Skolmiljöns roll för ungdomars radikala politiska aktivism.
Politisk radikalism är bland de högst prioriterade säkerhetsutmaningarna för Sverige såväl som för EU och FN. Det är också en social utmaning för multikulturella samhällen i och med att radikalism skadar social sammanhållning, förtroende och främjar fördomar. Möjligheterna att förebygga och begränsa radikalism förutsätter kunskap om orsakerna till varför individer söker sig till sådana miljöer. Trots att forskning visar att radikala aktivister är unga så finns det fortfarande stora luckor i våran förståelse av varför vissa ungdomar, och inte andra, blir radikaliserade. Detta projekt söker att öka vår förståelse av mekanismerna bakom ungdomars radikala politiska aktivism och hur de kan utmanas. Projektet kommer att undersöka utvecklingen av ungdomars aktivism och skolmiljöns roll. Skolmiljön är en av de viktigaste arenorna för ungdomars radikalisering. Projektet kommer besvara tre frågor: (1) när löper ungdomar mest risk för radikal politisk aktivism, (2) vilka faktorer i skolmiljön underlättar och utmanar ungdomars radikala politiska aktivism, och (3) vilka ungdomar är mest utsatta för radikalisering. Detta projekt kommer kunna ge råd till skol-baserade preventionsprogram mot radikalisering. Med fokus på ungdomars radikalism kommer detta projektet bidra till att göra morgondagens samhälle mer inkluderande och hållbart.
Slutredovisning
Projektets syfte och genomförande
Politisk radikalism är bland de högst prioriterade säkerhetsutmaningarna för Sverige såväl som för EU och FN. Det är också en social utmaning för multikulturella samhällen i och med att radikalism skadar social sammanhållning, förtroende och främjar fördomar. Möjligheterna att förebygga och begränsa radikalism förutsätter kunskap om orsakerna till att individer söker sig till sådana miljöer. Trots att forskning visar att radikala aktivister är unga så finns det fortfarande stora luckor i vår förståelse för varför vissa ungdomar, och inte andra, blir radikaliserade. Projektet sökte att öka vår förståelse för mekanismerna bakom ungdomars radikala politiska aktivism och hur de kan utmanas.
Projektet undersökte utvecklingen av politisk aktivism och skolmiljöns roll med hjälp av longitudinella data på svenska ungdomar. Projektet besvarade tre frågor: (1) när löper ungdomar mest risk för radikal politisk aktivism, (2) vilka faktorer i skolmiljön underlättar och utmanar ungdomars radikala politiska aktivism, och (3) vilka ungdomar är mest utsatta för radikalisering. De tre forskningsfrågorna har besvarats med hjälp av det teoretiska ramverket Significance Quest Theory (SQT; Kruglanski et al., 2013), mätningar av faktiska radikala politiska beteenden och trakasserier från skolkamrater, samt longitudinella analyser.
Projektet har genomförts som planerat, och i enlighet med syftet i ansökan. Projektet har visat att yngre ungdomar, ungdomar som trakasseras av sina kamrater i skolan samt killar är de som löper störst risk att radikaliseras. Stödjande relationer med lärare och föräldrar kan delvist kompensera för de negativa effekterna av trakasserier och därmed minska risken för radikalisering. Projektet har också visat att öppet och inkluderande klimat som stimulerar diskussioner om politiska och samhälleliga frågor i skolan stimulerar ungdomars politiska engagemang och positiva attityder till mångfald. Projektet har ytterligare visat att stora politiska händelser som nationella val stimulerar ungdomars politiska engagemang. Projektet ger ett viktigt bidrag till studien av politisk aktivism genom att öka vår förståelse för radikaliseringsprocessen under tonåren samt de psykologiska, skol, och samhällsfaktorer som bidrar till politisk aktivism.
Projektets viktigaste resultat och slutsatser.
1.Projektet visar att yngre ungdomar har högre nivå av radikal aktivism än äldre ungdomar. Detta tyder på att yngre ungdomar kan vara särskilt lätta mål för radikal mobilisering på grund av deras redan förhöjda allmänna benägenhet för avvikande handlingar.
