Nordgermansk tonaccent – representation, distribution, uppkomst och dialektologi
Den svenska och norska språkmelodin innehåller en del toner som hör ihop med enskilda ord. Dessa toner brukar kallas tonaccenter (1 och 2) och kan illustreras med ordpar som 1ketchup och 2senap. Det mesta av melodin hör ihop med yttrandet och är faktiskt identisk i de båda orden. Men en ton skiljer orden åt och den brukar kallas den lexikala tonen. Tonaccenter finns i svenska och norska, men inte i de nära släktingarna engelska eller tyska. Danska, som är en riktigt nära släkting, har i de flesta dialekter ett annat system, s.k. stöt, som hänger ihop historiskt med tonaccenten på ett eller annat sätt.
Jag skriver en bok baserat på 25 års forskning där reder jag ut de flesta aspekter som hör ihop med tonaccenten. Hur och när uppkommer den i de nordiska språken och hur utvecklar den sig i olika dialekter? Hur ska det inbördes förhållandet mellan accent 1 och accent 2 beskrivas i ljudsystemet? Finns det två lexikala toner eller är det bara den ena som sticker ut, förslagsvis i accent 2? En annan fråga gäller vilka ord som får accent 2 i ordförrådet. Tonaccent 2 hör ihop med vissa ändelser (1bil, 2bil-ar), men inte med andra (1bil-en). Om ordet börjar med en obetonad stavelse kan också accent 2 försvinna: 2del-ning men för1del-ning.
I boken diskuterar jag teorier som föreslagits beträffande tonaccenten och gör jämförelser mellan det nordiska tonaccentsystemet, det danska stöt-systemet och ett par andra accentsystem i närheten (centralfrankiska, lettiska, litauiska).
Jag skriver en bok baserat på 25 års forskning där reder jag ut de flesta aspekter som hör ihop med tonaccenten. Hur och när uppkommer den i de nordiska språken och hur utvecklar den sig i olika dialekter? Hur ska det inbördes förhållandet mellan accent 1 och accent 2 beskrivas i ljudsystemet? Finns det två lexikala toner eller är det bara den ena som sticker ut, förslagsvis i accent 2? En annan fråga gäller vilka ord som får accent 2 i ordförrådet. Tonaccent 2 hör ihop med vissa ändelser (1bil, 2bil-ar), men inte med andra (1bil-en). Om ordet börjar med en obetonad stavelse kan också accent 2 försvinna: 2del-ning men för1del-ning.
I boken diskuterar jag teorier som föreslagits beträffande tonaccenten och gör jämförelser mellan det nordiska tonaccentsystemet, det danska stöt-systemet och ett par andra accentsystem i närheten (centralfrankiska, lettiska, litauiska).
Slutredovisning
Nordgermansk tonaccent – representation, distribution, uppkomst och dialektologi
Projektet syftar till att producera en sammanfattande och uppdaterad monografi om tonaccentsystemet i nordgermanskan. Det handlar om den tonala distinktionen mellan accent 1 (ketchup) och accent 2 (senap). Det betyder att framförallt svenska och norska varieteter behandlas, men också det danska stötsystemet diskuteras, dels för att det uppenbart är besläktat med de tonala varieteterna, dels också för att stötsystemet ger ledtrådar till dialektövergångar mellan tonala varieteter.
Den monografi jag skriver sammanfattar 25 års forskning. Som alltid när man tänker igenom ett ämne igen dyker det upp nya frågor och insikter. Jag har ömsom arbetat med kapitel i monografin, ömsom med artiklar som fokuserar särskilda ämnen inom tonaccentområdet. Därtill har jag presenterat enskilda ämnen på konferenser och seminarier. Det har fungerat väl för att på djupet aktualisera de relevanta forskningsfrågorna, särskilt de jag inte arbetat med på länge.
Projektets viktigaste resultat och publikationer
Det jag betraktar som det kanske viktigaste generella resultatet inom projektets huvudämne är kraften i förklaringsvärdet hos den konkreta representationen av tonaccenten i intonationsstrukturen. Det låter lite kryptiskt men syftar på att den konkreta beskrivningen av intonationen och tonaccenten (antal toner, vilka toner, var de fäster, hur de förhåller sig till varandra, m.m.) har stor betydelse för vilka förklaringar och dialekttypologiska förutsägelser som blir möjliga. Konkretionen ger helt enkelt ett större förklaringsdjup. Några exempel på detta tema följer nedan. I övrigt anser jag mig också ha förbättrade resonemang kring en rad delfrågor, liksom tydligare kritik av modeller jag menar är svagare än min.
