Mumiebindor med den fornegyptiska Dödsboken i Museum Gustavianum, Uppsala
Museum Gustavianum (tidigare Viktoriamuseet) på Uppsala universitet besitter en omfattande samling fornegyptiska mumiebindor med texter och bildvinjetter från den fornegyptiska dödsboken, huvudsakligen daterad till ptolemeisk tid, ca 400-100 f.Kr. Den rekvirerades på 1890-talet av den dåvarande professorn i egyptologi, Karl Piehl, och innehåller ca 250 specimen av olika storlek. Den förste att ägna samlingen något intresse var Piehls tidigare student, Ernst Akmar Andersson, som på 1930-talet gjorde en preliminär inventering och publicerade ett urval i Les bandelettes de momie du Musée Victoria de Upsala (1932-9).
Det faktum att Akmars åldrade publikation ännu förblir ett standardverk inom studiet av denna föremålstyp visar på behovet av en långt mer omfattande edition av samlingen som också svarar mot dagens vetenskapliga krav. Det föreliggande arbetet ger en fullständig inventering och beskrivning av hela samlingen, därtill med en detaljerad publikation av 22 individuella uppsättningar om sammanlagt 105 mumiebindor. Här finns information om ägare, dateringskriterier, ursprung, identifikation av texter, hieroglyfisk transkription av den hieratiska handskriften och en fonologisk translitteration med textkritisk apparat, samt en paleografisk tabell. En sådan monografi har alla möjligheter att starkt bidra till forskningen kring epigrafiska mumiebindor, liksom slutligen lyfta fram i ljuset en av de största samlingarna av sitt slag i världen.
Det faktum att Akmars åldrade publikation ännu förblir ett standardverk inom studiet av denna föremålstyp visar på behovet av en långt mer omfattande edition av samlingen som också svarar mot dagens vetenskapliga krav. Det föreliggande arbetet ger en fullständig inventering och beskrivning av hela samlingen, därtill med en detaljerad publikation av 22 individuella uppsättningar om sammanlagt 105 mumiebindor. Här finns information om ägare, dateringskriterier, ursprung, identifikation av texter, hieroglyfisk transkription av den hieratiska handskriften och en fonologisk translitteration med textkritisk apparat, samt en paleografisk tabell. En sådan monografi har alla möjligheter att starkt bidra till forskningen kring epigrafiska mumiebindor, liksom slutligen lyfta fram i ljuset en av de största samlingarna av sitt slag i världen.
Slutredovisning
Under 2022/23 beviljades den sökande ett sabbatsår av Riksbankens Jubileumsfond (RJ) (SAB21-0070). Syftet med projektet var att avsluta en tidigare påbörjad inventering och publicering av 105 mumielindor med texter och bildvinjetter från den fornegyptiska dödsboken, huvudsakligen daterade till ptolemeisk tid och något tidigare (400–100 f.Kr.). Materialet utgör en del av en större samling om ca 250 lindor, inköpta i Egypten på 1890-talet av prof. Karl Piehl och senare skänkt av honom till Museum Gustavianum. Trots ett noterbart växande intresse för denna objekttyp under de senaste två decennierna hade samlingen ännu publicerats på ett tillfredsställande sätt.
Forskningsprojektet resulterade, i enlighet med plan i ansökan, i en grundlig inventering av hela Uppsalasamlingen, en revidering av inventarienummersystemet i syfte att göra det både konsekvent och överskådligt, samt en fullständig publicering av 105 fragment, härrörande från 15 individuella uppsättningar. Högupplösta fotografier av varje linda tillhandahölls tillsammans med detaljerad information om 1. mått (längd och höjd), 2. material (trådtäthet pro cm2), 3. storlek på texter, vinjetter och kolumner, 4. namn och titel på ägaren och hans/hennes mor (den senare i allmänhet omnämnd), 5. ursprung och datering (om så möjligt), 6. typologi, 7. identifiering av formler från den fornegyptiska Dödsboken (i vissa fall alternativa texter) och dess vinjetter, 8. transkription av de hieratiska till hieroglyfer, 9. textkritisk kommentar. En paleografisk tabell över den hieratiska skriften, som involverar alla 15 uppsättningar, är under sammanställning.
Vart och ett av de 105 fragmenten har givits ett separat inlägg med fotografi och utförlig beskrivning på Alvin (Plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv, Uppsala universitet). Detta innebär att alla intresserade forskare eller lekmän lätt kan hitta dem på plattformen genom att söka antingen på inventarienumret, särskilda formler i Dödsboken eller namnet på ägaren och hans/hennes mamma. Den handskrivna texten på textilen är glasklar för alla som är intresserade av originalmanuset.
