Praxis och politik av klimatanpassning och lindring i städernas marginaler: Detroit ur ett jämförande perspektiv
Under min sabbatsperiod (augusti 2022 – Juni 2023) tänker jag skriva en artikelserie om vardaglig praxis och politik för anpassning och lindring av klimatförändringar i Detroit. Texterna sammanför empiriska resultat och teoretiska innovationer som utvecklats i ett FORMAS-finansierat projekt, The Practice and Politics of Urban Climate Adaptation and Mitigation Efforts at the Margins (2018-2020). Projektet undersöker hur stadsbor i Detroit hanterar klimatförändringar i extremt ojämlik miljö och där statens närvaro är ojämnt fördelad. De föreslagna artiklarna följer två spår. De första två artiklarna bygger på intervjuer, etnografisk observation och dokumentanalys för att beskriva vardagligt infrastrukturskapande i Detroit ur både historiskt och samtida perspektiv.
Två andra artiklar jämför Detroit med Lagos respektive Lusaka för att utforska gemensamma utmaningar relaterade till hållbar urbanism och socioekonomisk rättvisa. Samtliga artiklar förespråkar behovet av att betona klass, ras och ojämlikhet i ett samtal kring klimatförändringar och hållbarhet, liksom vikten av att inkludera marginaliserade medborgares kunskap och perspektiv i planeringsprocesser — i alla led, från konceptualisering till genomförande. Sabbatsapplikationen innebär en förlängd vistelse vid Wayne State University i Detroit under hösten 2022.
Två andra artiklar jämför Detroit med Lagos respektive Lusaka för att utforska gemensamma utmaningar relaterade till hållbar urbanism och socioekonomisk rättvisa. Samtliga artiklar förespråkar behovet av att betona klass, ras och ojämlikhet i ett samtal kring klimatförändringar och hållbarhet, liksom vikten av att inkludera marginaliserade medborgares kunskap och perspektiv i planeringsprocesser — i alla led, från konceptualisering till genomförande. Sabbatsapplikationen innebär en förlängd vistelse vid Wayne State University i Detroit under hösten 2022.
Slutredovisning
Jag vill vid starten rikta ett stort tack till Riksbankens Jubileumsfond för finansieringen av projektet. Att slutföra forskningen och skriva upp mycket av resultaten skulle ha gjorts exponentiellt svårare i avsaknad av stöd. Sabbatsstipendiet finansierade ett helt års forskningsledighet (1 Augusti 2022 – 30 Juni 2023). Jag tillbringade några månader under hösten 2022 som affiliateforskare vid Institutionen för antropologi vid Wayne State University i Detroit. Förutom att vara nedsänkt i det akademiska samhället i Wayne State, vilket gav en berikande miljö att skriva i, gav den förlängda vistelsen mig också möjligheten att tillbringa en längre tid med att arbeta i Walter P. Reuther Librarys arkiv. Arkiven erbjuder en unik möjlighet att utforska Detroits arbete, miljö och planering på djupet. Jag använde tiden till att undersöka tidigare fall av gräsrotsmobilisering kring miljöplaneringsbeslut, såväl som historia av medborgerlig organisering kring kamper för ras och ekonomisk rättvisa. Den här forskningen hjälpte mig att bättre historisisera min förståelse och analys av mer samtida praktiker av gör-det-själv-urbanism och politiken och orättvisorna i klimat- och hållbarhetsanpassningar från urbana marginaler över hela staden. Väl tillbaka i Sverige ägnades våren 2023 åt att fortsätta analysera och skriva.
Resten av slutrapporten belyser ytterligare vad projektet handlade om, samtidigt som några av de publikationer, presentationer och nya samarbeten som uppstod som ett resultat flaggas.
Projektbeskrivning och bidrag
Projektet engagerade pågående debatter inom området jämförande stadsstudier genom att utöka omfattningen och omfattningen av tvärregionala jämförelser. Mitt tillvägagångssätt utgick från ett jämförande globalt perspektiv som kräver behovet av att förstå i relation till varandra snarare än isolerat. Projektets jämförande tillvägagångssätt visar relevansen av, och behovet av att lära av, den globala södern eller andra platser som har upplevt ekonomisk störning eller nedgång.