2.Projektet visar att trakasserade ungdomar har högre nivå av radikal aktivism under hela tonåren jämfört med deras mindre trakasserade kamrater.
3.Projektet visar att ungdomar som upplever sina lärare eller föräldrar som mer stödjande drabbas mindre av trakasserier i skolan och engagerar sig mindre i radikalism än ungdomar med mindre stödjande lärare eller föräldrar.
4.Projektet visar att effekterna av trakasserier är mer uttalade för pojkar än för flickor. Inga skillnader i effekterna av trakasserier finns mellan ungdomar med invandrarbakgrund jämfört med svenska ungdomar.
5.Projektet visar att politiska diskussioner i skolan samt öppet och inkluderade klassrumsklimat stimulerar ungdomars politiska engagemang och positiva attityder till mångfald.
6.Projektet visar att stora politiska händelser som nationella val stimulerar ungdomars politiska engagemang.
Sammanfattningsvis, projektet visar att ungdomar som är trakasserade i skolan är mer benägna att engagera sig i radikal politisk aktivism. Resultaten stöder Significance Quest Theory som föreslår att politisk radikalism kan vara ett resultat av en låg känsla av personlig betydelse, vilket är en följd av trakasserier. De stöder också uppfattningen att tonåren är viktiga för studien av politisk radikalism.
Projektet visar också att erfarenheter i skolan, såsom öppet och inkluderande klimat som stimulerar diskussioner om politiska och samhälleliga frågor, stimulerar ungdomars politiska engagemang och positiva attityder mot mångfald. Resultaten stöder idéer om deliberativ demokrati som föreslår att är diskussionerna är viktiga för tolerans. De stöder också idéer om samarbete som ett viktigt verktyg för tolerans.
Resultaten är viktiga för tillämpad forskning om antiradikaliseringsprogram (Beelmann, 2021) och förebyggande insatser i skolor. Resultaten tyder på att program mot trakasserier i skolan kan motverka ungdomsradikalisering. De tyder också på att lärare och föräldrar kan delvist kompensera för de negativa effekterna av trakasserier genom att stödja ungdomarna psykologiskt och emotionellt. Resultaten visar också vikten av ett öppet och inkluderande klimat som stimulerar diskussioner om politiska och samhälleliga frågor för ungdomars engagemang och tolerans.
Ytterligare visar projektet att stora politiska händelser som nationella val aktiverar ungdomars politiska engagemang. Resultaten stöder idén om det socialiserande värdet av valdeltagande och av tonåren som en lämplig tid att nå unga väljare under politiserade perioder. Projektet ger ett viktigt bidrag till studien av radikalisering genom att öka vår förståelse för radikaliseringsprocessen under tonåren samt de psykologiska, skol och samhällsfaktorer som bidrar till politisk aktivism.
Spridning av forskningsresultat.
Resultaten från projektet har spridits genom publikationer i vetenskapliga tidskrifter (lista nedan) samt deltagande i internationella konferenser och gästföreläsningar: 43rd Annual Meeting of International Society of Political Psychology, Virtual, 2020; 26th Workshop on Aggression with the special topic The Nature and Prevention of Political Violence, Friedrich-Schiller-University Jena, 2022; Special topic meeting of the Society for Research in Child Development, Rio Grande, 2022; 26th Biennial Meeting of International Society for Behavioral Development, Rhodes, 2022; Gästföreläsning vid Center for Research on Prejudice, Warsaw University, 2021; Gästföreläsning vid Department of Developmental Psychology, Leibnitz University Hannover, 2022; Gästföreläsning vid Department of Psychology, Gdansk University, 2024.
Publikationer.
