Miljöexpertis: förutsättningar och utmaningar
Vilken sorts expertis behövs för att underlätta och vägleda arbetet för att möta dagens globala miljöutmaningar? Bakgrunden är den nuvarande situationen där miljöproblem har ökat inte bara i omfattning (globala problem) och bredd (omfattar alla sektorer) utan även på djupet (berör grundläggande samhällsstrukturer). Detta innebär att miljöexpertis får en allt bredare och komplex uppgift, där den behöver navigera mellan – och ibland utmana – disciplinära och institutionella gränser. Detta i sin tur väcker grundläggande epistemiska och normativa frågor om vetenskaplig trovärdighet, relevans och legitimitet.
Detta projekt kommer att använda sig av det empiriska materialet från två nyligen genomförda studier för att studera och jämföra de villkor och utmaningar som finns i att utveckla en miljöexpertis som såväl är vetenskapligt legitim som samhällsrelevant. Det empiriska materialet består av redan insamlat material, främst i form av intervjustudier av vetenskaplig expertis inom IPCC och IPBES.
Genom att fokusera på två av de mest aktuella och akuta miljöproblemen (klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald) och två av de mest välkända och institutionaliserade formerna av miljöexpertis (IPBES och IPCC), syftar projektet till att bidra till den pågående vetenskapliga diskussionen om hur man kan skapa social robust expertis som såväl är vetenskapligt legitim som policyrelevant.
Detta projekt kommer att använda sig av det empiriska materialet från två nyligen genomförda studier för att studera och jämföra de villkor och utmaningar som finns i att utveckla en miljöexpertis som såväl är vetenskapligt legitim som samhällsrelevant. Det empiriska materialet består av redan insamlat material, främst i form av intervjustudier av vetenskaplig expertis inom IPCC och IPBES.
Genom att fokusera på två av de mest aktuella och akuta miljöproblemen (klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald) och två av de mest välkända och institutionaliserade formerna av miljöexpertis (IPBES och IPCC), syftar projektet till att bidra till den pågående vetenskapliga diskussionen om hur man kan skapa social robust expertis som såväl är vetenskapligt legitim som policyrelevant.
Slutredovisning
Bakgrund
Projektet studerar villkor och utmaningar i att utveckla en vetenskaplig expertis för globala miljöproblem som såväl är vetenskapligt legitim som samhällsrelevant. Det empiriska materialet består av redan insamlat material (intervjuer och dokument) av de internationella expertorganisationerna IPCC (klimat) och IPBES (biologisk mångfald).
Projektet har inkluderat två utlandsvistelser och resulterat i fyra artikelmanus. På grund av den tid som krävs för tidskrifters granskning (peer review) finns vid tidpunkten för denna slutredovisning ingen publicerad artikel. När uppsatserna är accepterade kommer de att publiceras med öppen tillgång.
Resultat
Lidskog, R. Being an expert on global environmental change: opportunities, challenges, and expectations
Dagens politiska och vetenskapliga betoning på att det krävs en social transformation för att möta de globala miljöproblemen har lett till frågan om detta kräver en ny typ av miljöexpertis. Uppsatsen utforskar utmaningarna i att göra kunskapsöversikter över globala miljöproblem (global environmental assessment) med fokus på de möjligheter och problem som de inblandade experterna står inför. Genom att analysera experternas erfarenheter av och idéer om expertrådgivning bidrar artikeln till diskussionen om den globala miljöexpertisens framtida utveckling såväl som diskussionen om dess inom- och utomvetenskapliga utmaningar.
