Den personliga världsåskådningens psykologi
En persons världsåskådning består av dennes mest grundläggande värderingar, antaganden och berättelser om världen. Denna världsåskådning är en mycket viktig aspekt av vem individen är som person. Ändå har dess roll länge varit försummad inom personlighetspsykologisk teoribildning, som i stället har fokuserat primärt på dispositionella beteendemönster (t.ex. ”extraversion” eller ”öppenhet”). Den tidigare forskningen om specifika aspekter av världsåskådningar är dessutom ytterst fragmenterad och osystematisk. Det övergripande syftet med föreliggande projekt är därför att färdigställa och presentera ett enhetligt ramverk för studiet av den personliga världsåskådningen utifrån en personlighetspsykologisk ansats. Projektet består av tre delar. Deras respektive syften är att: (1) begreppsliggöra, klargöra och systematisera studiet av personlig världsåskådning, belysa svagheter i tidigare forskning och lägga fram ett forskningsprogram; (2) presentera en ny personlighetsteori som, utifrån nutida medvetandefilosofi, klargör världsåskådningens roll inom personligheten; (3) presentera en ny integrativ empirisk modell, som delar in grundantaganden om världen i sex dimensioner: tro på högre makter, människans frihet, människans kunskapsförmågor, miljöns betydelse, världens godhet och världens enkelhet. Projektet sträcker sig över ett års tid och inkluderar en två månaders forskningsvistelse vid University of Oregon. Resultaten kommer att publiceras i en serie vetenskapliga artiklar.
Slutredovisning
Detta sabbatsår genomfördes mellan juli 2022 och juli 2023. Det innefattade en vistelse vid University of Oregon under februari och mars 2023. Förutom deltagande i seminarieverksamhet och labbmöten inbegrep denna vistelse kontinuerliga möten (formella och informella) med professor Gerard Saucier, som är en världsledande forskare både på världsåskådning och dispositionella personlighetsdrag ("traits") med omfattande expertis även när det gäller personlighetsmätning. Detta gav en ovärderlig möjlighet till att diskutera teoretiska och empiriska frågor, utbyta idéer och få kritisk återkoppling, vilket ledde till många nya insikter, ny inspiration och bättre inblick i fältet historia. Utöver detta genomfördes en vistelse i en skrivarlägenhet i Villa Martinsson, som är knutet till Göteborgs universitet, under december 2022. Detta gav mig optimala förutsättningar för koncentrerat arbete.
Sabbatsåret har resulterat i två mer omfattande artikelmanuskript, som tillsammans integrerar och systematiserar studiet av personlig världsåskådning inom psykologin, samt ett antal arbeten som avhandlar mer specifika frågeställningar.
Den första av de mer omfattande artiklarna ("Toward a personality psychological science of personal worldviews") är en teoretisk genomgång som visar hur studiet av världsåskådning kan bidra till en rikare och mer välorganiserad personlighetspsykologisk vetenskap. Den innehåller tre delar: ett begreppsligt ramverk som definierar världsåskådning och beskriver dess viktigaste komponenter (uppdelat i deskriptiva, normativa och strukturella aspekter) utifrån tidigare forskning; en diskussion av likheter och skillnader mellan världsåskådning och traditionella dispositionella egenskaper ("traits") både på ett teoretiskt plan, i termer av ontologi och epistemologi, och på ett empiriskt plan, i termer av universalitet, stabilitet och ursprung; och en agenda för framtida forskning som omfattar utvecklingen av taxonomier, studiet av individualitet och frågor om hur världsåskådningar utvecklas, påverkas av miljön och påverkar våra liv.
Den andra artikeln ("The structure of basic beliefs about the world"), som är författad tillsammans med professor Martin Bäckström vid Lunds universitet, presenterar resultaten från ett mångårigt empiriskt forskningsprojekt om grundläggande övertygelser ("basic beliefs"). Projektet är indelat i fyra faser: tvärvetenskaplig genomgång av tidigare teoretiska och empiriska modeller; utveckling av självrapporteringsinstrument med modern psykometrisk metodik; analys av övergripande faktorer; och analys av stabilitet över tid och samband med andra personlighetsegenskaper. Förutom att bidra med mätinstrument för ett sextiotal olika övertygelser har projektet resulterat i viktiga teoretiska insikter. Bland annat har det identifierat ett flertal övertygelser som tidigare har försummats (inte minst sådana som gäller kunskapssyn) och en mängd särskilt grundläggande faktorer, såsom tro på högre makter, godhet, världens enkelhet, samt människans förmåga att få kunskap om och kontrollera sin värld. Resultaten tyder dessutom på att övertygelser uppvisar en stabilitet i paritet med andra personlighetsegenskaper trots svaga samband med dessa egenskaper. De verkar med andra ord utgöra en genuint oberoende källa till stabil variation i personligheten.