För dem som är intresserade av hela publikationen, inklusive en transkription av de hieratiska handskrivna tecknen till hieroglyfer (med Jsesh 7.5.5.) tillsammans med textkritiska kommentarer, finns också den tillgänglig på Alvin: Dressed for Eternity. Mummy Bandages with the Book of the Dead in the Uppsala University Collection. Vol. 1 (2023) (300 s.). Den textkritiska kommentaren är utformad i enlighet med traditionella metoder, där en jämförelse gjord med ett antal parallella texter från olika tidsperioder, samtliga färdigställda av synnerligen noggranna skrivare, gör det möjligt att notera skriftvarianter i form av tillägg resp. utelämnanden, dubbleringar, sekundära tillägg, fel eller rent personliga kännetecken hos den individuelle skrivaren. Alternativa texter/tillägg translittereras och har vid behov översatts. Denna första volym kommer även att tryckas i serien Boreas vid Institutionen för arkeologi och antik historia, Uppsala universitet (antagen av chefredaktören prof. Gunnel Ekroth, Uppsala).
Informationen i den stora publikationen gör det möjligt att studera mumielindorna från olika perspektiv. Vissa forskare är främst intresserade av prosopografi, det vill säga identiteten på de individer som dokumenteras i materialet. Eftersom en stor del av lindorna kan spåras från olika delar av landet (området kring Memfis i norr eller den södra regionen runt Thebe), finns det alltid en möjlighet att samma person kan lokaliseras i andra källor.
En annan aspekt är paleografi, ett studium av den hieratiska skriften och dess uttryck genom olika ducti (skrivare). Eftersom Uppsalamaterialet härstammar från ett stort antal olika uppsättningar, dvs. färdigställda för specifika individer, finns det en stor variation i hur vissa tecken, vilka går tillbaka på samma hieroglyf, kan skrivas. I det egyptologiska internationella forskningsfältet kan man notera ett ökat intresse för just dessa frågor, inte minst återspeglat i det långvariga projektet AKU (Altägyptische Kurzivschriften) vid Johannes Gutenberg-universitetet i Mainz, Tyskland. De olika skrivformerna kan ge värdefulla insikter om samtida verkstäder, liksom nya dateringskriterier.
Ett annat stort forskningsfält är förändringar av forntida egyptisk gravreligion under ptolemaisk tid. Nedskriften av Dödsboken på mumielindor var en innovation i slutet av den dynastiska perioden (ca 400 f.Kr.), vilket reflekterar genomgripande förändringar i den materiella kulturen under en tid som överhuvudtaget kännetecknades av ett ökat utländskt inflytande och allmän hellenisering. I detta perspektiv är det mycket informativt att se hur redaktörerna för de olika uppsättningarna av lindor bedömde och anpassade det gamla materialet för ett nytt sammanhang. Nya vinjetter kunde inkluderas, traditionella formler utelämnas eller omarbetas. Följaktligen ges i publikationen en fullständig information om och referenser till andra identifierade lindor som ursprungligen tillhört samma uppsättning, dvs. person.
Arbetet under sabbatsåret kunde huvudsakligen utföras på plats vid Uppsala universitetsmuseums samlingar, där mumielindorna förvaras. En månads arbete på det egyptologiska forskningsbiblioteket i Leipzig, Tyskland, i april-maj 2023 visade sig vara ovärderligt för projektet. Denna vistelse innehöll också ständiga kreativa konsultationer med prof. Holger Kockelmann, en erkänt världsledande expert på denna typ av material. Kontakten med prof. Kockelmann och andra experter bland forskarna på institutionen i Leipzig kommer vidare att vara ytterst viktiga i det framtida arbetet med den andra och sista volymen av Uppsala samlings mumielindor.
Resultaten av projektet presenterades i augusti 2023 vid den 13:e internationella kongressen för egyptologer i Leiden, Nederländerna, och kommer att publiceras i en artikel i den kommande publikationen.
Forskningsprojektet resulterade, i enlighet med plan i ansökan, i en grundlig inventering av hela Uppsalasamlingen, en revidering av inventarienummersystemet i syfte att göra det både konsekvent och överskådligt, samt en fullständig publicering av 105 fragment, härrörande från 15 individuella uppsättningar. Högupplösta fotografier av varje linda tillhandahölls tillsammans med detaljerad information om 1. mått (längd och höjd), 2. material (trådtäthet pro cm2), 3. storlek på texter, vinjetter och kolumner, 4. namn och titel på ägaren och hans/hennes mor (den senare i allmänhet omnämnd), 5. ursprung och datering (om så möjligt), 6. typologi, 7. identifiering av formler från den fornegyptiska Dödsboken (i vissa fall alternativa texter) och dess vinjetter, 8. transkription av de hieratiska till hieroglyfer, 9. textkritisk kommentar. En paleografisk tabell över den hieratiska skriften, som involverar alla 15 uppsättningar, är under sammanställning.
