De gustavianska skiftena: Kultur, musik och affektivitet under Gustav III:s regeringstid
Forskningen visar hur två affektiva skiften ägde rum i den gustavianska kulturen under Gustav III:s regeringstid. En förskjutning från en adligt präglad sensibilitet till en borgerlig sentimentalitet uppstod under 1770- och 1780-talet, vilket följdes av en åtstramande reaktion under sent 1780-tal.
Opera är central i studien, som den konstform kungen valde ut som sitt redskap för en genomgripande kulturell förnyelse, med formeringen av en svensk nation som mål. En återverkan återfinns i den gustavianska litteraturen, bildkonsten, taldramat och arkitekturen – liksom i trädgårdskonsten. Förnyelsen uppstod i ett samhälle där de lägre stånden genom kungen åtnjöt en tilltagande makt på bekostnad av adeln och där en marknad för konsterna uppstod.
På så sätt visar sig den gustavianska erans värld. Därmed åstadkoms ett nytt sätt att närma sig denna period, där den gustavianska kulturen behandlas som en väsentlig del av det sena 1700-talets europeiska kultur, i stället för att vara perifer.
Syftet med denna forskning är att klargöra den verkan som det affektiva har på kulturell och social förändring. Affektivitet ses därmed inte som en följd av historisk eller samhällelig förändring, utan som en dimension som kan vara grundläggande för denna förändring. Begreppet patem – det affektivas grund – är avgörande för denna genomlysning av den gustavianska kulturen.
Opera är central i studien, som den konstform kungen valde ut som sitt redskap för en genomgripande kulturell förnyelse, med formeringen av en svensk nation som mål. En återverkan återfinns i den gustavianska litteraturen, bildkonsten, taldramat och arkitekturen – liksom i trädgårdskonsten. Förnyelsen uppstod i ett samhälle där de lägre stånden genom kungen åtnjöt en tilltagande makt på bekostnad av adeln och där en marknad för konsterna uppstod.
På så sätt visar sig den gustavianska erans värld. Därmed åstadkoms ett nytt sätt att närma sig denna period, där den gustavianska kulturen behandlas som en väsentlig del av det sena 1700-talets europeiska kultur, i stället för att vara perifer.
Syftet med denna forskning är att klargöra den verkan som det affektiva har på kulturell och social förändring. Affektivitet ses därmed inte som en följd av historisk eller samhällelig förändring, utan som en dimension som kan vara grundläggande för denna förändring. Begreppet patem – det affektivas grund – är avgörande för denna genomlysning av den gustavianska kulturen.
Slutredovisning
Projektet ”De gustavianska skiftena: Kultur, musik och affektivitet under Gustav III:s regeringstid” har haft färdigställandet av en monografi som huvudpunkt. Denna monografi visar hur två affektiva skiften ägde rum i den svenska högre kulturen under åren 1771–1792. Den sena frihetstidens adelsdominerade sensibilitet kom att under den aktuella periodens början transformeras till en borgerlig sentimentalitet, vilket följdes av en åtstramande reaktion under senare delen av 1780-talet. De båda skiftenas kulturella manifestationer spåras framför allt i operan, den konstform Gustav III valde som första område för sin ”kulturella revolution” i nationell riktning. Som allkonstverk fanns i denna konstform också ett paradigm för poesin, bildkonsten, teatern, instrumentalmusiken, arkitekturen och – till och med – det vi med en modern term kan kalla landskapsarkitekturen.
Parallellt med dessa förändringar inom konstarterna manifesteras de affektiva skiftena också på det samhälleliga planet. En förskjutning av makt från adel till framväxande borgerlighet äger rum, följd av den utvidgade kungamaktens stärkta grepp som samtidigt gynnar de två lägsta stånden, särskilt bondeståndet. Förhållandet mellan människa och omgivande natur förändras under samma period i en sentimentaliserad riktning. Detta sammantaget leder i monografin fram till formulerandet och underbyggnaden av begreppet patem (patheme): det ”disponerande-konfigurerande grundandet av affektivitet”. Affektivitet förstås här som ett världsbildande, relaterat både till makt- och samhällsordningar och till den estetiska, ekonomiska och vetenskapliga sfären. Den gustavianska kulturens förändringar klargörs när de förstås som skilda konfigurationer av dispositionen.
Det aktuella projektet har föregåtts av ett längre forskningsprojekt, också det finansierat av Riksbankens jubileumsfond. Utifrån tidigare skrivna artiklar, reviderade kapitelutkast och nyskriven text har monografin fått sin fullständiga form. Två resor under denna sabbatical har möjliggjort en utveckling av tidigare ansatser.
