Socioekonomisk kultur och kris i Europa
Det här forskningsprojektet för fram en nydanande förklaring av sprickan mellan EU:s norra och södra medlemsländer när det kommer till ekonomisk styrning. Argumentet är att skiljelinjen mellan ekonomierna i norr och söder som kommit fram i nyliga kriser, såsom eurokrisen och coronakrisen, härrör från förekomsten av olika socioekonomiska teorier i olika delar av Europa. Projektet kontrasterar den vanliga uppfattningen om ekonomisk teori som värdefri genom att visa hur ekonomiska teorier i Europa är historiskt förankrade i socioekonomisk etik från de olika grenarna av kristendomen. Ekonomisk teori i norra Europa är grundad i protestantisk etik. Idéerna som formar ekonomisk styrning i Sydeuropa bygger på katolskt och ortodoxt socialt tänkande. De olika teoriernas etiska föreskrifter och antaganden om den mänskliga naturen strider mot varandra och försvårar lösningar av krissituationer. Kulturförankrad etik förkroppsligad i ekonomiska teorier används av politiska beslutsfattare för att rättfärdiga faktisk politik gentemot väljarna. Sambandet mellan ekonomisk teori och religiös etik hjälper exempelvis till att förklara uppträdandet av fenomen såsom ”de sparsamma fyra” (”the frugal four”) under coronakrisen eller narrativet om eurokrisen som en strid mellan de nordliga helgonen och de sydliga syndarna.
Slutredovisning
Detta sabbatsprojekt främjade en ny förklaring av klyftan mellan nordliga och södra medlemsländer i Europeiska unionen om ekonomisk styrning. Projektet hävdar att de splittringar som dyker upp i krissituationer som euroområdet eller covid-19-krisen har sina rötter i olika ekonomiska teorier som är historiskt förankrade i den ekonomiska etiken i de olika grenarna av kristendomen. Ekonomisk teori som är förhärskande i norra Europa har sin grund i protestantisk etik. De idéer som fungerar som en plan för de politiska ekonomierna i Sydeuropa bygger på katolskt och ortodoxt samhällstänkande. De antaganden om den mänskliga naturen som grundar dessa ekonomiska teorier står i strid med varandra. Genom att närma sig ekonomisk teoris kulturella inbäddning genererar projektet nya insikter om hur ekonomiska idéer legitimeras genom att använda etik som är kulturellt förankrad. För detta ändamål utvecklar projektet det neo-weberianska ramverket för kulturell politisk ekonomi. Genom att skära ut den etik som förkroppsligas i ekonomisk teori och visa deras koppling till specifik kulturell bakgrund, blir fenomen som koalitionen av de så kallade "sparliga fyra" under covid-19-krisen mer begripliga. Det hjälper också till att förstå framställningen av gäldenärsländer under krisen i euroområdet som PIIGS och stiliseringen av krisen i euroområdet som en "moralisk berättelse" om nordliga heliga och sydliga syndare.
Det viktigaste resultatet var färdigställandet av ett bokmanuskript som skulle publiceras av en stor anglosaxisk universitetspress. Boken är färdig och manuskriptet är just nu under granskning. Det har också publicerats två artiklar under den tiden. En i Socio Economic Review kallade "Ordoliberalismens uppgång och fall" . Den andra var ett samarbete med C. Welzel och P. Akaliyski ”A community of shared values? Dimensioner och dynamik för kulturell integration i Europeiska unionen” i Journal of European Integration. Projektet har även presenterats tre gånger på European University Institute i olika presentationsforum och efter hemkomsten från Florens har det presenterats här i Stockholm på Institutet för framtidsstudier.
Att undersöka hur den kulturella inbäddningen av ekonomiska teorier formar krishantering bryter ny mark i den politiska ekonomin. Inflytelserika etablerade förklaringar hävdar att ekonomiska splittringar i Europa återspeglar en klyfta mellan ekonomier som drivs av export och av intern efterfrågan, mellan samordnade och okoordinerade löneförhandlingar, eller mellan borgenärer och gäldenärer. Genom att fokusera på den kulturella förankringen av ekonomiska idéer, ansluter projektet till den framväxande litteraturen om ideologins inverkan på europeisk ekonomisk integration. Medan det har skrivits mycket om ekonomiska idéers inflytande på eliter och politik, vet vi lite om hur dessa idéer tas emot i den bredare allmänheten. Projektet genererar nya insikter om hur ekonomiska idéer legitimeras genom hänvisning till etik som är kulturellt förankrad. För detta ändamål utvecklar och använder projektet det neo-weberiska ramverket för kulturell politisk ekonomi empiriskt.Genom att skära ut den historiskt härledda etiken som förkroppsligas i ekonomisk teori, blir fenomen som koalitionen av de så kallade "sparliga fyra" under covid-19-krisen mer begripliga. Det belyser också varför krisen i euroområdet blev en "moralisk berättelse" om "Northern Saints" och "Southern Sinners", som framställer gäldenärsländer som "PIIGS".