Miklikowska, M., Jasko, K. & Kudrnac, A. (2022). The making of a radical: The role of peer harassment in youth political radicalism. Personality and Social Psychology Bulletin. doi:10.1177/01461672211070420
Miklikowska, M., Rekker R., & Kudrnac, A. (2022). A little more conversation, a little less prejudice: The role of classroom political discussions for youth attitudes toward immigrants. Political Communication. doi:10.1080/10584609.2022.2032502
Eckstein K., Miklikowska, M., Serek, J., Noack, P., & Koerner, A. (2024). Activating effects of elections: Changes in young voters’ political engagement over the course of an election year. Frontiers in Political Science. doi:10.3389/fpos.2024.1302686
Eckstein, K., Miklikowska, M. & Noack, P. (2021). School matters: The effects of school experiences on youth’s attitudes toward immigrants. Journal of Youth and Adolescence. doi:10.1007/s10964-021-01497-x
Miklikowska, M., Eckstein, K., & Matera, J. (2021). All together now: Cooperative classroom climate and the development of youth attitudes toward immigrants. New Directions for Child and Adolescent Development. doi:10.1002/cad.20414
Hannuksela V., Söderlund, P. & Miklikowska, M. (in review). Political interest, political ideology, and attitudes toward immigration.
Miklikowska M. & Besta T. (in preparation). The role of personality and social norms for youth’s political radicalism.
Politisk radikalism är bland de högst prioriterade säkerhetsutmaningarna för Sverige såväl som för EU och FN. Det är också en social utmaning för multikulturella samhällen i och med att radikalism skadar social sammanhållning, förtroende och främjar fördomar. Möjligheterna att förebygga och begränsa radikalism förutsätter kunskap om orsakerna till att individer söker sig till sådana miljöer. Trots att forskning visar att radikala aktivister är unga så finns det fortfarande stora luckor i vår förståelse för varför vissa ungdomar, och inte andra, blir radikaliserade. Projektet sökte att öka vår förståelse för mekanismerna bakom ungdomars radikala politiska aktivism och hur de kan utmanas.
Projektet undersökte utvecklingen av politisk aktivism och skolmiljöns roll med hjälp av longitudinella data på svenska ungdomar. Projektet besvarade tre frågor: (1) när löper ungdomar mest risk för radikal politisk aktivism, (2) vilka faktorer i skolmiljön underlättar och utmanar ungdomars radikala politiska aktivism, och (3) vilka ungdomar är mest utsatta för radikalisering. De tre forskningsfrågorna har besvarats med hjälp av det teoretiska ramverket Significance Quest Theory (SQT; Kruglanski et al., 2013), mätningar av faktiska radikala politiska beteenden och trakasserier från skolkamrater, samt longitudinella analyser.
Projektet har genomförts som planerat, och i enlighet med syftet i ansökan. Projektet har visat att yngre ungdomar, ungdomar som trakasseras av sina kamrater i skolan samt killar är de som löper störst risk att radikaliseras. Stödjande relationer med lärare och föräldrar kan delvist kompensera för de negativa effekterna av trakasserier och därmed minska risken för radikalisering. Projektet har också visat att öppet och inkluderande klimat som stimulerar diskussioner om politiska och samhälleliga frågor i skolan stimulerar ungdomars politiska engagemang och positiva attityder till mångfald. Projektet har ytterligare visat att stora politiska händelser som nationella val stimulerar ungdomars politiska engagemang. Projektet ger ett viktigt bidrag till studien av politisk aktivism genom att öka vår förståelse för radikaliseringsprocessen under tonåren samt de psykologiska, skol, och samhällsfaktorer som bidrar till politisk aktivism.
Projektets viktigaste resultat och slutsatser.
1.Projektet visar att yngre ungdomar har högre nivå av radikal aktivism än äldre ungdomar. Detta tyder på att yngre ungdomar kan vara särskilt lätta mål för radikal mobilisering på grund av deras redan förhöjda allmänna benägenhet för avvikande handlingar.
2.Projektet visar att trakasserade ungdomar har högre nivå av radikal aktivism under hela tonåren jämfört med deras mindre trakasserade kamrater.
3.Projektet visar att ungdomar som upplever sina lärare eller föräldrar som mer stödjande drabbas mindre av trakasserier i skolan och engagerar sig mindre i radikalism än ungdomar med mindre stödjande lärare eller föräldrar.
4.Projektet visar att effekterna av trakasserier är mer uttalade för pojkar än för flickor. Inga skillnader i effekterna av trakasserier finns mellan ungdomar med invandrarbakgrund jämfört med svenska ungdomar.
5.Projektet visar att politiska diskussioner i skolan samt öppet och inkluderade klassrumsklimat stimulerar ungdomars politiska engagemang och positiva attityder till mångfald.
