Företagsledares egenskaper och beslut - en syntes av forskning inom företagsekonomi och beteendeekonomi
Under sabbatsperioden är planen att utveckla en syntes baserad på ett bredare tvärvetenskapligt projekt som studerar hur företagsledare fattar beslut i strategiska spel och eliciteringsuppgifter. Dessa beslut skall sedan kopplas till hur ledarna styr sina företag. I syntesen är syftet att noggrant och kritiskt foga samman forskningen inom beteendeekonomi, främst om företagsledare, med den befintliga empiriska och teoretiska forskningen om företagsledare inom den företagsekonomiska litteraturen.
Mina medförfattares och min forskning som kommer att utgöra en del av syntesen bygger på ett unikt slumpmässigt stratifierat urval av 700 kinesiska VD:ar som har deltagit i tre studier under perioden 2009-16. I dessa har de fattat beslut i strategiska spel och eliciteringsuppgifter där det gavs monetära incitament. Dessutom lämnade de information om sin bakgrund och sina företag. Projektet har hittills studerat beslut under osäkerhet, i strategiska spel och i reciprocitetssituationer, vilket resulterat i 6 publikationer i relevanta tidskrifter (Acad Man Jnl (1), Exp Econ (1), Man Sci (1), Org Sci (3)).
Planen är att skriva en bok om syntesen med de viktigaste slutsatserna. Sabbatsperioden innefattar två månadslånga besök på Cornell University och planering av fördjupat samarbete.
Mina medförfattares och min forskning som kommer att utgöra en del av syntesen bygger på ett unikt slumpmässigt stratifierat urval av 700 kinesiska VD:ar som har deltagit i tre studier under perioden 2009-16. I dessa har de fattat beslut i strategiska spel och eliciteringsuppgifter där det gavs monetära incitament. Dessutom lämnade de information om sin bakgrund och sina företag. Projektet har hittills studerat beslut under osäkerhet, i strategiska spel och i reciprocitetssituationer, vilket resulterat i 6 publikationer i relevanta tidskrifter (Acad Man Jnl (1), Exp Econ (1), Man Sci (1), Org Sci (3)).
Planen är att skriva en bok om syntesen med de viktigaste slutsatserna. Sabbatsperioden innefattar två månadslånga besök på Cornell University och planering av fördjupat samarbete.
Slutredovisning
En stor del av tiden av sabbatsperioden har ägnats åt arbetet med ett manuskript om företagsledares egenskaper och observationer om deras beslut och utfall för deras företag. Detta är ett försök till en syntes av forskning om detta ämne inom beteendeekonomi och företagsekonomi. Jag kommer här att beskriva de viktigaste delarna av detta arbete.
Då en viktig del av detta arbete handlar om att sammanfatta resultaten från mina medförfattares och mina studier om verkställande direktörer i Kina har en ganska betydande del handlat om att strukturera data, i synnerhet den data som fångades i den sista ”vågen” av vår studie av VD:ar i Kina. Vad gäller arbetet med manuskriptet så består detta av ett par huvuddelar som kortfattat beskrivs nedan.
I inledningen ges en kort historisk genomgång av forskningen om företagsledares egenskaper utifrån UET (upper echelons theory) samt utifrån ett beteendeekonomiskt perspektiv. Bland annat noteras att medan teoribildningen inom UET kan ses som en naturlig utveckling inom företagsekonomin så har beteendeekonomin sina rötter i ett missnöje med den neoklassiska nationalekonomins antagande om ”homo economicus”. Utifrån dessa skilda utgångspunkter har de olika forskningsfälten gradvis närmat sig varandra på så vis att ekonomiska aktörer (och därmed företagsledare) ses som begränsat rationella och har preferenser som inte är helt självcentrerade.
