Lokal immigrations- och integrationspolitik
I detta bokprojekt studeras lokal migrationspolitik i Sverige före, under och efter migrationskrisen i Europa 2015. Sverige har sedan länge varit internationellt känd som ett mottagarland till vilket immigranter söker sig och har efter krisen getts utökad internationell uppmärksamhet p.g.a. sitt stora mottagande av människor på flykt. Men om mottagandet av immigranter var disproportionellt bland Europeiska länder har det varit minst så ojämlikt fördelat bland svenska kommuner. Genom att använda flera år av tidigare forskningsresultat är syftet att undersöka styrningsmodeller av lokal immigrations- och integrationspolitik bland svenska kommuner och att beskriva och förklara variationer i utfall av sådan politik. Jämförelser görs både rumsligt, mellan kommuner, och i tiden, före och efter krisen och dess associerade politikförändringar. Publikationen har de metodologiska fördelarna att undersöka och förklara lokal politik i ett stort antal fall, Sveriges 290 kommuner, och kommer göra så över en tidsserie. Detta innefattar både statistiska analyser, för att bidra med generella illustrationer samt förklarande modeller, och kvalitativa analyser av särskilda fallstudier. Studiet av denne unika händelse kan ge teoretiska bidrag och nya kunskaper som kan bistå framtida studier inom detta område samt forskning i policy och offentlig förvaltning i allmänhet.
Slutredovisning
I projektet lokal immigrations- och integrationspolitik har jag studerat den lokala nivån i Sverige före, under och efter flyktingkrisen i Europa 2015. Stödet gav möjlighet att färdigställa monografin Local Migration Policy – Governance Structures and Policy Output in Swedish Municipalities. Boken är samförfattad med Jon Nyhlén och utgiven på Palgrave Macmillan.
Sverige har internationellt sett beskrivits som ett intressant land när det kommer till migrationspolitik. Sverige har sedan länge varit globalt känd som ett mottagarland till vilket immigranter söker sin fristad och har efter krisen getts utökad internationell uppmärksamhet p.g.a. sitt stora mottagande av människor på flykt. Den lokala nivåns betydelse har emellertid inte studerats systematiskt med koppling till Sverige. Mot bakgrund av att det samtidigt funnits en växande trend av studier av migrationspolitik just från en lokal nivå har jag funnit det särskilt motiverat att belysa den svenska situationen genom att bidra med en internationell publicering.
Forskningsdesign och utgångspunkter
I projektets upplägg har jag använt mig av två centrala utgångspunkter.
En första tar avstamp i fördelen att simultant undersöka de två aspekterna av migrationspolitik. I forskningen är det ovanligt med integrerade undersökningar av såväl immigrationspolitik, dvs. mottagningen av immigranter och hur den är reglerad, respektive integrationspolitik, dvs. politik som syftar till att understödja immigranters etablerande i det nya samhället. Då dessa båda delar av politiken bör betraktas som högst interdependenta med varandra innebär upplägget en betydligt mer adekvat analys än vad som annars skulle vara möjlig.
En annan innebär distinktionen mellan styrning av politiken och resultat av politiken. I boken undersöks på så vis hur politik skapas och styrs genom att studera de många inblandade aktörerna och hur de samverkar. Utöver det sker också en analys av vilken politik som i slutänden levereras.
Publikationen har haft de metodologiska fördelarna att undersöka och förklara lokal politik i ett stort antal fall, Sveriges 290 kommuner, och gjort så över en lång tidsserie. I tillägg till detta har också styrning över de olika politiska nivåerna analyserats med hjälp av intervjuer av särskilt centrala informanter. När det kommer till analyser av den kommunala nivån har detta innefattat både statistiska sådana, för att bidra med generella illustrationer samt förklarande modeller, och kvalitativa analyser utifrån särskilda fallstudier. Materialet till fallstudier har byggt på intervjuer och dokumentstudier i respektive fall.