Lidskog R. & Standring, A. 2024. Invaluable Invisibility: Academic housekeeping within the IPCC
Denna uppsats undersöker förutsättningar, motivation och implikationer för enskilda forskare som engagerar sig i klimatpanelen. Utgångspunkten är begreppet ”akademiskt hushållsarbete” – arbete som är viktigt för en organisation men som sällan synliggörs, erkänns eller belönas. Det empiriska materialet består av en intervjustudie av forskare involverade i IPCC bedömningsarbete. Artikeln diskuterar konsekvenserna av obelönat arbete för enskilda experter, för expertorganisationer och för akademiska institutioner. Den finner att det idag är oerhört viktigt att uppvärdera det ofta osynliggjort expertarbete (som till exempel att skapa en god samarbetskultur i en expertorganisation, att hantera konflikter mellan olika expertis) och att det är ett ansvar för såväl expertorganisationer som universitet att göra det. Om så inte sker är risken stor att expertorganisationer får problem i att rekrytera nya experter, inte minst från samhällsvetenskap och humaniora som har en delvis annan incitamentsstruktur än naturvetenskap.
Lidskog, R. Science for transformative change: IPCC, boundary work and the making of useable knowledge.
Det pågår en omfattande diskussion om vilken typ av global miljöexpertis som behöver utveckla för att (bättre) vägleda miljöpolitiken. Däremot finns få studier om hur experterna själva bedömer utmaningarna med att göra vetenskaplig forskning politiskt relevant. I denna uppsats används begreppet gränsarbete (boundary work) för att analysera vilka gränsdragningar och distinktioner experterna inom IPCC gör; var de drar gränser mellan vetenskap och politik, mellan policyrelevans och policyföreskrivande, och mellan säker och osäker kunskap. Genom att analysera experternas erfarenheter och idéer om vad som gör vetenskap relevant för beslutsfattande, bidrar artikeln till diskussionen om nuvarande och framtida utmaningar för såväl IPCC som för annan global miljöexpertis. Ett viktigt resultat här är att oavsett hur IPCC anpassar sig till dagens förändrade sammanhang och vilken expertposition den intar, behöver den reflektera över sina nuvarande sätt att organisera, genomföra och kommunicera sina bedömningar. Om den inte gör det finns det en risk att det som den anser vara policyrelevant och användbar kunskap skiljer sig från vad beslutsfattare efterfrågar och behöver.
Lidskog, R. From climate facts to climate risks
All global miljöexpertis behöver hantera frågan om kunskapsosäkerhet, det vill säga hur sammanfatta kunskapsläget när det till vissa delar är behäftat med kunskapsosäkerhet eller handlar om riskbedömningar där expertisen inte enbart behöver göra epistemiska bedömningar utan även normativa. Denna artikel analyserar hur IPCC förstår och hanterar risker och osäkerhet i sina kunskapsbedömningar. Det gör den genom att först diskutera dess formella och explicita syn på risker och osäkerhet. Analysen visar att IPCC har ett ambitiöst och samtidigt komplicerat system för att fastställa och hantera risk och osäkerhet. Därefter diskuteras hur IPCC-experterna – forskare som är utsedda av IPCC för att genomföra sin kunskapsbedömning – ser på och använder detta system för att fastställa risk och osäkerhet. Analysen visar att det finns skillnader och spänningar i sättet att se på kunskap, osäkerhet och risk. Den finner en avgörande skillnad mellan de som fokuserar främst på kunskapssäkerhet och de som har ett uttalat riskperspektiv, inklusive samhällsrisker. Slutligen drar uppsatsen några slutsatser om detta för framtiden: vilka utmaningar IPCC kommer att möta och behöver ta itu med avseende på hur den hanterar och kommunicerar osäkerhet och risk i sina kunskapsbedömningar.
Resultat utöver publikationerna
Projektets primära resultat är de som framkommit i de genomförda studierna (uppsatserna redogjorda för ovan). Utöver det har projektet lett till att nya kontakter och samarbeten etablerats samt till nya forskningsidéer (se nedan).
