Familjeförändring och ömsesidigt utbyte av levnadsförhållanden mellan generationer
In recent decades, European countries have seen substantial changes in the type of family constellations children and parents live in. The prevalence and forms of non-traditional family types have increased in conjunction with a rise in shared custody arrangements following divorce. Using longitudinal data from five European countries, we examine whether the consequences of family constellations are constant for children and adults across European countries. We focus on reciprocal consequences of intergenerational transmission of living arrangements: how do parents’ living arrangements affect child outcomes, and how do children’s custody arrangements affect parents’ opportunities for repartnering following a union dissolution (i.e., parents’ living arrangements). The increase in shared custody arrangements where children spend close to equal amounts of time with each parent may make the role of both parents’ family constellations more important. For parents, the changing nature of custody arrangements may change the impact of children on parents’ lives. More parents now have an equal division of child(free) time. The equalization affects parents’ opportunities for finding a new partner, in return affecting the family constellations children experience. Our study provides knowledge on how intergenerational exchange between children and parents shapes family constellations and influences children’s outcomes in modern family contexts.
Slutredovisning
Projektets syfte var tvådelat. För det första, att studera hur barn klarar sig efter en separation, med avseende på olika välfärdsindikatorer, efter att ha beaktat selektion till att uppleva en separation och olika typer av boendeformer efter separationen. För det andra, att utforska hur förändrade boendeformer efter en separation kan påverka föräldrars övergång till en ny relation, och mer generellt hur partnermarknader utvecklas. Projektet drog nytta av insikter från familjedemografi, familjeekonomi, familjesociologi och socialpsykologi för att undersöka: a) hur och varför en föräldraseparation kan påverka barns livsbana, antingen tillfälligt eller varaktigt och b) om barns förmodade förändrade roller i föräldrars liv förändrade föräldrarnas möjligheter att inleda nya relationer. Projektet har använt administrativa data från Danmark och enkätdata (CILS4EU och DALSC) från fem europeiska länder för att studera dessa frågeställningar. På grund av oförutsedda utmaningar orsakade av pandemin och andra omständigheter, kom projektet att fokusera huvuddelen av arbetet på de danska data.
Projektets huvudsakliga bidrag var: a) ett första försök att fastställa om observerade skillnader i barns välbefinnande mellan olika boendeformer efter en separation återspeglade kausala skillnader eller selektionsfaktorer som förelåg redan före föräldrarnas separation och b) ett befolkningsbaserat mått på hur väl lokala dejtingmarknader matchade de preferenser för partners som ensamstående föräldrar (såväl som andra singlar) hade, och om deras möjligheter hade förbättrats över tid när växelvis boende och samföräldraskap efter en separation blivit vanligare.
Två ytterligare, och oförutsedda, bidrag i projektet var: a) att visa att när människor möter en dåligt matchad partnermarknad, är de både mindre benägna att inleda en ny relation och mer benägna att inleda en relation med någon som redan är i en relation – något som i litteraturen har kommit att kallas mate-poaching; b) att påbörja en mer grundlig teoretisk diskussion om hur man definierar det kontrafaktiska tillstånd som man bör jämföra mot när man försöker fånga en kausal effekt av en separation.
Resultat
1. För barn är de negativa konsekvenserna av föräldrarnas separation både omedelbara och bestående, mätta i termer av skolprestationer och mått på beteende- och känslomässiga problem, och kvarstår efter att selektion in i olika familjetyper tagits i beaktande.
2. De negativa konsekvenserna av en separation för barn skilde sig inte efter olika boendeformer när selektion beaktats. Således upplever barn i växelvis boende/7-7-arrangemang inte mindre negativa konsekvenser än barn som huvudsakligen bor med en förälder efter separationen.
3. Ensamstående mödrar är mindre eftertraktade på dejtingmarknaden än ensamstående barnlösa kvinnor, med små indikationer på en förbättring över perioden 1986-2018. Ensamstående fäder har samtidigt sett en förbättring.
Sammanfattningsvis ger resultaten från projektet värdefulla teoretiska och empiriska insikter i den långvariga diskussionen om i vilken utsträckning de sämre utfallen för barn till skilda föräldrar återspeglar en negativ effekt av separationen i sig eller en underliggande selektion in i en familj som i lägre utsträckning främjar välbefinnande och goda skolresultat och i högre utsträckning slutar i en separation.
För det andra, den empiriska observationen att barn i växelvis boende ofta mår bättre än barn som huvudsakligen bor med en förälder har resulterat i både vetenskapliga och politiska diskussioner om att öka denna typ av boende. Resultaten från detta projekt problematiserar sådana politiska rekommendationer, eftersom fördelen med gemensamt boende kan återspegla underliggande positiv selektion snarare än positiva effekter av familjetypen i sig.