Huvudsakliga resultat
Ett antal huvudsakliga resultat presenteras i publikationen. Det noteras att styrning av migrationspolitiken i Sverige som helhet har gått mot mer av en komplex flernivåstyrning där aktörer på olika nivåer och från olika sektorer blivit alltmer inblandade. Under den analyserade tidsperioden kan det samtidigt uppmärksammas ett starkare statligt grepp men där kommuner gör vad de kan för att bibehålla eller utveckla nya initiativ för att säkerställa eget inflytande.
När det kommer till den lokala immigrationspolitiken har den varit präglad av betydande variationer kommuner emellan och där mindre kommuner med en redan besvärlig arbetsmarknad har haft ett större mottagande av immigranter. Den mer påtagliga statliga styrningen har emellertid utjämnat vissa skillnader i kommuners mottagande men på bekostnad av att kraftigt kringskära den lokala autonomin. Fallstudier fördjupar bilden och pekar på hur kommuner resonerat olika i utformningen av lokal immigrationspolitik men där lagstiftningsförändringar kommit att kringskära många av deras möjligheter.
På motsvarande sätt framkommer skillnader i hur ambitiösa landets kommuner är när det kommer till utformningen av sin lokala integrationspolitik i områden för arbetsmarknad, utbildning och bostadsfrågan. Det kan noteras att kommunerna överlag samtidigt har aktiverat sin politik inom området. Det existerar dessutom betydande skillnader hur väl individer lyckas etablera sig i landets kommuner. Fallstudierna belägger att det finns olika synsätt på immigranter vilket har återverkningar på den förda politiken.
Centrala slutsatser
Styrningen av lokal immigrations- och lokal integrationspolitik har utvecklats åt olika håll under den studerade tidsperioden. Detta resulterar i ett policyområde där de två aspekterna av lokal migrationspolitik befinner sig i disharmoni. Det är olyckligt med tanke på hur nära relaterade de är till varandra. Ges kommunerna mindre inflytande över mottagningspolitiken försvåras också deras möjlighet att underlätta immigranters integration.
Det teoretiska ramverket kan utifrån projektet förfinas på åtminstone två sätt. Den partipolitiska dimensionen av lokal migrationspolitik bör ges större uppmärksamhet. Det har sin bakgrund i den tilltagande politiseringen av frågan. Stora skillnader i synsätt partier emellan kan noteras på lokal nivå. Ett annat sätt att stärka teoretiska utgångspunkter är att ge utrymme till hur den interna organisationen av frågan hanteras inom kommunala organisationer. Det gäller relationer mellan tjänstemän och politiker såväl som konkurrens mellan olika enheter inom förvaltningen.
Avslutningsvis nås en slutsats som går bortom det specifika politikområdet. När det kommer till förhållandet mellan berörda aktörer framgår inte bara att sådana relationer är komplexa men också att de här högst föränderliga. Genomförda reformer kan påverka en sådan dynamik men kan ge utfall som skiljer sig från lagstiftarens intentioner.
Internationellt utbyte och spridning av resultaten
Projektet gav möjlighet till en gästforskarvistelse vid forskargruppen GRITIM (en tvärvetenskaplig forskningsmiljö med fokus på migrationsfrågor) vid institutionen för statsvetenskap och samhällsvetenskaper vid Universitat Pompeu Fabra i Barcelona. Vistelsen var mycket värdefull för bokens färdigställande. Jag fick möjlighet att ventilera manus vid ett seminarium vilket gav insiktsfulla synpunkter från ledande forskare inom fältet. Jag deltog också i andra aktiviteter och seminarier arrangerade av antingen GRITIM eller institutionen som visade sig vara värdefulla både för detta projekt och efterföljande forskning. Tiden i Barcelona har också inneburit ett starkare nätverk och nya viktiga kontakter som kommer kunna ligga till grund för fortsatta forskningssamarbeten. Ett konkret exempel som kan nämns har varit en personlig inbjudan till en special issue som senare resulterade i en publicerad artikel.
Boken har presenterats i såväl akademiska sammanhang (Uppsala universitet, Stockholms universitet och Linköpings universitet) samt för den intresserade allmänheten. Vad gäller det senare genomförde jag ett TV-inslag för Utbildningsradion. Ett par debattartiklar har också författats inom ämnet i medier som kommunicerar med beslutsfattare inom ämnesområdet (Dagens Samhälle och Liberal Debatt).