Nya samarbeten
Genom detta projekt har jag fått möjlighet att utveckla kontakter med för mig nya sammanhang. Det är i dagsläget oklart hur vi kommer att samarbeta, men jag kommer att under det kommande året (2024/25) att ha kontakt med och besöka följande forskare/forskningsinstitut:
• Center for Advanced Studies in the Humanities and Social Sciences, Leibniz University Hannover (professor Mathias Frisch)
• the Institute for Advanced Study, Hanse Wissenschaftskolleg (professor Jens Zinn)
• Institute for Interdisciplinary Studies of Science och Research unit Politics and sociology Bielefeld University (professor Holger Strassheim)
Som ett resultat av min forskning har jag även involverats i ett internationellt samarbete där vi skriver en forskningsartikel om samhällsvetenskaplig-humanistisk expertis roll i arbete med att göra kunskapsöversikter över globala miljöproblem (ett femtontal forskare från olika delar av världen deltar i detta arbete).
Nya forskningsfrågor
Projektet har lett till en mängd frågor som kräver fördjupade studier. Kontexten för global miljöpolitik är under stark förändring: alltmer komplicerade och komplexa globala miljöutmaningar, ett allt starkare behov av djup och bred samhällsförändring (transformation) för att möta dessa globala miljöutmaningar och samtidigt ett mer polariserat samhällsklimat och politik. Det ställer förändrade och långtgående krav på miljöexpertis. Att skapa expertkunskap som såväl är policyrelevant som vetenskapligt legitim är en allt viktigare, men samtidigt svårare, utmaning.
Denna förändrade kontext och situation gör att behovet av samhällsvetenskaplig och humanistisk miljöexpertis ökar, samtidigt som det är ytterst oklart hur dess kunskapsbidrag bör se ut och hur det kan relatera till naturvetenskaplig och teknisk expertis som dominerar problemförståelsen och kunskapsöversikter över globala miljöproblem. Här krävs såväl begreppsligt som empiriskt arbete om vilken expertis som bör och kan utvecklas och de epistemiska, institutionella och normativa utmaningar som är förknippade med denna expertis.
Hur resultaten har spridits samt om och hur samverkan skett.
Projektet har innehållit två gästforskarperioder:
Rachel Carson Centre for Environment and Society (RCC), Ludwig-Maximilians-Universität, München (oktober-november 2023). Under min vistelse deltog jag i dess seminarieverksamhet och knöt kontakter. Dessutom höll jag en föreläsning vid det högre seminariet vid Department of Science, Technology and Society, Technical University of Munich, om projektet och dess teoretiska utgångspunkter. Under min vistelse vid RCC var jag även inbjuden att medverka i konferensen Sustainability transformations and social sciences: Methodological contributions, challenges, and ways forward, Basel, 3-4 november 2023. I denna konferens höll jag ett föredrag samt var utsedd kommentator för två av dess teman.
Institute for Interdisciplinary Studies of Science och Research unit Politics and sociology, Faculty of sociology, Bielefeld University (april 2024). Under min vistelse deltog jag i dess fakultetsöverskridande kollokvium i vetenskapsstudier samt medverkade i det med en föreläsning om global miljöexpertis för samhällstransformation.
De uppsatser som författats inom ramen för detta projekt har presenterats vid tre vetenskapliga konferenser
I samband med att artikelmanusen blir publicerade kommer jag att sprida information om dem via ORU:s nyhetssida.
Projektet studerar villkor och utmaningar i att utveckla en vetenskaplig expertis för globala miljöproblem som såväl är vetenskapligt legitim som samhällsrelevant. Det empiriska materialet består av redan insamlat material (intervjuer och dokument) av de internationella expertorganisationerna IPCC (klimat) och IPBES (biologisk mångfald).
Projektet har inkluderat två utlandsvistelser och resulterat i fyra artikelmanus. På grund av den tid som krävs för tidskrifters granskning (peer review) finns vid tidpunkten för denna slutredovisning ingen publicerad artikel. När uppsatserna är accepterade kommer de att publiceras med öppen tillgång.