1. Dialekterna kan indelas i två grupper baserat på huruvida de uppvisar bara accent 2 i sammansättningar (exv. sveamål, götamål) eller både accent 1 och accent 2 i sammansättningar (exv. skånska, östnorska). I min modell kopplas denna skillnad direkt till ett strukturellt faktum: huruvida intonationskurvan fäster i två betonade stavelser eller bara i en, i sammansättningar. Det betyder att det finns en egentligen enkel, grammatisk förklaring till en påfallande skillnad på ytan som uppvisar ett stort och tydligt geografiskt mönster. Andra modeller antar ofta en mer abstrakt relation mellan den ytliga tonala strukturen och den underliggande, som att t.ex. flerstaviga ord ska tilldelas accent 2, eller att intonationen och tonaccent egentligen är sekundära till betoningsstrukturen. Dessa modeller har ingen förklaring till varken till mönstret i sammansättningar, eller den dialektgeografi det företer. Typologiska skillnader diskuteras i artikeln Tonaccentens typologi (Riad 2025) och i kap. 3.
2. Det konkreta tillnärmelsesättet pekar också ut accent 2 som det markerade fallet, det vill säga den tonala kategori som behöver förklaras (som innehåller den lexikala tonen). Detta manifesterar sig i att accent 1 alltid är en tonal delmängd av accent 2. Den som hävdar att det är accent 1 som är det markerade fallet får här ett s.k. abstraktionsproblem. Detta diskuteras i Gussenhoven & Riad (2025) och i kap. 1 och 2.
3. Också för de diakroniska frågorna är de strukturella faktorerna viktiga. När det gäller uppkomsten av tonaccent råder viss förvirring eftersom forskarna inte är överens om *vad* det är som ska förklaras. Enligt min mening är det förekomsten av en ton i accent 2 (en lexikal ton, dvs. ett konkret, fonologiskt objekt) som ska förklaras. Andra har fokuserat på att förklara förekomsten av en distinktion i minimala par (and-en/ande-n, steg-en/stege-n). I Riad (2023) och i kap. 4 reder jag ut skillnaderna mellan dessa tillnärmelsesätt, och demonstrerar hur uppkomsten av en konkret ton logiskt föregår uppkomsten av en kontrast, och att det därför spelar en avgörande roll vilken del av den tonala strukturen man förklarar uppkomsten av.
4. Representationen pekar också ut vad som orsakar skillnaden mellan s.k. tvåtoppiga och entoppiga dialekter. När den lexikala tonen är hög är dialekten tvåtoppig, när den är låg är dialekten entoppig. Detta följer ur ett krav på intonationsaccenter att de ska innehålla en hög ton i nordgermanskan. Samma generalisering ligger till grund för skillnaden mellan dialekter som har en prominensskillnad mellan liten och stor accent. Detta diskuteras i Gussenhoven, Riad & Wetterlin (2025) och i kap. 2.
Det konkret fonologiska återkommer också i de många fenomen som är inblandade när stöt utvecklas ur ett tonaccentsystem (kap. 6). Det konkreta fonologiska (i kontrast till andra mer abstrakta antaganden) är tematiserat i flera av kapitlen i monografin.
Vid sidan av arbetet med tonaccenten har jag också forskat om läsning under sabbatsterminerna. Där har jag tillsammans med Maria Lim Falk tagit fram en ny läsmodell med språkvetenskaplig bas och som inkluderar både förstaspråkläsare och andraspråksläsare. Artikeln är just inskickad till tidskrift (Riad & Lim Falk, 2024)
Resultat förutom publikationer
Jag har fått en del nya kontakter i Berlin, framförallt inom lärarutbildning och undervisning i tyska som andraspråk, ett område där Sverige ligger längre fram än Tyskland (mutatis mutandis). Under besöket i USA fick jag återkoppling på min forskning från kolleger vid de universitet vi besökte, framförallt University of Illinois, University of Texas och California State University, Fresno, både vad gäller tonaccent och läsforskning. Jag introducerades också till ett par student- och doktorandgrupper och gav ett par lektioner om mitt ämne. Mitt arbete inom andraspråksläsning har lett till att jag blev inbjuden som talare vid 10:e Nordiska Dyslexikonferensen i Stockholm i augusti 2024.