Under vistelsen vid universitetet i Oregon påbörjades ett arbete med en tredje artikel tillsammans med professor Gerard Saucier. Den tes som drivs i denna artikel är att personlighetspsykologin har formats av en långtgående reduktionism, med ett antagande om att personligheten kan fullständigt reduceras till ett litet antal universella beståndsdelar inom ett naturvetenskapligt förklaringsmässigt ramverk. Trots att denna reduktionism har börjat luckras upp på senare år visar artikeln att den fortsätter att prägla forskningen i vissa avseenden, bland annat genom att den leder till att betydelsen av personlig världsåskådning, högdimensionella strukturer, kulturella faktorer och intentionala förklaringar försummas.
Ytterligare en artikel (“Misperceptions in a post-truth world: Effects of subjectivism and cultural relativism on bullshit receptivity and conspiracist ideation”, publicerad med öppen tillgänglighet i Journal of Research in Personality) och ett artikelmanuskript ("Politically motivated bullshit receptivity: Ideology, epistemology, and receptivity to pseudo-profound bullshit across domains"), som är författade med kollegor vid Linköpings universitet, tillkom som biprodukter av det större empiriska projekt som har beskrivits ovan. Dessa artiklar rapporterar forskningsresultat som visar att övertygelser om kunskap och sanning spelar en viktig och försummad roll i varför människor faller för missvisande information. De ger med andra ord tydliga exempel på vilken inverkan grundläggande övertygelser kan ha på våra liv. Därutöver har en artikel som fokuserar på antidemokratiska tendenser och politisk åskådning ("Antidemocratic tendencies on the left, the right, and beyond: A critical review of theory and research on left-wing authoritarianism", publicerad med öppen tillgänglighet i tidskriften Political Psychology) tillkommit som en mer oväntad konsekvens av den tid till teoretisk och filosofisk reflektion som sabbatsåret har gett.
Som en konsekvens av det teoretiska arbetet om världsåskådning växte även en ny forskningsinriktning fram under sabbatsåret, nämligen utveckling av instrument för att mäta en mängd olika aspekter av meningsskapande och strukturella egenskaper hos världsåskådningar (t.ex. livsberättande, intellektuell reflektion, koherens i världsåskådningen, och mer eller mindre autonoma former av meningsskapande). Min förhoppning är att detta ska motverka tendensen att reducera allt meningsskapande till livsberättande inom personlighetspsykologin.
Resultat från det större empiriska projektet har presenterats vid European Conference of Personality i Madrid (13/7, 2022), University of Oregon (7/2 och 15/2, 2023) och University of Lausanne (27/3, 2023) inom ramen för sabbatsåret, vilket har gett mig värdefull återkoppling. Ytterligare forskningspresentationer har genomförts efter projektets slutdatum vid Subjective Probability, Utility, and Decision-Making Conference i Wien (21/8, 2023) och vid Uppsala universitet (10/11, 2023). Det slutgiltiga empiriska arbetet kommer även att presenteras vid World Conference of Personality i Curaçao i april 2024. Spridning av resultat till allmänheten har primärt skett genom personlig hemsida (arturnilsson.se) och forskningsblogg (blog.arturnilsson.se).
Sabbatsåret har resulterat i två mer omfattande artikelmanuskript, som tillsammans integrerar och systematiserar studiet av personlig världsåskådning inom psykologin, samt ett antal arbeten som avhandlar mer specifika frågeställningar.
Den första av de mer omfattande artiklarna ("Toward a personality psychological science of personal worldviews") är en teoretisk genomgång som visar hur studiet av världsåskådning kan bidra till en rikare och mer välorganiserad personlighetspsykologisk vetenskap. Den innehåller tre delar: ett begreppsligt ramverk som definierar världsåskådning och beskriver dess viktigaste komponenter (uppdelat i deskriptiva, normativa och strukturella aspekter) utifrån tidigare forskning; en diskussion av likheter och skillnader mellan världsåskådning och traditionella dispositionella egenskaper ("traits") både på ett teoretiskt plan, i termer av ontologi och epistemologi, och på ett empiriskt plan, i termer av universalitet, stabilitet och ursprung; och en agenda för framtida forskning som omfattar utvecklingen av taxonomier, studiet av individualitet och frågor om hur världsåskådningar utvecklas, påverkas av miljön och påverkar våra liv.