Av särskild betydelse för projektet är ordoliberalism, en tysk form av nyliberalism som utvecklades på 1930-talet som svar på Weimar-krisen och som blev en plan för den tyska återuppbyggnaden efter andra världskriget. Ordoliberalismen anses vara den mest inflytelserika ekonomiska teorin under den tyska efterkrigstiden. Ideologin formade också bildandet av den inre europeiska marknaden och euron. Ordoliberala tänkare av den första generationen var alla starkt troende protestanter och såg sin trosbekännelse som en grundläggande byggsten för teoretisering. Denna ordoliberala etik spelade, som jag har visat i ett antal publikationer, en nyckelroll i den tyska och europeiska diskursen och politiken under euroområdets kris och krockade med de etiska föreskrifterna från sydeuropeiska medlemsländer.
Min forskning talar starkt för att komplettera de rådande institutionella och intressebaserade förklaringssätten till sammandrabbningar inom europeisk ekonomisk styrning med ett idérikt tillvägagångssätt som tar historiskt utvecklande kulturella skillnader mellan europeiska nationer på allvar.
Boken rekonstruerar i detalj de historiska kopplingarna mellan ekonomisk teori och religion. Den kommer att spåra hur den etik som förkroppsligas i ekonomisk teori överlevde fram till idag, samt hur dessa teorier påverkade och kom att krocka i olika skeden av den europeiska integrationen. Metoderna som används är inspirerade av det senaste inom politisk teori (ideologiernas morfologi), politisk sociologi (nätverksanalys) och historisk sociologi (arkivarbete och muntliga ansatser). Det empiriska materialet har samlats in genom omfattande arkivarbete i Tyskland och Italien och genom över fyrtio djupintervjuer med centrala ekonomiska tänkare, byråkrater och politiker mellan 2016 och 2018.
Det viktigaste resultatet var färdigställandet av ett bokmanuskript som skulle publiceras av en stor anglosaxisk universitetspress. Boken är färdig och manuskriptet är just nu under granskning. Det har också publicerats två artiklar under den tiden. En i Socio Economic Review kallade "Ordoliberalismens uppgång och fall" . Den andra var ett samarbete med C. Welzel och P. Akaliyski ”A community of shared values? Dimensioner och dynamik för kulturell integration i Europeiska unionen” i Journal of European Integration. Projektet har även presenterats tre gånger på European University Institute i olika presentationsforum och efter hemkomsten från Florens har det presenterats här i Stockholm på Institutet för framtidsstudier.
Att undersöka hur den kulturella inbäddningen av ekonomiska teorier formar krishantering bryter ny mark i den politiska ekonomin. Inflytelserika etablerade förklaringar hävdar att ekonomiska splittringar i Europa återspeglar en klyfta mellan ekonomier som drivs av export och av intern efterfrågan, mellan samordnade och okoordinerade löneförhandlingar, eller mellan borgenärer och gäldenärer. Genom att fokusera på den kulturella förankringen av ekonomiska idéer, ansluter projektet till den framväxande litteraturen om ideologins inverkan på europeisk ekonomisk integration. Medan det har skrivits mycket om ekonomiska idéers inflytande på eliter och politik, vet vi lite om hur dessa idéer tas emot i den bredare allmänheten. Projektet genererar nya insikter om hur ekonomiska idéer legitimeras genom hänvisning till etik som är kulturellt förankrad. För detta ändamål utvecklar och använder projektet det neo-weberiska ramverket för kulturell politisk ekonomi empiriskt.Genom att skära ut den historiskt härledda etiken som förkroppsligas i ekonomisk teori, blir fenomen som koalitionen av de så kallade "sparliga fyra" under covid-19-krisen mer begripliga. Det belyser också varför krisen i euroområdet blev en "moralisk berättelse" om "Northern Saints" och "Southern Sinners", som framställer gäldenärsländer som "PIIGS".
Av särskild betydelse för projektet är ordoliberalism, en tysk form av nyliberalism som utvecklades på 1930-talet som svar på Weimar-krisen och som blev en plan för den tyska återuppbyggnaden efter andra världskriget. Ordoliberalismen anses vara den mest inflytelserika ekonomiska teorin under den tyska efterkrigstiden. Ideologin formade också bildandet av den inre europeiska marknaden och euron. Ordoliberala tänkare av den första generationen var alla starkt troende protestanter och såg sin trosbekännelse som en grundläggande byggsten för teoretisering. Denna ordoliberala etik spelade, som jag har visat i ett antal publikationer, en nyckelroll i den tyska och europeiska diskursen och politiken under euroområdets kris och krockade med de etiska föreskrifterna från sydeuropeiska medlemsländer.
Min forskning talar starkt för att komplettera de rådande institutionella och intressebaserade förklaringssätten till sammandrabbningar inom europeisk ekonomisk styrning med ett idérikt tillvägagångssätt som tar historiskt utvecklande kulturella skillnader mellan europeiska nationer på allvar.
Boken rekonstruerar i detalj de historiska kopplingarna mellan ekonomisk teori och religion. Den kommer att spåra hur den etik som förkroppsligas i ekonomisk teori överlevde fram till idag, samt hur dessa teorier påverkade och kom att krocka i olika skeden av den europeiska integrationen. Metoderna som används är inspirerade av det senaste inom politisk teori (ideologiernas morfologi), politisk sociologi (nätverksanalys) och historisk sociologi (arkivarbete och muntliga ansatser). Det empiriska materialet har samlats in genom omfattande arkivarbete i Tyskland och Italien och genom över fyrtio djupintervjuer med centrala ekonomiska tänkare, byråkrater och politiker mellan 2016 och 2018.