Samhällsstyrningens kvalitet, statlig intervention och demokratisk ansvarsskyldighet i Europa
Sedan millennieskifte har ledande internationella organisationer, såsom Världsbanken och FN, betonat vikten av ’samhällsstyrningens kvalitet’ (QoG) för socialt och ekonomiskt välstånd. Detta projekt analyserar flera viktiga aspekter av QoG, förstås som rättvis och opartisk tillämpning av lagar och politik med låga nivåer av korruption, och dess orsaker och konsekvenser i europeisk politik. Baserat på 12 år av mitt tidigare arbete innefattar projektet två huvuddelar: Den första delen undersöker QoGs påverkan på medborgarnas politiska preferenser. Under en tid av ökande ojämlikhet söker jag förstå hur institutioner påverkar viljan att betala skatt, efterfrågan på statlig reglering, och EU-stöd för omfördelning och bistånd både nationellt och internationellt. Jag undersöker också hur QoG påverkar stöd för auktoritära ledare och nedmontering av demokratiska institutioner. Den andra delen undersöker hur QoG skapas och upprätthålls. Jag studerar varför väljare håller vissa politiker ansvariga för korruptionsskandaler och andra inte, samt om och hur politisk jämställdhet ökar QoG. För att göra detta använder jag unik data från mina pågående projekt insamlad 2020-2021. Jag ansöker om bidrag för att syntetisera mina nuvarande forskningsagendor och därmed ge en djupare förståelse för orsaker och konsekvenser av QoG och att ha tid att skriva högkvalitativa publikationer. Jag söker även för att få möjlighet att göra detta i samarbete med världsledande forskare vid Harvard University
Slutredovisning
Samhällsstyrningens kvalitet, statlig intervention och demokratiskt ansvarstagande
Mitt forskningsprojekt, Samhällsstyrningens kvalitet, statlig intervention och demokratiskt ansvarstagande i Europa – undersöker hur vi bättre kan främja kvalitetsinstitutioner som skapar social sammanhållning och legitimt styre i demokratiska länder. Det senaste åren har präglats av flera kriser och turbulens i Europa, från finanskrisen till framväxten av auktoritär populism och Brexit. Efter dessa händelser blir det allt tydligare att mycket av missnöjet och misstroendet bland europeiska medborgare är direkt relaterat till korruption och intuitioner av dålig kvalitet. Projektet under sabbatsperioden vid Minda de Gunzburg Center for European Studies vid Harvard University har resulterat i flera peer-reviewed publikationer, working papers och konferenspresentationer och seminarier Forskning visar att regeringar med hög" Samhällsstyrningens kvalitet" (QoG) levererar viktiga kollektiva/allmänna nyttigheter och underlättar processer som främjar ekonomisk tillväxt, bättre hälsoresultat och social utveckling i stort sett. Omvänt har forskare inom utvecklingsekonomi, komparativ politik och offentlig förvaltning hittat robusta bevis för att regeringar med låg QoG – dvs. de med dysfunktionella och korrupta offentliga organisationer – lider av en lång rad ekonomiska och sociala problem. Till exempel har studier visat att länder med låg QoG uthärdar lägre nivåer av ekonomisk utveckling, högre inkomstskillnader och sämre miljöresultat och sämre valansvar som svar på politisk korruption. Dessutom har dess medborgare sämre hälsa, färre kvinnor i politiken och lägre nivåer av lycka och subjektivt välbefinnande. Även om forskningen om institutionell kvalitet utan tvekan har vuxit under de senaste åren, finns det fortfarande flera luckor som detta projekt har försökt åtgärda.
För det första försöker projektet att bättre förstå konsekvenserna som korruption och dåligt styre har på medborgarnas preferenser för anti-etablissemanget, högerpopulistiska partier och för demokratiskt ansvar generellt sett. I en publikation visade vi nämligen i det franska presidentvalet att den största förutsägelsen för stödet för den högerextrema kandidaten var där uppfattningarna om korruption ökade från föregående val till det nuvarande. Två, i andra studier visade vi att förtroende för institutioner var nyckeln till att förstå europeiska medborgares stöd och solidaritet för de mest drabbade områdena i Covid-19-pandemin. Dessutom har QoG visat sig vara en betydande prediktor för högre identifikation med Europa bland människor som bor nära nationella gränser.