Resultat
Lidskog, R. Being an expert on global environmental change: opportunities, challenges, and expectations
Dagens politiska och vetenskapliga betoning på att det krävs en social transformation för att möta de globala miljöproblemen har lett till frågan om detta kräver en ny typ av miljöexpertis. Uppsatsen utforskar utmaningarna i att göra kunskapsöversikter över globala miljöproblem (global environmental assessment) med fokus på de möjligheter och problem som de inblandade experterna står inför. Genom att analysera experternas erfarenheter av och idéer om expertrådgivning bidrar artikeln till diskussionen om den globala miljöexpertisens framtida utveckling såväl som diskussionen om dess inom- och utomvetenskapliga utmaningar.
Lidskog R. & Standring, A. 2024. Invaluable Invisibility: Academic housekeeping within the IPCC
Denna uppsats undersöker förutsättningar, motivation och implikationer för enskilda forskare som engagerar sig i klimatpanelen. Utgångspunkten är begreppet ”akademiskt hushållsarbete” – arbete som är viktigt för en organisation men som sällan synliggörs, erkänns eller belönas. Det empiriska materialet består av en intervjustudie av forskare involverade i IPCC bedömningsarbete. Artikeln diskuterar konsekvenserna av obelönat arbete för enskilda experter, för expertorganisationer och för akademiska institutioner. Den finner att det idag är oerhört viktigt att uppvärdera det ofta osynliggjort expertarbete (som till exempel att skapa en god samarbetskultur i en expertorganisation, att hantera konflikter mellan olika expertis) och att det är ett ansvar för såväl expertorganisationer som universitet att göra det. Om så inte sker är risken stor att expertorganisationer får problem i att rekrytera nya experter, inte minst från samhällsvetenskap och humaniora som har en delvis annan incitamentsstruktur än naturvetenskap.
Lidskog, R. Science for transformative change: IPCC, boundary work and the making of useable knowledge.
Det pågår en omfattande diskussion om vilken typ av global miljöexpertis som behöver utveckla för att (bättre) vägleda miljöpolitiken. Däremot finns få studier om hur experterna själva bedömer utmaningarna med att göra vetenskaplig forskning politiskt relevant. I denna uppsats används begreppet gränsarbete (boundary work) för att analysera vilka gränsdragningar och distinktioner experterna inom IPCC gör; var de drar gränser mellan vetenskap och politik, mellan policyrelevans och policyföreskrivande, och mellan säker och osäker kunskap. Genom att analysera experternas erfarenheter och idéer om vad som gör vetenskap relevant för beslutsfattande, bidrar artikeln till diskussionen om nuvarande och framtida utmaningar för såväl IPCC som för annan global miljöexpertis. Ett viktigt resultat här är att oavsett hur IPCC anpassar sig till dagens förändrade sammanhang och vilken expertposition den intar, behöver den reflektera över sina nuvarande sätt att organisera, genomföra och kommunicera sina bedömningar. Om den inte gör det finns det en risk att det som den anser vara policyrelevant och användbar kunskap skiljer sig från vad beslutsfattare efterfrågar och behöver.
Lidskog, R. From climate facts to climate risks
All global miljöexpertis behöver hantera frågan om kunskapsosäkerhet, det vill säga hur sammanfatta kunskapsläget när det till vissa delar är behäftat med kunskapsosäkerhet eller handlar om riskbedömningar där expertisen inte enbart behöver göra epistemiska bedömningar utan även normativa. Denna artikel analyserar hur IPCC förstår och hanterar risker och osäkerhet i sina kunskapsbedömningar. Det gör den genom att först diskutera dess formella och explicita syn på risker och osäkerhet. Analysen visar att IPCC har ett ambitiöst och samtidigt komplicerat system för att fastställa och hantera risk och osäkerhet. Därefter diskuteras hur IPCC-experterna – forskare som är utsedda av IPCC för att genomföra sin kunskapsbedömning – ser på och använder detta system för att fastställa risk och osäkerhet. Analysen visar att det finns skillnader och spänningar i sättet att se på kunskap, osäkerhet och risk. Den finner en avgörande skillnad mellan de som fokuserar främst på kunskapssäkerhet och de som har ett uttalat riskperspektiv, inklusive samhällsrisker. Slutligen drar uppsatsen några slutsatser om detta för framtiden: vilka utmaningar IPCC kommer att möta och behöver ta itu med avseende på hur den hanterar och kommunicerar osäkerhet och risk i sina kunskapsbedömningar.