6.Projektet visar att stora politiska händelser som nationella val stimulerar ungdomars politiska engagemang.
Sammanfattningsvis, projektet visar att ungdomar som är trakasserade i skolan är mer benägna att engagera sig i radikal politisk aktivism. Resultaten stöder Significance Quest Theory som föreslår att politisk radikalism kan vara ett resultat av en låg känsla av personlig betydelse, vilket är en följd av trakasserier. De stöder också uppfattningen att tonåren är viktiga för studien av politisk radikalism.
Projektet visar också att erfarenheter i skolan, såsom öppet och inkluderande klimat som stimulerar diskussioner om politiska och samhälleliga frågor, stimulerar ungdomars politiska engagemang och positiva attityder mot mångfald. Resultaten stöder idéer om deliberativ demokrati som föreslår att är diskussionerna är viktiga för tolerans. De stöder också idéer om samarbete som ett viktigt verktyg för tolerans.
Resultaten är viktiga för tillämpad forskning om antiradikaliseringsprogram (Beelmann, 2021) och förebyggande insatser i skolor. Resultaten tyder på att program mot trakasserier i skolan kan motverka ungdomsradikalisering. De tyder också på att lärare och föräldrar kan delvist kompensera för de negativa effekterna av trakasserier genom att stödja ungdomarna psykologiskt och emotionellt. Resultaten visar också vikten av ett öppet och inkluderande klimat som stimulerar diskussioner om politiska och samhälleliga frågor för ungdomars engagemang och tolerans.
Ytterligare visar projektet att stora politiska händelser som nationella val aktiverar ungdomars politiska engagemang. Resultaten stöder idén om det socialiserande värdet av valdeltagande och av tonåren som en lämplig tid att nå unga väljare under politiserade perioder. Projektet ger ett viktigt bidrag till studien av radikalisering genom att öka vår förståelse för radikaliseringsprocessen under tonåren samt de psykologiska, skol och samhällsfaktorer som bidrar till politisk aktivism.
Spridning av forskningsresultat.
Resultaten från projektet har spridits genom publikationer i vetenskapliga tidskrifter (lista nedan) samt deltagande i internationella konferenser och gästföreläsningar: 43rd Annual Meeting of International Society of Political Psychology, Virtual, 2020; 26th Workshop on Aggression with the special topic The Nature and Prevention of Political Violence, Friedrich-Schiller-University Jena, 2022; Special topic meeting of the Society for Research in Child Development, Rio Grande, 2022; 26th Biennial Meeting of International Society for Behavioral Development, Rhodes, 2022; Gästföreläsning vid Center for Research on Prejudice, Warsaw University, 2021; Gästföreläsning vid Department of Developmental Psychology, Leibnitz University Hannover, 2022; Gästföreläsning vid Department of Psychology, Gdansk University, 2024.
Publikationer.
Miklikowska, M., Jasko, K. & Kudrnac, A. (2022). The making of a radical: The role of peer harassment in youth political radicalism. Personality and Social Psychology Bulletin. doi:10.1177/01461672211070420
Miklikowska, M., Rekker R., & Kudrnac, A. (2022). A little more conversation, a little less prejudice: The role of classroom political discussions for youth attitudes toward immigrants. Political Communication. doi:10.1080/10584609.2022.2032502
Eckstein K., Miklikowska, M., Serek, J., Noack, P., & Koerner, A. (2024). Activating effects of elections: Changes in young voters’ political engagement over the course of an election year. Frontiers in Political Science. doi:10.3389/fpos.2024.1302686
Eckstein, K., Miklikowska, M. & Noack, P. (2021). School matters: The effects of school experiences on youth’s attitudes toward immigrants. Journal of Youth and Adolescence. doi:10.1007/s10964-021-01497-x
Miklikowska, M., Eckstein, K., & Matera, J. (2021). All together now: Cooperative classroom climate and the development of youth attitudes toward immigrants. New Directions for Child and Adolescent Development. doi:10.1002/cad.20414
Hannuksela V., Söderlund, P. & Miklikowska, M. (in review). Political interest, political ideology, and attitudes toward immigration.
Miklikowska M. & Besta T. (in preparation). The role of personality and social norms for youth’s political radicalism.