Arbetet med boken har också lett vidare till fortsatta studier. Tillsammans med forskare från Uppsala universitet och Linköpings universitet har jag färdigställt en vetenskaplig artikel som arbetar vidare med ett av temana från bokprojektet, nämligen kommuners agerande när det kommer till erbjudandet av bostäder för anvisade immigranter. Här framgår stora variationer som är relaterade till tidigare erfarenhet av mottagande, situationen på arbets- och bostadsmarknaden samt lokalt politiskt styre. Tillsammans med en forskare från Stockholms universitet fördjupar jag ett annat av bokens tema avseende en undersökning av hur integrerad och koordinerad styrningen av migrationspolitiken varit i Sverige. Detta manus har presenterats vid flera konferenser och är i stadiet för att skickas in till tidskrifter.
Sverige har internationellt sett beskrivits som ett intressant land när det kommer till migrationspolitik. Sverige har sedan länge varit globalt känd som ett mottagarland till vilket immigranter söker sin fristad och har efter krisen getts utökad internationell uppmärksamhet p.g.a. sitt stora mottagande av människor på flykt. Den lokala nivåns betydelse har emellertid inte studerats systematiskt med koppling till Sverige. Mot bakgrund av att det samtidigt funnits en växande trend av studier av migrationspolitik just från en lokal nivå har jag funnit det särskilt motiverat att belysa den svenska situationen genom att bidra med en internationell publicering.
Forskningsdesign och utgångspunkter
I projektets upplägg har jag använt mig av två centrala utgångspunkter.
En första tar avstamp i fördelen att simultant undersöka de två aspekterna av migrationspolitik. I forskningen är det ovanligt med integrerade undersökningar av såväl immigrationspolitik, dvs. mottagningen av immigranter och hur den är reglerad, respektive integrationspolitik, dvs. politik som syftar till att understödja immigranters etablerande i det nya samhället. Då dessa båda delar av politiken bör betraktas som högst interdependenta med varandra innebär upplägget en betydligt mer adekvat analys än vad som annars skulle vara möjlig.
En annan innebär distinktionen mellan styrning av politiken och resultat av politiken. I boken undersöks på så vis hur politik skapas och styrs genom att studera de många inblandade aktörerna och hur de samverkar. Utöver det sker också en analys av vilken politik som i slutänden levereras.
Publikationen har haft de metodologiska fördelarna att undersöka och förklara lokal politik i ett stort antal fall, Sveriges 290 kommuner, och gjort så över en lång tidsserie. I tillägg till detta har också styrning över de olika politiska nivåerna analyserats med hjälp av intervjuer av särskilt centrala informanter. När det kommer till analyser av den kommunala nivån har detta innefattat både statistiska sådana, för att bidra med generella illustrationer samt förklarande modeller, och kvalitativa analyser utifrån särskilda fallstudier. Materialet till fallstudier har byggt på intervjuer och dokumentstudier i respektive fall.
Huvudsakliga resultat
Ett antal huvudsakliga resultat presenteras i publikationen. Det noteras att styrning av migrationspolitiken i Sverige som helhet har gått mot mer av en komplex flernivåstyrning där aktörer på olika nivåer och från olika sektorer blivit alltmer inblandade. Under den analyserade tidsperioden kan det samtidigt uppmärksammas ett starkare statligt grepp men där kommuner gör vad de kan för att bibehålla eller utveckla nya initiativ för att säkerställa eget inflytande.
När det kommer till den lokala immigrationspolitiken har den varit präglad av betydande variationer kommuner emellan och där mindre kommuner med en redan besvärlig arbetsmarknad har haft ett större mottagande av immigranter. Den mer påtagliga statliga styrningen har emellertid utjämnat vissa skillnader i kommuners mottagande men på bekostnad av att kraftigt kringskära den lokala autonomin. Fallstudier fördjupar bilden och pekar på hur kommuner resonerat olika i utformningen av lokal immigrationspolitik men där lagstiftningsförändringar kommit att kringskära många av deras möjligheter.