För det andra undersöker jag flera kanaler för orsaker till QoG, nämligen genom demokratiska val och olika former av representation. För att förbättra QoG krävs att man bekämpar politisk korruption, genom att väljare göra sig av med folkvalda makthavare som missbrukar sin makt (e.g. "throw out the rascals") eller genom att uppmuntra politiker att ändra beteende. På denna punkt testade vi väljarnas svar på korruption i en EU-27 undersökning. I synnerhet, tillsammans med mina medförfattare, har vi lagt in en hypotetisk vinjett i stort EU-undersökningen som randomiserar politisk korruption och andra kandidat egenskaper för att testa vilken kandidat väljare tycker vore bäst att bekämpa korruption. Eftersom vi är mest intresserade av att lösa de villkor som gör ansvarsskyldighet inför politisk korruption mest sannolikt, kommer denna del av projektet att försöka klargöra vem och var människor är villiga att byta parti när deras egna har varit inblandade i politisk korruption. För att gå mer på djupet i denna fråga genomförde vi en enskild studie i Rumänien, som anses vara en av de mest korrupta i EU. Med data från deras officiella anti-korruptionsbyrå (DNA) och ett original online undersökning under det senaste kommunalvalet undersökte vi kopplingen mellan åtal mot sittande borgmästare och väljarsvar på detta med hjälp av verkliga valdata i väljarsvar på borgmästaranklagelser om korruption anklagar korruption i senaste kommunalvalet. Vi fann att medan väljare är starkt emot korruption i det abstrakta via hypotetiska frågor, så påverkade inte kunskapen om korruption deras röst i själva valet. Vi förklarar detta genom att utveckla en ny teori om kollektivt agerande (’collective action’) inför korruption – att väljarna inte tror att andra väljare tillräckligt kommer att resa sig upp och " throw out the rascals ". Med hjälp av ett undersökningsexperiment visar vi att när väljarna får information om andras avsikter, så var de mindre angelägna om att avstå från att rösta och faktiskt röstade på alternativ till de åtalade borgmästarna till en högre grad. Slutligen, i en studie om effekterna av partiprimärval i spanska subnationella val, fann vi att när partier bytte från inga primärval till primärval i sitt kandidaturval ökade uppfattningen om korruption bland deras väljare, vilket tyder på att konkurrensen mellan partierna kan öka anklagelser om politisk korruption i vissa sammanhang.
För det tredje undersöker jag tillsammans med flera medförfattare hur större kvinnlig representation påverkar QoG. Dessutom, medan litteraturen om detta ämne har visat på ett konsekvent empiriskt samband mellan större kvinnlig representation och korruption, har bevisen nästan uteslutande varit korrelationella. Därför försöker projektet förstå om det faktiskt finns ett orsakssamband, och i så fall håller det över tid? I flera olika publikationer om detta ämne fann vi att där andelen kvinnliga politiker ökade från ett val till nästa i europeiska regioner att medborgarna upplevde lägre andelar av småkorruption inom offentliga tjänster som hälsovård och utbildning. Dessutom fann vi i en studie om kvinnlig representation i sydafrikanska kommuner att andelen röstköp i lokala val är lägre där kvinnlig representation är högre. Slutligen, så fann vi att kvinnliga borgmästare i 3 länder (Spanien, Italien och Frankrike) visar lägre risker för stor korruption när de vann val med små marginaler jämföra med kommuner som styrs av manliga borgmästare.
Mitt forskningsprojekt, Samhällsstyrningens kvalitet, statlig intervention och demokratiskt ansvarstagande i Europa – undersöker hur vi bättre kan främja kvalitetsinstitutioner som skapar social sammanhållning och legitimt styre i demokratiska länder. Det senaste åren har präglats av flera kriser och turbulens i Europa, från finanskrisen till framväxten av auktoritär populism och Brexit. Efter dessa händelser blir det allt tydligare att mycket av missnöjet och misstroendet bland europeiska medborgare är direkt relaterat till korruption och intuitioner av dålig kvalitet. Projektet under sabbatsperioden vid Minda de Gunzburg Center for European Studies vid Harvard University har resulterat i flera peer-reviewed publikationer, working papers och konferenspresentationer och seminarier Forskning visar att regeringar med hög" Samhällsstyrningens kvalitet" (QoG) levererar viktiga kollektiva/allmänna nyttigheter och underlättar processer som främjar ekonomisk tillväxt, bättre hälsoresultat och social utveckling i stort sett. Omvänt har forskare inom utvecklingsekonomi, komparativ politik och offentlig förvaltning hittat robusta bevis för att regeringar med låg QoG – dvs. de med dysfunktionella och korrupta offentliga organisationer – lider av en lång rad ekonomiska och sociala problem. Till exempel har studier visat att länder med låg QoG uthärdar lägre nivåer av ekonomisk utveckling, högre inkomstskillnader och sämre miljöresultat och sämre valansvar som svar på politisk korruption. Dessutom har dess medborgare sämre hälsa, färre kvinnor i politiken och lägre nivåer av lycka och subjektivt välbefinnande. Även om forskningen om institutionell kvalitet utan tvekan har vuxit under de senaste åren, finns det fortfarande flera luckor som detta projekt har försökt åtgärda.