Resultat utöver publikationerna
Projektets primära resultat är de som framkommit i de genomförda studierna (uppsatserna redogjorda för ovan). Utöver det har projektet lett till att nya kontakter och samarbeten etablerats samt till nya forskningsidéer (se nedan).
Nya samarbeten
Genom detta projekt har jag fått möjlighet att utveckla kontakter med för mig nya sammanhang. Det är i dagsläget oklart hur vi kommer att samarbeta, men jag kommer att under det kommande året (2024/25) att ha kontakt med och besöka följande forskare/forskningsinstitut:
• Center for Advanced Studies in the Humanities and Social Sciences, Leibniz University Hannover (professor Mathias Frisch)
• the Institute for Advanced Study, Hanse Wissenschaftskolleg (professor Jens Zinn)
• Institute for Interdisciplinary Studies of Science och Research unit Politics and sociology Bielefeld University (professor Holger Strassheim)
Som ett resultat av min forskning har jag även involverats i ett internationellt samarbete där vi skriver en forskningsartikel om samhällsvetenskaplig-humanistisk expertis roll i arbete med att göra kunskapsöversikter över globala miljöproblem (ett femtontal forskare från olika delar av världen deltar i detta arbete).
Nya forskningsfrågor
Projektet har lett till en mängd frågor som kräver fördjupade studier. Kontexten för global miljöpolitik är under stark förändring: alltmer komplicerade och komplexa globala miljöutmaningar, ett allt starkare behov av djup och bred samhällsförändring (transformation) för att möta dessa globala miljöutmaningar och samtidigt ett mer polariserat samhällsklimat och politik. Det ställer förändrade och långtgående krav på miljöexpertis. Att skapa expertkunskap som såväl är policyrelevant som vetenskapligt legitim är en allt viktigare, men samtidigt svårare, utmaning.
Denna förändrade kontext och situation gör att behovet av samhällsvetenskaplig och humanistisk miljöexpertis ökar, samtidigt som det är ytterst oklart hur dess kunskapsbidrag bör se ut och hur det kan relatera till naturvetenskaplig och teknisk expertis som dominerar problemförståelsen och kunskapsöversikter över globala miljöproblem. Här krävs såväl begreppsligt som empiriskt arbete om vilken expertis som bör och kan utvecklas och de epistemiska, institutionella och normativa utmaningar som är förknippade med denna expertis.
Hur resultaten har spridits samt om och hur samverkan skett.
Projektet har innehållit två gästforskarperioder:
Rachel Carson Centre for Environment and Society (RCC), Ludwig-Maximilians-Universität, München (oktober-november 2023). Under min vistelse deltog jag i dess seminarieverksamhet och knöt kontakter. Dessutom höll jag en föreläsning vid det högre seminariet vid Department of Science, Technology and Society, Technical University of Munich, om projektet och dess teoretiska utgångspunkter. Under min vistelse vid RCC var jag även inbjuden att medverka i konferensen Sustainability transformations and social sciences: Methodological contributions, challenges, and ways forward, Basel, 3-4 november 2023. I denna konferens höll jag ett föredrag samt var utsedd kommentator för två av dess teman.
Institute for Interdisciplinary Studies of Science och Research unit Politics and sociology, Faculty of sociology, Bielefeld University (april 2024). Under min vistelse deltog jag i dess fakultetsöverskridande kollokvium i vetenskapsstudier samt medverkade i det med en föreläsning om global miljöexpertis för samhällstransformation.
De uppsatser som författats inom ramen för detta projekt har presenterats vid tre vetenskapliga konferenser
I samband med att artikelmanusen blir publicerade kommer jag att sprida information om dem via ORU:s nyhetssida.