Varför kan detta vara fallet? Samhällsledda förnyelseinsatser i marginella städer eller av utsatta befolkningsgrupper har med nödvändighet krävt en omformning av tillhörighet, utrymme och föreställningar om inkludering där infrastrukturen är bristfällig, staten saknas eller där socioekonomisk osäkerhet är hög. "Gör-det-själv" urbanism antyder en process av "skicklighet", eftersom stadsbor lär sig att odla sin egen mat, reparera bristfällig infrastruktur och förnyar sociala organisationer för att ersätta bristen på statliga eller civilsamhällets stödda föreningar. Projektet bidrar därmed till litteraturen om samhälls- och stadsföreningar genom att erbjuda insikt i skapandet av planering och institutionella ramar som kan fungera med och genom ”gör-det-själv”-praxis. (Som en del antyder dessa fynd provokativa implikationer för att tänka igenom hur dessa insatser kan informera eller bidra till det pågående arbetet i Sverige idag kring krishantering och beredskap. Detta är ett forskningsintresseområde som projektets resultat har gjort det möjligt för mig att påbörja att fortsätta.)
Framstående konceptualiseringar av afrikansk urbanism inbjuder till ett alternativt förhållningssätt till ovannämnda utmaningar. De visar hur oförutsägbar, underlig och/eller ojämlik fördelning av infrastruktur(er) som ofta finns i afrikanska städer får invånarna att experimentera eller improvisera sina dagliga möten med både stadsmiljöer och varandra. På liknande sätt har kommunala konkurs- och åtstramningspolitik i "norra" städer, som i Detroit och New Orleans, lett till framväxten av gör-det-själv-initiativ för att tillhandahålla tjänster och infrastruktur. Dessa former av infrastrukturskapande förgrunden vardagens taktik, strategier och politik som är nödvändiga för utsatta stadsbor för att svara på klimatutmaningar i synnerhet, och genomgripande osäkerhet, mer allmänt.
Projektet försökte därför ta itu med följande frågor i en serie vetenskapliga artiklar och essäer: a) hur invånare i Detroit, som lever med, och i, ihärdiga och genomgripande socioekonomiska, politiska och rumsliga osäkerheter, upptäcker och implementerar hållbara klimatlösningar; b) vilken typ av politik genererar dessa ansträngningar; c) vilken roll spelar staten; d) hur man kan använda dessa metoder i Detroit i interregionala samtal med afrikanska städer; e) vad är nyttan av afrikansk-centrerad urban teori i samtida hållbarhetspolitik och praktik?
Forskningsresultat: Genomförda och pågående
För att lösa dessa frågor har följande arbete slutförts:
1) Det slutliga arbetet med en redigerad volym, DIY Urbanism in African Cities: Politics and Practice, slutfördes. Boken publicerades av Bloomsbury Academic (2023).
2) Jag organiserade och samredigerade (med Jennifer Hart) en Intervention-serie publicerad i Antipode på temat "Urban Theory in the Global South." Symposiet samlade framväxande forskare från den globala södern, tillsammans med en av de mest framstående urbanisterna under de senaste decennierna, AbdouMaliq Simone, för att ta upp dessa frågor. Jennifer Hart och jag skrev det inledande stycket, "Urban Theory Futures are Turbulent, Vernacular, and Incomplete (and that’s okay)." Serien är tillgänglig online och kan nås här: https://antipodeonline.org/2023/03/13/urban-theory-from-the-global-south/.
3) Jag skrev en uppsats som jämförde erfarenheterna av avindustrialisering och avyttring i Detroit och det centralafrikanska kopparbältet för att utforska hur konsekvenserna av bredare politiskt-ekonomiska krafter utspelar sig på liknande sätt över vitt skilda stadsgeografier. Denna uppsats är för närvarande under granskning och bör publiceras senare under 2025.
