förhoppningen är att boken ska kunna stärka relevansen av IR inom statsvetenskap och inom samhällsvetenskapen mer generellt. Boken ger verktyg att föreställa sig hur demokrati kan se ut inom anarkiska och gränsöverskridande politiska system och utvecklas vidare under sådana omständigheter. En kritiker framhåller att boken är “truly remarkable and ambitious. It argues that democratism affects almost all outcomes in world politics and international policy processes. It is a most important theoretical contribution to IR, and it develops a fresh perspective on the concept of democracy – both on a very high level.’ (Michael Zürn, professor i statsvetenskap, WZB Berlin Social Science Center).
Efter att boken gavs ut har den legat till grund för ytterligare publikationer. Ett samarbete resulterade i artikeln ”Democracy beyond the state in the age of city: Explaining crisis dynamics in national democracy”, som antagits för publicering i volymen The Crisis of Democracy in the Age of Cities (redigerad av Juval Portugali, professor i kulturgeografi vid Tel Avivs universitet). Detta kapitel introducerar bokens begrepp om demokrati bortom staten till forskningen om ”städernas tidsålder”, och föreslår nya sätt att förklara dynamiken i demokratiska kriser. ”Städernas tidsålder” syftar på den historiska period då fler människor lever i städer än på landsbygden, vilket hände för första gången år 2010. Parallellt med städernas växande storlek förändras också upplevelsen av stadslivet. Till exempel är megastäder den plats i västerländska demokratier som lockar flest migranter från fattigare länder. Huvudargumentet i artikeln är att utvecklingen av demokratiska kriser i denna kontext är starkt beroende av strukturer inom global och internationell politik.
Ett annat vidare samarbete har resulterat i artikeln ”Adaptive Democracy in Times of Crisis: Lessons From Sweden” (samförfattad med Tommy Möller), som har publicerats i volymen Democracy under Pressure: Resilience or Retreat? (redigerad av Ursula Van Beek). I detta kapitel analyseras demokratin i Sverige under det senaste decenniet med särskilt fokus på centrala politiska institutioner, partisystemet och i synnerhet framväxten och behandlingen av Sverigedemokraterna. Beskrivningen placeras även i en bredare diskussion kring globalisering, digitalisering, ökande global ojämlikhet och individualisering av politiska kulturer – faktorer som ofta används för att förklara den global tillbakagången av nationell demokrati – och undersöker varför Sverige, som varit unikt exponerat för dessa processer, hittills inte visat några tecken på försvagade demokrati (analysen avslutad 2020). Huvudargumentet är att den svenska demokratin är motståndskraftig på grund av en ovanlig förmåga bland dess aktörer att anpassa sig till nya omständigheter i inrikespolitik och global politik.
I förlängningen av forskningsprojektet har en del resultat även publicerats i boken Global legitimacy crises: decline and revival in multilateral governance (samförfattad med Thomas Sommerer, Fariborz Zelli och Bart Bes). Kapitel 4 i boken Demokratism syftar till att klargöra hur internationell politik påverkas av anarki, legitimitet och socialt erkännande och argumenterar för att de långvariga meningsskiljaktigheter som präglar forskningen kring dessa frågor kan övervinnas genom att klargöra olika bakgrundsantaganden om hur demokratisk den internationella politiken är. Boken Global legitimacy crises testar av dessa argument genom att analysera hur förekomsten av majoritetsbeslut i 32 mellanstatliga organisationer mellan 1985 och 2020 styr vilken effekt legitimitet har på organisationernas förmåga att styra sin omgivning. De resultat som presenteras i boken Global legitimacy crises ger empiriskt stöd till teorin att internationell politik påverkas av hur demokratisk den är i den mening som begreppet demokrati har i boken Demokratism.
Mer populärvetenskapligt har jag också utgått från Demokratism i två debattartiklar som publicerats i Dagens Nyheter. En av artiklarna diskuterar Sveriges internationella roll efter den ryska invasionen av Ukraina, och den andra artikeln argumenterar för ett mer inkluderande och holistiskt synsätt på politiken i Sverige och andra länder. Det visar sig alltså att teorin är tillämplig inte bara för att beskriva och förklara politik, utan också för att ta ställning och driva på förändringar inom den politiska praktiken. Förutom att sprida forskningen genom debattartiklar har jag använt boken i min undervisning på Stockholms universitet och även presenterat innehållet på seminarier bland annat i Paris (University of Chicago Center, Paris).