Under projektåret har fokus legat på följande punkter:
1) En vistelse i Treviso och dess Biblioteca comunale ägnades åt en utforskning av de brev som abbén Domenico Michelessi (en central gestalt för Gustav III:s engagemang i operan och av stor vikt för den europeiska bilden av Gustav III:s statsvälvning 1772) skrev inför och under sin vistelse i Sverige. Det har lett till en ny bild av Michelessi, som i historieforskningen betraktats främst som en propagandist i kungens tjänst. När hans biografi om Francesco Algarotti (bland annat författare till den inflytelserika skriften Saggio sopra l’opera in musica från 1755), hans eget estetiska och politiska tänkande liksom hans agerande under och efter Gustav III:s statsvälvning lyfts fram, står det klart att han var en nyckelperson i de händelser som ägde rum under tidigt 1770-tal.
2) Den stora stil som eftersträvades i operan med sina främsta exempel i Gustaf Wasa (musik av Johann Gottlieb Naumanns musik till Johan Henric Kellgrens libretto, byggt på Gustav III:s prosautkast) och Æneas i Carthago (musik av Joseph Martin Kraus till samma konstellations libretto) visas ha haft motsvarigheter i andra konstarter. Det skedde i arkitekturen med det påbörjade men aldrig slutförda slottet i Hagaparken, där Louis Jean Desprez – som hämtats till Sverige under Gustav III:s italienska resa för att ansvara för operans dekorer – och kungen själv svarade för ritningarna. Utan att vara ett verk i utpräglad stor stil, återverkade tendenserna till överskridning och reaktion i Johan Gabriel Oxenstiernas andra version av Skördarne (1796), ett monument över den gustavianska eran som speglar den svenska odlingen, kulturen, handeln och historien. Ett sista exemplariskt fall är Kraus’ förvandling av den Sturm und Drang-präglade symfonin i ciss-moll (1782) till c-moll-symfonins stora stil (1783).
3) Behandlingen av librettots funktion som karriärstege i 1770- och 1780-talets Stockholm har kunnat fördjupas. Det innebär en nyansering av Bo Bennich-Björkmans fortfarande ofta åberopade begrepp ”författaren i ämbetet” och skapar en ny förståelse av de litterära banor som det sena 1700-talet erbjöd poeter som Kellgren, Bengt Lidner och Gudmund Jöran Adlerbeth.
4) En artikel har förberetts som behandlar Gustav III:s statsvälvning 1772 utifrån frågan om det politiska beslutets affektiva grunder. Den kommer att skickas in till det specialnummer kring temat ”Decisione/Entscheidung” som den italienska open access-tidskriften Studi di estetica ger ut hösten 2025.
5) Resorna till Italien, främst med anhalterna Neapel och Rom, har också möjliggjort besök på de platser som blev avgörande för det svenska konstklimatet efter Gustav III:s italienska resa. Det har berikat monografin avsevärt.
Övriga resultat har varit att Erasmus-avtal mellan Södertörns högskola och Roms universitet ”Tor Vergata” har kunnat skrivas för studenter och lärare. Jag har presenterat min forskning med en föreläsning vid Neapels universitet ”l’Orientale” (Riforma e rivoluzione: Il saggio sull’opera lirica di Francesco Algarotti e le sue conseguenze), inbjuden av professor Tiziana Pangrazi. Jag deltog under hösten i ett kollokvium i professor Tonino Grifferos serie Sensiblia vid Roms universitet ”Tor Vergata” (The king’s speeches: Decisions during the revolution in Sweden 1772). Vidare höll jag ett doktorandseminarium i Neapel med Roms universitet ”La Sapienza” som organisatör (Musical affectivity as a historical problem/possibility). Kontakterna med akademiker i Italien har också varit en del av arbetet med att skapa ett europeiskt nätverk för musikestetik. Till sist: en artikel skrivs om Oxenstiernas Skördarne för publicering i Svenska Dagbladet (Under strecket).
Parallellt med dessa förändringar inom konstarterna manifesteras de affektiva skiftena också på det samhälleliga planet. En förskjutning av makt från adel till framväxande borgerlighet äger rum, följd av den utvidgade kungamaktens stärkta grepp som samtidigt gynnar de två lägsta stånden, särskilt bondeståndet. Förhållandet mellan människa och omgivande natur förändras under samma period i en sentimentaliserad riktning. Detta sammantaget leder i monografin fram till formulerandet och underbyggnaden av begreppet patem (patheme): det ”disponerande-konfigurerande grundandet av affektivitet”. Affektivitet förstås här som ett världsbildande, relaterat både till makt- och samhällsordningar och till den estetiska, ekonomiska och vetenskapliga sfären. Den gustavianska kulturens förändringar klargörs när de förstås som skilda konfigurationer av dispositionen.