De egenskaper som studeras är kognitiva förmågor, riskaversion, samarbetsvillighet, tillit, reciprocitet, altruism, narcissism/självöverskattning. För varje egenskap diskuteras hur man med teoretiska resonemang inom såväl management- och organisationsliteraturen som inom beteendeekonomin. Ambitionen är att koppla egenskaperna till förväntade observationer om företagsledares beslut och företags utfall. Exempelvis är en utgångspunkt inom UET att företagsledare agerar under begränsad rationalitet och att denna leder att olika tolkningar beroende på grad av rationalitet och samt vilka erfarenheter företagsledaren gjort. En konsekvens av detta är att företagsledares kognitiva förmågor kan förväntas spela roll för vilka beslut som tas. Inom beteendeekonomin finns också teoribildningar kring grad av rationalitet. Inom den så kallade nivå-k-teorin (level-k theory) är individernas förmåga att skapa förväntningar om motspelarnas strategi och grad av sofistikation avgörande för val av strategier i vissa situationer. Utifrån båda teoribildningarna går det med andra ord att argumentera för att det finns heterogenitet avseende kognitiva förmågor och att dessa kan ha betydelse för hur företagsledare tolkar sin beslutssituation och därmed vilka beslut som tas. Detta gäller i främsta hand strategiska beslut som involverar andra aktörer. Ett konkret resultat som analyseras i detta sammanhang är att (i en studie som undertecknad är medförfattare till) observeras ett starkt statistiskt samband mellan VD:ars grad av kognitiv reflektion och deras val av reciprocitetsstrategi i ett strategiskt spel.
En central del av arbetet har varit att beskriva potentiella kopplingar mellan företagsledarnas egenskaper och observationer av deras beslut. Denna koppling är inte trivial vilket bland annat beskrivits i en välkänd uppföljningsartikel av Donald Hambrick 2007 och som kommer att analyseras utförligt i delen om metodproblem nedan. Rent teoretiskt kan kopplingen mellan egenskaper och beslut vara tämligen klar samtidigt som empiriska undersökningar av sambanden är mer komplicerade, inte minst på grund av att viss data är svår att fånga. Exempelvis kan man förvänta sig att företagsledare med en låg grad av riskaversion är mer benägna att göra investeringar i marknader där variansen i avkastningen är hög jämfört med mer riskaverta företagsledare. I förlängningen bör sådana skillnader i riskpreferenser avspeglas i observationer av företagens investeringar samt avkastning. De beslut och utfall som studeras inkluderar val av strategi i olika typer av spel, deras ledarskapsstil i sitt företag (avseende förvärvsaktivitet, investeringar, skuldkvot, CSR-aktiviteter) samt utfall för företag (utveckling av vinster, marknadsvärde mm.) Det är emellertid inte lätt att hitta entydiga empiriska mått på företagsledares riskaversion som kan kopplas till tydliga mått på grad av riskexponering i beslut.
Ett viktigt bidrag till litteraturen om företagsledares egenskaper och beslut är en analys och kategorisering av de olika metoder som används. Inom forskningen om företagsledares egenskaper och beslut har en stor mängd metoder använts varför en sådan analys är viktig för att värdera resultaten. De metoder som använts för att inhämta data inkluderar intervjuer, frågeformulär, inhämtade registerdata, samt beslut i experiment. Vad gäller indikationer på företagsledares egenskaper görs en distinktion på direkta mått som observeras i samband med företagsledares egna svar på frågor gällande en egenskap (t.ex. riskvillighet) och indirekta mått som t.ex. utformning av ett optionskontrakt som tolkas som indikation på samma egenskap. På ett liknande sätt diskuteras mer eller mindre direkta observationer av beslut och utfall. I de fall där observationerna inte uppenbart är direkt relaterade till en egenskap, ett beslut eller ett utfall diskuteras möjliga modererande faktorer och huruvida dessa påverkar studiens validitet. I sammanhanget analyseras ett antal kända metodproblem som att vissa resultat tenderar vara kopplade till att samma metod använts, att man inte korrigerar statistiska signifikansnivåer när man testar många hypoteser samtidigt samt risken för så kallad ”datamining”.