Nya forskningsfrågor
Arbetet med artikeln om läsning har genererat idéer om lämpliga interventionsstudier. Det gäller framförallt området fonologisk medvetenhet och avkodning. Det vore exempelvis intressant att pröva om en tidig satsning på fonemdifferentiering hos nyanlända ungdomar och vuxna, det vill säga riktat arbete med att skapa mentala kategorier för alla fonem i svenska, skulle leda till snabbare läsutveckling (och därmed ge bättre skolprognos). En liknande studie kunde göras med yngre andraspråkstalare. Likaså kunde man göra interventioner som handlade om att träna avkodningshastighet för att se om det skulle leda till bättre läsförståelse i samma elevgrupper.
Hur resultaten har spridits samt om och hur samverkan skett.
Boken är till ganska långt kommen (ca två tredjedelar är helt färdigskrivet) och jag räknar med att ha ett färdigt bokmanus under vårterminen 2025. Av de artiklar jag skrivit kommer de flesta ut nästa år. Några av dessa artiklar kommer kunna publiceras med öppen tillgång. Jag kommer att lägga ut förtryck (preprint) på min profilsida på SU (https://www.su.se/profiles/triad-1.183671#)
Projektet syftar till att producera en sammanfattande och uppdaterad monografi om tonaccentsystemet i nordgermanskan. Det handlar om den tonala distinktionen mellan accent 1 (ketchup) och accent 2 (senap). Det betyder att framförallt svenska och norska varieteter behandlas, men också det danska stötsystemet diskuteras, dels för att det uppenbart är besläktat med de tonala varieteterna, dels också för att stötsystemet ger ledtrådar till dialektövergångar mellan tonala varieteter.
Den monografi jag skriver sammanfattar 25 års forskning. Som alltid när man tänker igenom ett ämne igen dyker det upp nya frågor och insikter. Jag har ömsom arbetat med kapitel i monografin, ömsom med artiklar som fokuserar särskilda ämnen inom tonaccentområdet. Därtill har jag presenterat enskilda ämnen på konferenser och seminarier. Det har fungerat väl för att på djupet aktualisera de relevanta forskningsfrågorna, särskilt de jag inte arbetat med på länge.
Projektets viktigaste resultat och publikationer
Det jag betraktar som det kanske viktigaste generella resultatet inom projektets huvudämne är kraften i förklaringsvärdet hos den konkreta representationen av tonaccenten i intonationsstrukturen. Det låter lite kryptiskt men syftar på att den konkreta beskrivningen av intonationen och tonaccenten (antal toner, vilka toner, var de fäster, hur de förhåller sig till varandra, m.m.) har stor betydelse för vilka förklaringar och dialekttypologiska förutsägelser som blir möjliga. Konkretionen ger helt enkelt ett större förklaringsdjup. Några exempel på detta tema följer nedan. I övrigt anser jag mig också ha förbättrade resonemang kring en rad delfrågor, liksom tydligare kritik av modeller jag menar är svagare än min.
1. Dialekterna kan indelas i två grupper baserat på huruvida de uppvisar bara accent 2 i sammansättningar (exv. sveamål, götamål) eller både accent 1 och accent 2 i sammansättningar (exv. skånska, östnorska). I min modell kopplas denna skillnad direkt till ett strukturellt faktum: huruvida intonationskurvan fäster i två betonade stavelser eller bara i en, i sammansättningar. Det betyder att det finns en egentligen enkel, grammatisk förklaring till en påfallande skillnad på ytan som uppvisar ett stort och tydligt geografiskt mönster. Andra modeller antar ofta en mer abstrakt relation mellan den ytliga tonala strukturen och den underliggande, som att t.ex. flerstaviga ord ska tilldelas accent 2, eller att intonationen och tonaccent egentligen är sekundära till betoningsstrukturen. Dessa modeller har ingen förklaring till varken till mönstret i sammansättningar, eller den dialektgeografi det företer. Typologiska skillnader diskuteras i artikeln Tonaccentens typologi (Riad 2025) och i kap. 3.