4) Jag var med och organiserade och medredigerade ett symposium (med Hoai Anh Tran) på temat "Planning From Precarity." Serien bygger på fall från södra Afrika, Brasilien, Vietnam och Detroit för att framföra det breda argumentet att stadsplanerare ser bortom formaliserade, teknokratiska planeringsförfaranden för att överväga de sätt på vilka grundade, vardagliga planeringsmetoder som genomförs av lokala samhällen kan fungera som ett alternativ form av planeringspraxis för att möta miljö- och infrastrukturella utmaningar i tider av långvarig resursbrist. Denna serie genomgår för närvarande en andra omgång av revisioner och vi siktar på publicering under slutet av 2025 eller 2026.
Framtida artiklar kommer att fokusera mer exklusivt på fallet Detroit för att dra nytta av det arkivmaterial som samlats in under projektperioden. Till exempel kommer en artikel som ska utarbetas att utforska hur Black Liberation och radikala arbetarrörelser på 1960- och 1970-talen, och ideologierna om bemyndigande och autonomi som de förespråkade, informerar samtida ansträngningar för att uppnå klimat- och infrastrukturrättvisa.
Offentliga presentationer av projektets forskning
1) Jag presenterade "Comparative Perspectives on DIY Urbanism in Detroit: What Might be Learned from Africa and Why Does it Matter?", till Institutionen för geografi vid Sacramento City College. (November 2022)
2) Jag deltog i en workshop som anordnades av delstaten Kaliforniens Department of Water Resources FLOOD-MAR Network. Workshopen samlade arbetande yrkesverksamma och samhällsorganisationer i Kaliforniens Central Valley för en konversation om samhällsgenererade insatser för att minska översvämningar. Mitt bidrag hade titeln "DIY Approaches to Climate Adaptation and Mitigation in Comparative Perspective: Problems and Prospects." (November 2022)
3) Jag presenterade på papper (med Patience Mususa) vid ett årsmöte för African Studies Association i Philadelphia. Vårt bidrag hade rubriken "Is State Weakness the same in Lusaka and Detroit?: Developing a Grounded Language of Cross-Regional Urban Comparison." (November 2022)
4) Jag presenterade ett papper vid den europeiska konferensen om afrikanska studier i Köln. Presentationen hade rubriken "Sustainable (Afro-) Futurisms Past and Present: Urban Imaginaries in Detroit, Lagos, and Kinshsasa." Jag var också medorganisatör av en panel för framväxande afrikanska forskare om ämnet "Climate Change and Changing Urban Dynamics in African Cities: Current Trends and Future Prospects." (Juni 2023)
5) Jag presenterade en artikel för Institutet för bostadsstudier vid Erasmus University i Rotterdam, Nederländerna, med titeln "A Politics of Interruption?: Challenges and Opportunities of DIY Urbanism in Africa." (November 2024)
6) Jag deltog i en paneldiskussion som anordnades av International Institute for Asian Studies vid Leiden University, Nederländerna. Panelens tema var, "Urbanization beyond Dichotomies? Making Sense of Complexity in Contemporary Urban Practices.” (November 2024)
Samarbeten och framtida forskningsbanor
Tiden i Detroit erbjöd en möjlighet att nätverka med en annan konstellation av forskare och civilsamhällesorganisationer som jag annars inte hade haft möjlighet att träffa. Ett samarbetsnätverk som sattes igång under denna projektperiod har resulterat i ett projekt finansierat under tre år (2024 - 2026) av Formas på temat samhällsinitierade transportlösningar i Detroits North End-kvarter. Projektet sammanför samhällspartners i staden, tillsammans med USA-baserade forskare vid universiteten i Detroit och Virginia för att utforska hur samhällsmedlemmar i North End försöker mildra betydande underskott i transportinfrastrukturen. Den försöker vidare undersöka hur dessa innovationer mer heltäckande kan införlivas i mer formella, statligt ledda stadsplaneringsinsatser för att vara mer lyhörda och ansvariga för lokalinvånarnas behov.
Resten av slutrapporten belyser ytterligare vad projektet handlade om, samtidigt som några av de publikationer, presentationer och nya samarbeten som uppstod som ett resultat flaggas.
