Framstegen inom arkeologi och DNA-forskning har lett till ett förnyat intresse att studera mobilitet och migrationsfaser inom arkeologi. Studierna har dock inte tagit hänsyn till; 1) de maritima villkoren för mobilitet och migrationer; 2) betydelsen av möten mellan olika maritima traditioner. Det finns betydande kunskapsluckor i de nuvarande modellerna beträffande rörlighet och migration, i synnerhet vad gäller maritima kontakter, interaktion och folkförflyttningar riktade mot Skandinavien och Brittiska öarna. Frågan är hur dessa grupper nådde öarna och halvöarna i det Atlantiska Europa? Vilka typer av båtar användes? Hur många människor och djur kunde de bära? I vilken utsträckning bidrog ursprungsbefolknings kunskap kring båtar, båtbyggeri, sjövägar och navigation. I projektet kommer ett internationellt tvärvetenskapligt team av forskare att skapa en mer nyanserad berättelse om resor till havs under förhistorien och om havets betydelse för långväga kontakter och utveckling av kulturer i ett långtidsperspektiv. Vårt program vilar på en maritim teoribildning, en kontrapunkt till rådande landbaserade perspektiv om Europas förhistoria.