2. Det konkreta tillnärmelsesättet pekar också ut accent 2 som det markerade fallet, det vill säga den tonala kategori som behöver förklaras (som innehåller den lexikala tonen). Detta manifesterar sig i att accent 1 alltid är en tonal delmängd av accent 2. Den som hävdar att det är accent 1 som är det markerade fallet får här ett s.k. abstraktionsproblem. Detta diskuteras i Gussenhoven & Riad (2025) och i kap. 1 och 2.
3. Också för de diakroniska frågorna är de strukturella faktorerna viktiga. När det gäller uppkomsten av tonaccent råder viss förvirring eftersom forskarna inte är överens om *vad* det är som ska förklaras. Enligt min mening är det förekomsten av en ton i accent 2 (en lexikal ton, dvs. ett konkret, fonologiskt objekt) som ska förklaras. Andra har fokuserat på att förklara förekomsten av en distinktion i minimala par (and-en/ande-n, steg-en/stege-n). I Riad (2023) och i kap. 4 reder jag ut skillnaderna mellan dessa tillnärmelsesätt, och demonstrerar hur uppkomsten av en konkret ton logiskt föregår uppkomsten av en kontrast, och att det därför spelar en avgörande roll vilken del av den tonala strukturen man förklarar uppkomsten av.
4. Representationen pekar också ut vad som orsakar skillnaden mellan s.k. tvåtoppiga och entoppiga dialekter. När den lexikala tonen är hög är dialekten tvåtoppig, när den är låg är dialekten entoppig. Detta följer ur ett krav på intonationsaccenter att de ska innehålla en hög ton i nordgermanskan. Samma generalisering ligger till grund för skillnaden mellan dialekter som har en prominensskillnad mellan liten och stor accent. Detta diskuteras i Gussenhoven, Riad & Wetterlin (2025) och i kap. 2.
Det konkret fonologiska återkommer också i de många fenomen som är inblandade när stöt utvecklas ur ett tonaccentsystem (kap. 6). Det konkreta fonologiska (i kontrast till andra mer abstrakta antaganden) är tematiserat i flera av kapitlen i monografin.
Vid sidan av arbetet med tonaccenten har jag också forskat om läsning under sabbatsterminerna. Där har jag tillsammans med Maria Lim Falk tagit fram en ny läsmodell med språkvetenskaplig bas och som inkluderar både förstaspråkläsare och andraspråksläsare. Artikeln är just inskickad till tidskrift (Riad & Lim Falk, 2024)
Resultat förutom publikationer
Jag har fått en del nya kontakter i Berlin, framförallt inom lärarutbildning och undervisning i tyska som andraspråk, ett område där Sverige ligger längre fram än Tyskland (mutatis mutandis). Under besöket i USA fick jag återkoppling på min forskning från kolleger vid de universitet vi besökte, framförallt University of Illinois, University of Texas och California State University, Fresno, både vad gäller tonaccent och läsforskning. Jag introducerades också till ett par student- och doktorandgrupper och gav ett par lektioner om mitt ämne. Mitt arbete inom andraspråksläsning har lett till att jag blev inbjuden som talare vid 10:e Nordiska Dyslexikonferensen i Stockholm i augusti 2024.
Nya forskningsfrågor
Arbetet med artikeln om läsning har genererat idéer om lämpliga interventionsstudier. Det gäller framförallt området fonologisk medvetenhet och avkodning. Det vore exempelvis intressant att pröva om en tidig satsning på fonemdifferentiering hos nyanlända ungdomar och vuxna, det vill säga riktat arbete med att skapa mentala kategorier för alla fonem i svenska, skulle leda till snabbare läsutveckling (och därmed ge bättre skolprognos). En liknande studie kunde göras med yngre andraspråkstalare. Likaså kunde man göra interventioner som handlade om att träna avkodningshastighet för att se om det skulle leda till bättre läsförståelse i samma elevgrupper.
Hur resultaten har spridits samt om och hur samverkan skett.
Boken är till ganska långt kommen (ca två tredjedelar är helt färdigskrivet) och jag räknar med att ha ett färdigt bokmanus under vårterminen 2025. Av de artiklar jag skrivit kommer de flesta ut nästa år. Några av dessa artiklar kommer kunna publiceras med öppen tillgång. Jag kommer att lägga ut förtryck (preprint) på min profilsida på SU (https://www.su.se/profiles/triad-1.183671#)