En del av sabbatsperioden ägnades till att färdigställa en uppsats om reciprocitetsbeteende bland VD:ar. Vi ställer flera frågor och kan redovisa flera resultat i denna studie. Den första frågan är om reciprocitetsstrategier är vanliga bland VD:ar. För att besvara denna fråga studerar vi frekvensen av olika former av strategier enligt den typologi som föreslås i litteraturen. Vi finner att reciprocitetsstrategier, även kallade villkorade samarbetsstrategier är anmärkningsvärt vanliga bland vårt urval av VD:ar. Vi undersökte också sambandet mellan reciprocitet och VD:arnas individuella egenskaper och deras ledarstil. I en teoretisk del diskuterar vi potentiella individuella bakgrundsfaktorer som kan påverka VD:ns benägenhet att välja en reciprocitetsstrategi. I samma avsnitt, inspirerade av UET, diskuterar vi möjligheten att VD:ns reciprocitetsstsstrategi kan spåras i olika utfall för företaget eller för hur VD:n leder företaget. Vi observerar att VD:ar med den strängaste reciprocitetsstrategin som kallas perfekta villkorliga samarbetspartners är mer benägna att ha höga kognitiva reflektionstestresultat och buddhistiska övertygelser än de med andra strategier. När vi studerar VD:ars ledarstil finner vi att perfekta villkorade samarbetspartners är mer benägna att vara den största aktieägaren i sina företag och mindre benägna att vara inblandade i affärstvister med sina leverantörer och kunder.
Samverkan och spridning:
Under våren 2023 besökte jag professor Victor Nee på Cornelluniversitetet i Ithaca. Vi diskuterade en mängd frågeställningar i relation till vårt arbete och den data vi samlat in. I synnerhet gällde detta frågor rörande reciprocitetsbeteende då detta är ett nytt område i vårt samarbete. Samarbete har pågått under hela sabbatsperioden och har bland annat resulterat i att jag inbjudits till att hålla ett föredrag på en workshop på ett Cornell Center i New York i februari 2024.
Under hösten 2023 besökte jag under ett par veckor universitetet i Amsterdam där professor Randolph Sloof var min värd. Han är en av de forskare i Europa som genomfört forskning av entreprenörer och företagsledare som ligger närmast min egen forskning om VD:ar. Det var ett par mycket givande veckor med långa diskussioner med honom och hans kollegor. Jag fick även tillfälle att presentera min senaste forskning inom området på ett större seminarium. Jag har redan blivit tillfrågad om jag kan medverka i en betygsnämnd vid universitet i Amsterdam senare i vår.
Vad gäller arbetet med syntesen så har arbetet med manuskriptet och datan kopplad till detsamma varit omfattande och pågår fortfarande. Planen är att när jag slutligen bestämt hur jag skall strukturera de olika delarna skickar in ett bokförslag till ett internationellt förlag. En del av detta manus kommer att bygga den forskning om reciprocitet som jag nyligen genomfört tillsammans med Victor Nee. Denna del har resulterat i en uppsats med titeln "Reciprocity among CEOs ". Uppsatsen har inte publicerats ännu men har skickats in till Academy of Managements årsmöte, som kommer att hållas i Chicago, i augusti 2024. Om det accepteras förväntar jag mig att det får betydande exponering.
Då en viktig del av detta arbete handlar om att sammanfatta resultaten från mina medförfattares och mina studier om verkställande direktörer i Kina har en ganska betydande del handlat om att strukturera data, i synnerhet den data som fångades i den sista ”vågen” av vår studie av VD:ar i Kina. Vad gäller arbetet med manuskriptet så består detta av ett par huvuddelar som kortfattat beskrivs nedan.