Vart och ett av de 105 fragmenten har givits ett separat inlägg med fotografi och utförlig beskrivning på Alvin (Plattform för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv, Uppsala universitet). Detta innebär att alla intresserade forskare eller lekmän lätt kan hitta dem på plattformen genom att söka antingen på inventarienumret, särskilda formler i Dödsboken eller namnet på ägaren och hans/hennes mamma. Den handskrivna texten på textilen är glasklar för alla som är intresserade av originalmanuset.
För dem som är intresserade av hela publikationen, inklusive en transkription av de hieratiska handskrivna tecknen till hieroglyfer (med Jsesh 7.5.5.) tillsammans med textkritiska kommentarer, finns också den tillgänglig på Alvin: Dressed for Eternity. Mummy Bandages with the Book of the Dead in the Uppsala University Collection. Vol. 1 (2023) (300 s.). Den textkritiska kommentaren är utformad i enlighet med traditionella metoder, där en jämförelse gjord med ett antal parallella texter från olika tidsperioder, samtliga färdigställda av synnerligen noggranna skrivare, gör det möjligt att notera skriftvarianter i form av tillägg resp. utelämnanden, dubbleringar, sekundära tillägg, fel eller rent personliga kännetecken hos den individuelle skrivaren. Alternativa texter/tillägg translittereras och har vid behov översatts. Denna första volym kommer även att tryckas i serien Boreas vid Institutionen för arkeologi och antik historia, Uppsala universitet (antagen av chefredaktören prof. Gunnel Ekroth, Uppsala).
Informationen i den stora publikationen gör det möjligt att studera mumielindorna från olika perspektiv. Vissa forskare är främst intresserade av prosopografi, det vill säga identiteten på de individer som dokumenteras i materialet. Eftersom en stor del av lindorna kan spåras från olika delar av landet (området kring Memfis i norr eller den södra regionen runt Thebe), finns det alltid en möjlighet att samma person kan lokaliseras i andra källor.
En annan aspekt är paleografi, ett studium av den hieratiska skriften och dess uttryck genom olika ducti (skrivare). Eftersom Uppsalamaterialet härstammar från ett stort antal olika uppsättningar, dvs. färdigställda för specifika individer, finns det en stor variation i hur vissa tecken, vilka går tillbaka på samma hieroglyf, kan skrivas. I det egyptologiska internationella forskningsfältet kan man notera ett ökat intresse för just dessa frågor, inte minst återspeglat i det långvariga projektet AKU (Altägyptische Kurzivschriften) vid Johannes Gutenberg-universitetet i Mainz, Tyskland. De olika skrivformerna kan ge värdefulla insikter om samtida verkstäder, liksom nya dateringskriterier.
Ett annat stort forskningsfält är förändringar av forntida egyptisk gravreligion under ptolemaisk tid. Nedskriften av Dödsboken på mumielindor var en innovation i slutet av den dynastiska perioden (ca 400 f.Kr.), vilket reflekterar genomgripande förändringar i den materiella kulturen under en tid som överhuvudtaget kännetecknades av ett ökat utländskt inflytande och allmän hellenisering. I detta perspektiv är det mycket informativt att se hur redaktörerna för de olika uppsättningarna av lindor bedömde och anpassade det gamla materialet för ett nytt sammanhang. Nya vinjetter kunde inkluderas, traditionella formler utelämnas eller omarbetas. Följaktligen ges i publikationen en fullständig information om och referenser till andra identifierade lindor som ursprungligen tillhört samma uppsättning, dvs. person.
Arbetet under sabbatsåret kunde huvudsakligen utföras på plats vid Uppsala universitetsmuseums samlingar, där mumielindorna förvaras. En månads arbete på det egyptologiska forskningsbiblioteket i Leipzig, Tyskland, i april-maj 2023 visade sig vara ovärderligt för projektet. Denna vistelse innehöll också ständiga kreativa konsultationer med prof. Holger Kockelmann, en erkänt världsledande expert på denna typ av material. Kontakten med prof. Kockelmann och andra experter bland forskarna på institutionen i Leipzig kommer vidare att vara ytterst viktiga i det framtida arbetet med den andra och sista volymen av Uppsala samlings mumielindor.
Resultaten av projektet presenterades i augusti 2023 vid den 13:e internationella kongressen för egyptologer i Leiden, Nederländerna, och kommer att publiceras i en artikel i den kommande publikationen.