För det första försöker projektet att bättre förstå konsekvenserna som korruption och dåligt styre har på medborgarnas preferenser för anti-etablissemanget, högerpopulistiska partier och för demokratiskt ansvar generellt sett. I en publikation visade vi nämligen i det franska presidentvalet att den största förutsägelsen för stödet för den högerextrema kandidaten var där uppfattningarna om korruption ökade från föregående val till det nuvarande. Två, i andra studier visade vi att förtroende för institutioner var nyckeln till att förstå europeiska medborgares stöd och solidaritet för de mest drabbade områdena i Covid-19-pandemin. Dessutom har QoG visat sig vara en betydande prediktor för högre identifikation med Europa bland människor som bor nära nationella gränser.
För det andra undersöker jag flera kanaler för orsaker till QoG, nämligen genom demokratiska val och olika former av representation. För att förbättra QoG krävs att man bekämpar politisk korruption, genom att väljare göra sig av med folkvalda makthavare som missbrukar sin makt (e.g. "throw out the rascals") eller genom att uppmuntra politiker att ändra beteende. På denna punkt testade vi väljarnas svar på korruption i en EU-27 undersökning. I synnerhet, tillsammans med mina medförfattare, har vi lagt in en hypotetisk vinjett i stort EU-undersökningen som randomiserar politisk korruption och andra kandidat egenskaper för att testa vilken kandidat väljare tycker vore bäst att bekämpa korruption. Eftersom vi är mest intresserade av att lösa de villkor som gör ansvarsskyldighet inför politisk korruption mest sannolikt, kommer denna del av projektet att försöka klargöra vem och var människor är villiga att byta parti när deras egna har varit inblandade i politisk korruption. För att gå mer på djupet i denna fråga genomförde vi en enskild studie i Rumänien, som anses vara en av de mest korrupta i EU. Med data från deras officiella anti-korruptionsbyrå (DNA) och ett original online undersökning under det senaste kommunalvalet undersökte vi kopplingen mellan åtal mot sittande borgmästare och väljarsvar på detta med hjälp av verkliga valdata i väljarsvar på borgmästaranklagelser om korruption anklagar korruption i senaste kommunalvalet. Vi fann att medan väljare är starkt emot korruption i det abstrakta via hypotetiska frågor, så påverkade inte kunskapen om korruption deras röst i själva valet. Vi förklarar detta genom att utveckla en ny teori om kollektivt agerande (’collective action’) inför korruption – att väljarna inte tror att andra väljare tillräckligt kommer att resa sig upp och " throw out the rascals ". Med hjälp av ett undersökningsexperiment visar vi att när väljarna får information om andras avsikter, så var de mindre angelägna om att avstå från att rösta och faktiskt röstade på alternativ till de åtalade borgmästarna till en högre grad. Slutligen, i en studie om effekterna av partiprimärval i spanska subnationella val, fann vi att när partier bytte från inga primärval till primärval i sitt kandidaturval ökade uppfattningen om korruption bland deras väljare, vilket tyder på att konkurrensen mellan partierna kan öka anklagelser om politisk korruption i vissa sammanhang.
För det tredje undersöker jag tillsammans med flera medförfattare hur större kvinnlig representation påverkar QoG. Dessutom, medan litteraturen om detta ämne har visat på ett konsekvent empiriskt samband mellan större kvinnlig representation och korruption, har bevisen nästan uteslutande varit korrelationella. Därför försöker projektet förstå om det faktiskt finns ett orsakssamband, och i så fall håller det över tid? I flera olika publikationer om detta ämne fann vi att där andelen kvinnliga politiker ökade från ett val till nästa i europeiska regioner att medborgarna upplevde lägre andelar av småkorruption inom offentliga tjänster som hälsovård och utbildning. Dessutom fann vi i en studie om kvinnlig representation i sydafrikanska kommuner att andelen röstköp i lokala val är lägre där kvinnlig representation är högre. Slutligen, så fann vi att kvinnliga borgmästare i 3 länder (Spanien, Italien och Frankrike) visar lägre risker för stor korruption när de vann val med små marginaler jämföra med kommuner som styrs av manliga borgmästare.