Den andra artikeln ("The structure of basic beliefs about the world"), som är författad tillsammans med professor Martin Bäckström vid Lunds universitet, presenterar resultaten från ett mångårigt empiriskt forskningsprojekt om grundläggande övertygelser ("basic beliefs"). Projektet är indelat i fyra faser: tvärvetenskaplig genomgång av tidigare teoretiska och empiriska modeller; utveckling av självrapporteringsinstrument med modern psykometrisk metodik; analys av övergripande faktorer; och analys av stabilitet över tid och samband med andra personlighetsegenskaper. Förutom att bidra med mätinstrument för ett sextiotal olika övertygelser har projektet resulterat i viktiga teoretiska insikter. Bland annat har det identifierat ett flertal övertygelser som tidigare har försummats (inte minst sådana som gäller kunskapssyn) och en mängd särskilt grundläggande faktorer, såsom tro på högre makter, godhet, världens enkelhet, samt människans förmåga att få kunskap om och kontrollera sin värld. Resultaten tyder dessutom på att övertygelser uppvisar en stabilitet i paritet med andra personlighetsegenskaper trots svaga samband med dessa egenskaper. De verkar med andra ord utgöra en genuint oberoende källa till stabil variation i personligheten.
Under vistelsen vid universitetet i Oregon påbörjades ett arbete med en tredje artikel tillsammans med professor Gerard Saucier. Den tes som drivs i denna artikel är att personlighetspsykologin har formats av en långtgående reduktionism, med ett antagande om att personligheten kan fullständigt reduceras till ett litet antal universella beståndsdelar inom ett naturvetenskapligt förklaringsmässigt ramverk. Trots att denna reduktionism har börjat luckras upp på senare år visar artikeln att den fortsätter att prägla forskningen i vissa avseenden, bland annat genom att den leder till att betydelsen av personlig världsåskådning, högdimensionella strukturer, kulturella faktorer och intentionala förklaringar försummas.
Ytterligare en artikel (“Misperceptions in a post-truth world: Effects of subjectivism and cultural relativism on bullshit receptivity and conspiracist ideation”, publicerad med öppen tillgänglighet i Journal of Research in Personality) och ett artikelmanuskript ("Politically motivated bullshit receptivity: Ideology, epistemology, and receptivity to pseudo-profound bullshit across domains"), som är författade med kollegor vid Linköpings universitet, tillkom som biprodukter av det större empiriska projekt som har beskrivits ovan. Dessa artiklar rapporterar forskningsresultat som visar att övertygelser om kunskap och sanning spelar en viktig och försummad roll i varför människor faller för missvisande information. De ger med andra ord tydliga exempel på vilken inverkan grundläggande övertygelser kan ha på våra liv. Därutöver har en artikel som fokuserar på antidemokratiska tendenser och politisk åskådning ("Antidemocratic tendencies on the left, the right, and beyond: A critical review of theory and research on left-wing authoritarianism", publicerad med öppen tillgänglighet i tidskriften Political Psychology) tillkommit som en mer oväntad konsekvens av den tid till teoretisk och filosofisk reflektion som sabbatsåret har gett.
Som en konsekvens av det teoretiska arbetet om världsåskådning växte även en ny forskningsinriktning fram under sabbatsåret, nämligen utveckling av instrument för att mäta en mängd olika aspekter av meningsskapande och strukturella egenskaper hos världsåskådningar (t.ex. livsberättande, intellektuell reflektion, koherens i världsåskådningen, och mer eller mindre autonoma former av meningsskapande). Min förhoppning är att detta ska motverka tendensen att reducera allt meningsskapande till livsberättande inom personlighetspsykologin.
Resultat från det större empiriska projektet har presenterats vid European Conference of Personality i Madrid (13/7, 2022), University of Oregon (7/2 och 15/2, 2023) och University of Lausanne (27/3, 2023) inom ramen för sabbatsåret, vilket har gett mig värdefull återkoppling. Ytterligare forskningspresentationer har genomförts efter projektets slutdatum vid Subjective Probability, Utility, and Decision-Making Conference i Wien (21/8, 2023) och vid Uppsala universitet (10/11, 2023). Det slutgiltiga empiriska arbetet kommer även att presenteras vid World Conference of Personality i Curaçao i april 2024. Spridning av resultat till allmänheten har primärt skett genom personlig hemsida (arturnilsson.se) och forskningsblogg (blog.arturnilsson.se).