För det tredje verkar de hinder som mödrar möter på dejtingmarknaden inte ha förändrats, trots ökningen av gemensamt boende efter en separation, vilket tyder på att det troligen inte bara är det större föräldraansvaret efter en separation som gör att mödrar har svårare att inleda en ny relation.
Utöver dessa slutsatser har projektet gett upphov till två nya forskningslinjer. För det första, hur man definierar det kontrafaktiska tillståndet när man pratar om effekten av skilsmässa och separation. Alla kausala effekter av händelser mäts mot ett kontrafaktiskt utfall, men hur ska vi tänka om det kontrafaktiska i fallet med skilsmässa? Ska detta definieras som ett tillstånd där människor aldrig inser att de vill skiljas, som människor som tvingas att stanna tillsammans, eller som människor som skiljer sig men vid en senare tidpunkt? Dessa tre olika scenarier representerar tre olika kontrafaktiska utfall som i sin tur leder till empiriskt och teoretiskt olika effekter men som inte har fått systematisk behandling i litteraturen. För det andra, efter detta projekt har PI Fallesen inlett ett samarbete med professor Gert Martin Hald, Köpenhamns universitet, som har genomfört en randomiserad kontrollerad studie av en onlineintervention som syftar till att få skilsmässopar att samarbeta bättre efter en skilsmässa (Cooperation after Divorce™ [CAD]). Medan CAD har utvärderats med hjälp av enkätmått, är målet i ett nyligen startat projekt att undersöka om interventionen har effekter på mer detaljerade mått som sysselsättning, inkomst och användning av antidepressiva läkemedel med hjälp av dansk administrativ data. Utan det projekt som finansierats av RJ skulle ingen av dessa nya forskningslinjer ha kommit till stånd.
Spridning av resultaten
Uppsatserna från projektet har presenterats i följande akademiska sammanhang: Population Association of Americas årliga möten i Austin, Atlanta och New Orleans, European Consortium for Sociological Research-mötet i Amsterdam, European Divorce Network-mötet i Utrecht och Alpine Population Conference. Inbjudna presentationer har också hållits vid Köpenhamns universitet och European University Institute.
Tre av de working papers som har producerats inom projektet har fått stor uppmärksamhet i media i Danmark. Fallesen m.fl. (2023) och Holm m.fl. (2023) blev förstasidesnyheter i flera stora danska tidningar, och Peter Fallesen gav också intervjuer på tv, inklusive en direktsänd intervju på ett av Danmarks Radios flaggskeppsnyhetsprogram, Deadline. Resultaten spreds också till allmänheten genom ett nyhetsbrev och en podcast, båda publicerade av ROCKWOOL Foundation. Sedan den initiala bevakningen i början av 2023 har Fallesen återkommande gett intervjuer i dansk media, baserade på resultaten från de två uppsatserna. Simonsen och Fallesen (2022) fick också förstasidesnyheter i den danska tidningen Politiken. Fallesen medverkade vidare i den danska vetenskapspodcasten "24 frågor till professorn" under värdskap av veckotidningen Weekendavisen, för att presentera och diskutera fynden från projektet.
Slutligen har tre av de färdigställda uppsatserna medförfattats av juniora forskare: Mathilde Lund Holm, då doktorand vid Nationalekonomiska institutionen vid Köpenhamns universitet, Emil Simonsen, för närvarande doktorand vid Nationalekonomiska institutionen vid Köpenhamns universitet, och Mikkeline Munk Nielsen, som medförfattade en uppsats medan hon var masterstudent vid Sociologiska institutionen, Köpenhamns universitet.
Projektets huvudsakliga bidrag var: a) ett första försök att fastställa om observerade skillnader i barns välbefinnande mellan olika boendeformer efter en separation återspeglade kausala skillnader eller selektionsfaktorer som förelåg redan före föräldrarnas separation och b) ett befolkningsbaserat mått på hur väl lokala dejtingmarknader matchade de preferenser för partners som ensamstående föräldrar (såväl som andra singlar) hade, och om deras möjligheter hade förbättrats över tid när växelvis boende och samföräldraskap efter en separation blivit vanligare.
Två ytterligare, och oförutsedda, bidrag i projektet var: a) att visa att när människor möter en dåligt matchad partnermarknad, är de både mindre benägna att inleda en ny relation och mer benägna att inleda en relation med någon som redan är i en relation – något som i litteraturen har kommit att kallas mate-poaching; b) att påbörja en mer grundlig teoretisk diskussion om hur man definierar det kontrafaktiska tillstånd som man bör jämföra mot när man försöker fånga en kausal effekt av en separation.
Resultat
1. För barn är de negativa konsekvenserna av föräldrarnas separation både omedelbara och bestående, mätta i termer av skolprestationer och mått på beteende- och känslomässiga problem, och kvarstår efter att selektion in i olika familjetyper tagits i beaktande.