Projektbeskrivning och bidrag
Projektet engagerade pågående debatter inom området jämförande stadsstudier genom att utöka omfattningen och omfattningen av tvärregionala jämförelser. Mitt tillvägagångssätt utgick från ett jämförande globalt perspektiv som kräver behovet av att förstå i relation till varandra snarare än isolerat. Projektets jämförande tillvägagångssätt visar relevansen av, och behovet av att lära av, den globala södern eller andra platser som har upplevt ekonomisk störning eller nedgång.
Varför kan detta vara fallet? Samhällsledda förnyelseinsatser i marginella städer eller av utsatta befolkningsgrupper har med nödvändighet krävt en omformning av tillhörighet, utrymme och föreställningar om inkludering där infrastrukturen är bristfällig, staten saknas eller där socioekonomisk osäkerhet är hög. "Gör-det-själv" urbanism antyder en process av "skicklighet", eftersom stadsbor lär sig att odla sin egen mat, reparera bristfällig infrastruktur och förnyar sociala organisationer för att ersätta bristen på statliga eller civilsamhällets stödda föreningar. Projektet bidrar därmed till litteraturen om samhälls- och stadsföreningar genom att erbjuda insikt i skapandet av planering och institutionella ramar som kan fungera med och genom ”gör-det-själv”-praxis. (Som en del antyder dessa fynd provokativa implikationer för att tänka igenom hur dessa insatser kan informera eller bidra till det pågående arbetet i Sverige idag kring krishantering och beredskap. Detta är ett forskningsintresseområde som projektets resultat har gjort det möjligt för mig att påbörja att fortsätta.)
Framstående konceptualiseringar av afrikansk urbanism inbjuder till ett alternativt förhållningssätt till ovannämnda utmaningar. De visar hur oförutsägbar, underlig och/eller ojämlik fördelning av infrastruktur(er) som ofta finns i afrikanska städer får invånarna att experimentera eller improvisera sina dagliga möten med både stadsmiljöer och varandra. På liknande sätt har kommunala konkurs- och åtstramningspolitik i "norra" städer, som i Detroit och New Orleans, lett till framväxten av gör-det-själv-initiativ för att tillhandahålla tjänster och infrastruktur. Dessa former av infrastrukturskapande förgrunden vardagens taktik, strategier och politik som är nödvändiga för utsatta stadsbor för att svara på klimatutmaningar i synnerhet, och genomgripande osäkerhet, mer allmänt.
Projektet försökte därför ta itu med följande frågor i en serie vetenskapliga artiklar och essäer: a) hur invånare i Detroit, som lever med, och i, ihärdiga och genomgripande socioekonomiska, politiska och rumsliga osäkerheter, upptäcker och implementerar hållbara klimatlösningar; b) vilken typ av politik genererar dessa ansträngningar; c) vilken roll spelar staten; d) hur man kan använda dessa metoder i Detroit i interregionala samtal med afrikanska städer; e) vad är nyttan av afrikansk-centrerad urban teori i samtida hållbarhetspolitik och praktik?
Forskningsresultat: Genomförda och pågående
För att lösa dessa frågor har följande arbete slutförts:
1) Det slutliga arbetet med en redigerad volym, DIY Urbanism in African Cities: Politics and Practice, slutfördes. Boken publicerades av Bloomsbury Academic (2023).
2) Jag organiserade och samredigerade (med Jennifer Hart) en Intervention-serie publicerad i Antipode på temat "Urban Theory in the Global South." Symposiet samlade framväxande forskare från den globala södern, tillsammans med en av de mest framstående urbanisterna under de senaste decennierna, AbdouMaliq Simone, för att ta upp dessa frågor. Jennifer Hart och jag skrev det inledande stycket, "Urban Theory Futures are Turbulent, Vernacular, and Incomplete (and that’s okay)." Serien är tillgänglig online och kan nås här: https://antipodeonline.org/2023/03/13/urban-theory-from-the-global-south/.
3) Jag skrev en uppsats som jämförde erfarenheterna av avindustrialisering och avyttring i Detroit och det centralafrikanska kopparbältet för att utforska hur konsekvenserna av bredare politiskt-ekonomiska krafter utspelar sig på liknande sätt över vitt skilda stadsgeografier. Denna uppsats är för närvarande under granskning och bör publiceras senare under 2025.