På motsvarande sätt framkommer skillnader i hur ambitiösa landets kommuner är när det kommer till utformningen av sin lokala integrationspolitik i områden för arbetsmarknad, utbildning och bostadsfrågan. Det kan noteras att kommunerna överlag samtidigt har aktiverat sin politik inom området. Det existerar dessutom betydande skillnader hur väl individer lyckas etablera sig i landets kommuner. Fallstudierna belägger att det finns olika synsätt på immigranter vilket har återverkningar på den förda politiken.
Centrala slutsatser
Styrningen av lokal immigrations- och lokal integrationspolitik har utvecklats åt olika håll under den studerade tidsperioden. Detta resulterar i ett policyområde där de två aspekterna av lokal migrationspolitik befinner sig i disharmoni. Det är olyckligt med tanke på hur nära relaterade de är till varandra. Ges kommunerna mindre inflytande över mottagningspolitiken försvåras också deras möjlighet att underlätta immigranters integration.
Det teoretiska ramverket kan utifrån projektet förfinas på åtminstone två sätt. Den partipolitiska dimensionen av lokal migrationspolitik bör ges större uppmärksamhet. Det har sin bakgrund i den tilltagande politiseringen av frågan. Stora skillnader i synsätt partier emellan kan noteras på lokal nivå. Ett annat sätt att stärka teoretiska utgångspunkter är att ge utrymme till hur den interna organisationen av frågan hanteras inom kommunala organisationer. Det gäller relationer mellan tjänstemän och politiker såväl som konkurrens mellan olika enheter inom förvaltningen.
Avslutningsvis nås en slutsats som går bortom det specifika politikområdet. När det kommer till förhållandet mellan berörda aktörer framgår inte bara att sådana relationer är komplexa men också att de här högst föränderliga. Genomförda reformer kan påverka en sådan dynamik men kan ge utfall som skiljer sig från lagstiftarens intentioner.
Internationellt utbyte och spridning av resultaten
Projektet gav möjlighet till en gästforskarvistelse vid forskargruppen GRITIM (en tvärvetenskaplig forskningsmiljö med fokus på migrationsfrågor) vid institutionen för statsvetenskap och samhällsvetenskaper vid Universitat Pompeu Fabra i Barcelona. Vistelsen var mycket värdefull för bokens färdigställande. Jag fick möjlighet att ventilera manus vid ett seminarium vilket gav insiktsfulla synpunkter från ledande forskare inom fältet. Jag deltog också i andra aktiviteter och seminarier arrangerade av antingen GRITIM eller institutionen som visade sig vara värdefulla både för detta projekt och efterföljande forskning. Tiden i Barcelona har också inneburit ett starkare nätverk och nya viktiga kontakter som kommer kunna ligga till grund för fortsatta forskningssamarbeten. Ett konkret exempel som kan nämns har varit en personlig inbjudan till en special issue som senare resulterade i en publicerad artikel.
Boken har presenterats i såväl akademiska sammanhang (Uppsala universitet, Stockholms universitet och Linköpings universitet) samt för den intresserade allmänheten. Vad gäller det senare genomförde jag ett TV-inslag för Utbildningsradion. Ett par debattartiklar har också författats inom ämnet i medier som kommunicerar med beslutsfattare inom ämnesområdet (Dagens Samhälle och Liberal Debatt).
Arbetet med boken har också lett vidare till fortsatta studier. Tillsammans med forskare från Uppsala universitet och Linköpings universitet har jag färdigställt en vetenskaplig artikel som arbetar vidare med ett av temana från bokprojektet, nämligen kommuners agerande när det kommer till erbjudandet av bostäder för anvisade immigranter. Här framgår stora variationer som är relaterade till tidigare erfarenhet av mottagande, situationen på arbets- och bostadsmarknaden samt lokalt politiskt styre. Tillsammans med en forskare från Stockholms universitet fördjupar jag ett annat av bokens tema avseende en undersökning av hur integrerad och koordinerad styrningen av migrationspolitiken varit i Sverige. Detta manus har presenterats vid flera konferenser och är i stadiet för att skickas in till tidskrifter.