I inledningen ges en kort historisk genomgång av forskningen om företagsledares egenskaper utifrån UET (upper echelons theory) samt utifrån ett beteendeekonomiskt perspektiv. Bland annat noteras att medan teoribildningen inom UET kan ses som en naturlig utveckling inom företagsekonomin så har beteendeekonomin sina rötter i ett missnöje med den neoklassiska nationalekonomins antagande om ”homo economicus”. Utifrån dessa skilda utgångspunkter har de olika forskningsfälten gradvis närmat sig varandra på så vis att ekonomiska aktörer (och därmed företagsledare) ses som begränsat rationella och har preferenser som inte är helt självcentrerade.
De egenskaper som studeras är kognitiva förmågor, riskaversion, samarbetsvillighet, tillit, reciprocitet, altruism, narcissism/självöverskattning. För varje egenskap diskuteras hur man med teoretiska resonemang inom såväl management- och organisationsliteraturen som inom beteendeekonomin. Ambitionen är att koppla egenskaperna till förväntade observationer om företagsledares beslut och företags utfall. Exempelvis är en utgångspunkt inom UET att företagsledare agerar under begränsad rationalitet och att denna leder att olika tolkningar beroende på grad av rationalitet och samt vilka erfarenheter företagsledaren gjort. En konsekvens av detta är att företagsledares kognitiva förmågor kan förväntas spela roll för vilka beslut som tas. Inom beteendeekonomin finns också teoribildningar kring grad av rationalitet. Inom den så kallade nivå-k-teorin (level-k theory) är individernas förmåga att skapa förväntningar om motspelarnas strategi och grad av sofistikation avgörande för val av strategier i vissa situationer. Utifrån båda teoribildningarna går det med andra ord att argumentera för att det finns heterogenitet avseende kognitiva förmågor och att dessa kan ha betydelse för hur företagsledare tolkar sin beslutssituation och därmed vilka beslut som tas. Detta gäller i främsta hand strategiska beslut som involverar andra aktörer. Ett konkret resultat som analyseras i detta sammanhang är att (i en studie som undertecknad är medförfattare till) observeras ett starkt statistiskt samband mellan VD:ars grad av kognitiv reflektion och deras val av reciprocitetsstrategi i ett strategiskt spel.
En central del av arbetet har varit att beskriva potentiella kopplingar mellan företagsledarnas egenskaper och observationer av deras beslut. Denna koppling är inte trivial vilket bland annat beskrivits i en välkänd uppföljningsartikel av Donald Hambrick 2007 och som kommer att analyseras utförligt i delen om metodproblem nedan. Rent teoretiskt kan kopplingen mellan egenskaper och beslut vara tämligen klar samtidigt som empiriska undersökningar av sambanden är mer komplicerade, inte minst på grund av att viss data är svår att fånga. Exempelvis kan man förvänta sig att företagsledare med en låg grad av riskaversion är mer benägna att göra investeringar i marknader där variansen i avkastningen är hög jämfört med mer riskaverta företagsledare. I förlängningen bör sådana skillnader i riskpreferenser avspeglas i observationer av företagens investeringar samt avkastning. De beslut och utfall som studeras inkluderar val av strategi i olika typer av spel, deras ledarskapsstil i sitt företag (avseende förvärvsaktivitet, investeringar, skuldkvot, CSR-aktiviteter) samt utfall för företag (utveckling av vinster, marknadsvärde mm.) Det är emellertid inte lätt att hitta entydiga empiriska mått på företagsledares riskaversion som kan kopplas till tydliga mått på grad av riskexponering i beslut.