2. De negativa konsekvenserna av en separation för barn skilde sig inte efter olika boendeformer när selektion beaktats. Således upplever barn i växelvis boende/7-7-arrangemang inte mindre negativa konsekvenser än barn som huvudsakligen bor med en förälder efter separationen.
3. Ensamstående mödrar är mindre eftertraktade på dejtingmarknaden än ensamstående barnlösa kvinnor, med små indikationer på en förbättring över perioden 1986-2018. Ensamstående fäder har samtidigt sett en förbättring.
Sammanfattningsvis ger resultaten från projektet värdefulla teoretiska och empiriska insikter i den långvariga diskussionen om i vilken utsträckning de sämre utfallen för barn till skilda föräldrar återspeglar en negativ effekt av separationen i sig eller en underliggande selektion in i en familj som i lägre utsträckning främjar välbefinnande och goda skolresultat och i högre utsträckning slutar i en separation.
För det andra, den empiriska observationen att barn i växelvis boende ofta mår bättre än barn som huvudsakligen bor med en förälder har resulterat i både vetenskapliga och politiska diskussioner om att öka denna typ av boende. Resultaten från detta projekt problematiserar sådana politiska rekommendationer, eftersom fördelen med gemensamt boende kan återspegla underliggande positiv selektion snarare än positiva effekter av familjetypen i sig.
För det tredje verkar de hinder som mödrar möter på dejtingmarknaden inte ha förändrats, trots ökningen av gemensamt boende efter en separation, vilket tyder på att det troligen inte bara är det större föräldraansvaret efter en separation som gör att mödrar har svårare att inleda en ny relation.
Utöver dessa slutsatser har projektet gett upphov till två nya forskningslinjer. För det första, hur man definierar det kontrafaktiska tillståndet när man pratar om effekten av skilsmässa och separation. Alla kausala effekter av händelser mäts mot ett kontrafaktiskt utfall, men hur ska vi tänka om det kontrafaktiska i fallet med skilsmässa? Ska detta definieras som ett tillstånd där människor aldrig inser att de vill skiljas, som människor som tvingas att stanna tillsammans, eller som människor som skiljer sig men vid en senare tidpunkt? Dessa tre olika scenarier representerar tre olika kontrafaktiska utfall som i sin tur leder till empiriskt och teoretiskt olika effekter men som inte har fått systematisk behandling i litteraturen. För det andra, efter detta projekt har PI Fallesen inlett ett samarbete med professor Gert Martin Hald, Köpenhamns universitet, som har genomfört en randomiserad kontrollerad studie av en onlineintervention som syftar till att få skilsmässopar att samarbeta bättre efter en skilsmässa (Cooperation after Divorce™ [CAD]). Medan CAD har utvärderats med hjälp av enkätmått, är målet i ett nyligen startat projekt att undersöka om interventionen har effekter på mer detaljerade mått som sysselsättning, inkomst och användning av antidepressiva läkemedel med hjälp av dansk administrativ data. Utan det projekt som finansierats av RJ skulle ingen av dessa nya forskningslinjer ha kommit till stånd.
Spridning av resultaten
Uppsatserna från projektet har presenterats i följande akademiska sammanhang: Population Association of Americas årliga möten i Austin, Atlanta och New Orleans, European Consortium for Sociological Research-mötet i Amsterdam, European Divorce Network-mötet i Utrecht och Alpine Population Conference. Inbjudna presentationer har också hållits vid Köpenhamns universitet och European University Institute.
Tre av de working papers som har producerats inom projektet har fått stor uppmärksamhet i media i Danmark. Fallesen m.fl. (2023) och Holm m.fl. (2023) blev förstasidesnyheter i flera stora danska tidningar, och Peter Fallesen gav också intervjuer på tv, inklusive en direktsänd intervju på ett av Danmarks Radios flaggskeppsnyhetsprogram, Deadline. Resultaten spreds också till allmänheten genom ett nyhetsbrev och en podcast, båda publicerade av ROCKWOOL Foundation. Sedan den initiala bevakningen i början av 2023 har Fallesen återkommande gett intervjuer i dansk media, baserade på resultaten från de två uppsatserna. Simonsen och Fallesen (2022) fick också förstasidesnyheter i den danska tidningen Politiken. Fallesen medverkade vidare i den danska vetenskapspodcasten "24 frågor till professorn" under värdskap av veckotidningen Weekendavisen, för att presentera och diskutera fynden från projektet.
Slutligen har tre av de färdigställda uppsatserna medförfattats av juniora forskare: Mathilde Lund Holm, då doktorand vid Nationalekonomiska institutionen vid Köpenhamns universitet, Emil Simonsen, för närvarande doktorand vid Nationalekonomiska institutionen vid Köpenhamns universitet, och Mikkeline Munk Nielsen, som medförfattade en uppsats medan hon var masterstudent vid Sociologiska institutionen, Köpenhamns universitet.