4) Jag var med och organiserade och medredigerade ett symposium (med Hoai Anh Tran) på temat "Planning From Precarity." Serien bygger på fall från södra Afrika, Brasilien, Vietnam och Detroit för att framföra det breda argumentet att stadsplanerare ser bortom formaliserade, teknokratiska planeringsförfaranden för att överväga de sätt på vilka grundade, vardagliga planeringsmetoder som genomförs av lokala samhällen kan fungera som ett alternativ form av planeringspraxis för att möta miljö- och infrastrukturella utmaningar i tider av långvarig resursbrist. Denna serie genomgår för närvarande en andra omgång av revisioner och vi siktar på publicering under slutet av 2025 eller 2026.
Framtida artiklar kommer att fokusera mer exklusivt på fallet Detroit för att dra nytta av det arkivmaterial som samlats in under projektperioden. Till exempel kommer en artikel som ska utarbetas att utforska hur Black Liberation och radikala arbetarrörelser på 1960- och 1970-talen, och ideologierna om bemyndigande och autonomi som de förespråkade, informerar samtida ansträngningar för att uppnå klimat- och infrastrukturrättvisa.
Offentliga presentationer av projektets forskning
1) Jag presenterade "Comparative Perspectives on DIY Urbanism in Detroit: What Might be Learned from Africa and Why Does it Matter?", till Institutionen för geografi vid Sacramento City College. (November 2022)
2) Jag deltog i en workshop som anordnades av delstaten Kaliforniens Department of Water Resources FLOOD-MAR Network. Workshopen samlade arbetande yrkesverksamma och samhällsorganisationer i Kaliforniens Central Valley för en konversation om samhällsgenererade insatser för att minska översvämningar. Mitt bidrag hade titeln "DIY Approaches to Climate Adaptation and Mitigation in Comparative Perspective: Problems and Prospects." (November 2022)
3) Jag presenterade på papper (med Patience Mususa) vid ett årsmöte för African Studies Association i Philadelphia. Vårt bidrag hade rubriken "Is State Weakness the same in Lusaka and Detroit?: Developing a Grounded Language of Cross-Regional Urban Comparison." (November 2022)
4) Jag presenterade ett papper vid den europeiska konferensen om afrikanska studier i Köln. Presentationen hade rubriken "Sustainable (Afro-) Futurisms Past and Present: Urban Imaginaries in Detroit, Lagos, and Kinshsasa." Jag var också medorganisatör av en panel för framväxande afrikanska forskare om ämnet "Climate Change and Changing Urban Dynamics in African Cities: Current Trends and Future Prospects." (Juni 2023)
5) Jag presenterade en artikel för Institutet för bostadsstudier vid Erasmus University i Rotterdam, Nederländerna, med titeln "A Politics of Interruption?: Challenges and Opportunities of DIY Urbanism in Africa." (November 2024)
6) Jag deltog i en paneldiskussion som anordnades av International Institute for Asian Studies vid Leiden University, Nederländerna. Panelens tema var, "Urbanization beyond Dichotomies? Making Sense of Complexity in Contemporary Urban Practices.” (November 2024)
Samarbeten och framtida forskningsbanor
Tiden i Detroit erbjöd en möjlighet att nätverka med en annan konstellation av forskare och civilsamhällesorganisationer som jag annars inte hade haft möjlighet att träffa. Ett samarbetsnätverk som sattes igång under denna projektperiod har resulterat i ett projekt finansierat under tre år (2024 - 2026) av Formas på temat samhällsinitierade transportlösningar i Detroits North End-kvarter. Projektet sammanför samhällspartners i staden, tillsammans med USA-baserade forskare vid universiteten i Detroit och Virginia för att utforska hur samhällsmedlemmar i North End försöker mildra betydande underskott i transportinfrastrukturen. Den försöker vidare undersöka hur dessa innovationer mer heltäckande kan införlivas i mer formella, statligt ledda stadsplaneringsinsatser för att vara mer lyhörda och ansvariga för lokalinvånarnas behov.