Ett viktigt bidrag till litteraturen om företagsledares egenskaper och beslut är en analys och kategorisering av de olika metoder som används. Inom forskningen om företagsledares egenskaper och beslut har en stor mängd metoder använts varför en sådan analys är viktig för att värdera resultaten. De metoder som använts för att inhämta data inkluderar intervjuer, frågeformulär, inhämtade registerdata, samt beslut i experiment. Vad gäller indikationer på företagsledares egenskaper görs en distinktion på direkta mått som observeras i samband med företagsledares egna svar på frågor gällande en egenskap (t.ex. riskvillighet) och indirekta mått som t.ex. utformning av ett optionskontrakt som tolkas som indikation på samma egenskap. På ett liknande sätt diskuteras mer eller mindre direkta observationer av beslut och utfall. I de fall där observationerna inte uppenbart är direkt relaterade till en egenskap, ett beslut eller ett utfall diskuteras möjliga modererande faktorer och huruvida dessa påverkar studiens validitet. I sammanhanget analyseras ett antal kända metodproblem som att vissa resultat tenderar vara kopplade till att samma metod använts, att man inte korrigerar statistiska signifikansnivåer när man testar många hypoteser samtidigt samt risken för så kallad ”datamining”.
En del av sabbatsperioden ägnades till att färdigställa en uppsats om reciprocitetsbeteende bland VD:ar. Vi ställer flera frågor och kan redovisa flera resultat i denna studie. Den första frågan är om reciprocitetsstrategier är vanliga bland VD:ar. För att besvara denna fråga studerar vi frekvensen av olika former av strategier enligt den typologi som föreslås i litteraturen. Vi finner att reciprocitetsstrategier, även kallade villkorade samarbetsstrategier är anmärkningsvärt vanliga bland vårt urval av VD:ar. Vi undersökte också sambandet mellan reciprocitet och VD:arnas individuella egenskaper och deras ledarstil. I en teoretisk del diskuterar vi potentiella individuella bakgrundsfaktorer som kan påverka VD:ns benägenhet att välja en reciprocitetsstrategi. I samma avsnitt, inspirerade av UET, diskuterar vi möjligheten att VD:ns reciprocitetsstsstrategi kan spåras i olika utfall för företaget eller för hur VD:n leder företaget. Vi observerar att VD:ar med den strängaste reciprocitetsstrategin som kallas perfekta villkorliga samarbetspartners är mer benägna att ha höga kognitiva reflektionstestresultat och buddhistiska övertygelser än de med andra strategier. När vi studerar VD:ars ledarstil finner vi att perfekta villkorade samarbetspartners är mer benägna att vara den största aktieägaren i sina företag och mindre benägna att vara inblandade i affärstvister med sina leverantörer och kunder.
Samverkan och spridning:
Under våren 2023 besökte jag professor Victor Nee på Cornelluniversitetet i Ithaca. Vi diskuterade en mängd frågeställningar i relation till vårt arbete och den data vi samlat in. I synnerhet gällde detta frågor rörande reciprocitetsbeteende då detta är ett nytt område i vårt samarbete. Samarbete har pågått under hela sabbatsperioden och har bland annat resulterat i att jag inbjudits till att hålla ett föredrag på en workshop på ett Cornell Center i New York i februari 2024.
Under hösten 2023 besökte jag under ett par veckor universitetet i Amsterdam där professor Randolph Sloof var min värd. Han är en av de forskare i Europa som genomfört forskning av entreprenörer och företagsledare som ligger närmast min egen forskning om VD:ar. Det var ett par mycket givande veckor med långa diskussioner med honom och hans kollegor. Jag fick även tillfälle att presentera min senaste forskning inom området på ett större seminarium. Jag har redan blivit tillfrågad om jag kan medverka i en betygsnämnd vid universitet i Amsterdam senare i vår.
Vad gäller arbetet med syntesen så har arbetet med manuskriptet och datan kopplad till detsamma varit omfattande och pågår fortfarande. Planen är att när jag slutligen bestämt hur jag skall strukturera de olika delarna skickar in ett bokförslag till ett internationellt förlag. En del av detta manus kommer att bygga den forskning om reciprocitet som jag nyligen genomfört tillsammans med Victor Nee. Denna del har resulterat i en uppsats med titeln "Reciprocity among CEOs ". Uppsatsen har inte publicerats ännu men har skickats in till Academy of Managements årsmöte, som kommer att hållas i Chicago, i augusti 2024. Om det accepteras förväntar jag mig att det får betydande exponering.