Det aktuella projektet har föregåtts av ett längre forskningsprojekt, också det finansierat av Riksbankens jubileumsfond. Utifrån tidigare skrivna artiklar, reviderade kapitelutkast och nyskriven text har monografin fått sin fullständiga form. Två resor under denna sabbatical har möjliggjort en utveckling av tidigare ansatser.
Under projektåret har fokus legat på följande punkter:
1) En vistelse i Treviso och dess Biblioteca comunale ägnades åt en utforskning av de brev som abbén Domenico Michelessi (en central gestalt för Gustav III:s engagemang i operan och av stor vikt för den europeiska bilden av Gustav III:s statsvälvning 1772) skrev inför och under sin vistelse i Sverige. Det har lett till en ny bild av Michelessi, som i historieforskningen betraktats främst som en propagandist i kungens tjänst. När hans biografi om Francesco Algarotti (bland annat författare till den inflytelserika skriften Saggio sopra l’opera in musica från 1755), hans eget estetiska och politiska tänkande liksom hans agerande under och efter Gustav III:s statsvälvning lyfts fram, står det klart att han var en nyckelperson i de händelser som ägde rum under tidigt 1770-tal.
2) Den stora stil som eftersträvades i operan med sina främsta exempel i Gustaf Wasa (musik av Johann Gottlieb Naumanns musik till Johan Henric Kellgrens libretto, byggt på Gustav III:s prosautkast) och Æneas i Carthago (musik av Joseph Martin Kraus till samma konstellations libretto) visas ha haft motsvarigheter i andra konstarter. Det skedde i arkitekturen med det påbörjade men aldrig slutförda slottet i Hagaparken, där Louis Jean Desprez – som hämtats till Sverige under Gustav III:s italienska resa för att ansvara för operans dekorer – och kungen själv svarade för ritningarna. Utan att vara ett verk i utpräglad stor stil, återverkade tendenserna till överskridning och reaktion i Johan Gabriel Oxenstiernas andra version av Skördarne (1796), ett monument över den gustavianska eran som speglar den svenska odlingen, kulturen, handeln och historien. Ett sista exemplariskt fall är Kraus’ förvandling av den Sturm und Drang-präglade symfonin i ciss-moll (1782) till c-moll-symfonins stora stil (1783).
3) Behandlingen av librettots funktion som karriärstege i 1770- och 1780-talets Stockholm har kunnat fördjupas. Det innebär en nyansering av Bo Bennich-Björkmans fortfarande ofta åberopade begrepp ”författaren i ämbetet” och skapar en ny förståelse av de litterära banor som det sena 1700-talet erbjöd poeter som Kellgren, Bengt Lidner och Gudmund Jöran Adlerbeth.
4) En artikel har förberetts som behandlar Gustav III:s statsvälvning 1772 utifrån frågan om det politiska beslutets affektiva grunder. Den kommer att skickas in till det specialnummer kring temat ”Decisione/Entscheidung” som den italienska open access-tidskriften Studi di estetica ger ut hösten 2025.
5) Resorna till Italien, främst med anhalterna Neapel och Rom, har också möjliggjort besök på de platser som blev avgörande för det svenska konstklimatet efter Gustav III:s italienska resa. Det har berikat monografin avsevärt.
Övriga resultat har varit att Erasmus-avtal mellan Södertörns högskola och Roms universitet ”Tor Vergata” har kunnat skrivas för studenter och lärare. Jag har presenterat min forskning med en föreläsning vid Neapels universitet ”l’Orientale” (Riforma e rivoluzione: Il saggio sull’opera lirica di Francesco Algarotti e le sue conseguenze), inbjuden av professor Tiziana Pangrazi. Jag deltog under hösten i ett kollokvium i professor Tonino Grifferos serie Sensiblia vid Roms universitet ”Tor Vergata” (The king’s speeches: Decisions during the revolution in Sweden 1772). Vidare höll jag ett doktorandseminarium i Neapel med Roms universitet ”La Sapienza” som organisatör (Musical affectivity as a historical problem/possibility). Kontakterna med akademiker i Italien har också varit en del av arbetet med att skapa ett europeiskt nätverk för musikestetik. Till sist: en artikel skrivs om Oxenstiernas Skördarne för publicering i Svenska Dagbladet (Under strecket).